Solkraft från Sahara kan försörja Europa med el

överkomlig förlust, menade Gerhard Knies, eftersom solinstrålningen i Nordafrika även vintertid
är mycket god. Sammantaget är solförhållandena i Sahara ungefär dubbelt så bra som i södra
Europa. Därmed kan solkraftverken drivas mycket effektivt.
En annan fördel med termiska solkraftverk, framhöll Robert Pitz-Paal från det tyska
forskningsinstitutet German Aerospace Center, är att dessa kan byggas för hybriddrift, det vill
säga att ångturbinerna kan alternativt drivas med till exempel naturgas. Därtill kan solkraftverken
lagra stora mängder värme som kan användas för drift efter solens nedgång, vilket innebär att de
även kan användas som spetslast vid effekttoppar.
Hur ser då kostnaden ut för denna typ av solel? Ja, tekniken är billigare än solceller, men
kostnaden måste ändå ned innan den kan konkurrera med fossila kraftverk, sade Robert Pitz-Paal,
som framhöll att det fortfarande finns ett stort utvecklingsutrymme som bör leda till
kostnadsreduktioner. Till exempel görs försök att förånga vattnet direkt utan att gå omvägen via
värmeväxlare.
Man kan annars konstatera att det figurerar många olika uppgifter om kostnaden för termisk solel.
Vissa hävdar att den redan närmar sig 5-6 eurocent per kilowattimme i gynnsamma lägen och för
större kraftverk över 100 MW, medan andra uppger betydligt högre kostnader. I dessa
sammanhang brukar också framhållas att hela världens elbehov skulle kunna täckas om bara en
procent av världens öknar utnyttjades för solkraft.
Även solceller, som omvandlar solljuset till el direkt är på stark frammarsch. Marknadstillväxten
uppgår till 40 procent per år och så har det sett ut under de senaste 10 åren. Det innebär en
fördubbling vartannat år. Dessutom ser denna utveckling ut att vara uthållig även om efterfrågan
på solceller hålls uppe av subventioner, framför allt på den världsledande tyska marknaden som
är drivande för hela marknaden. Den positionen innehades tidigare av Japan, men där har
subventionerna nästan helt upphört och marknadstillväxten stannat upp. Fortfarande innehar dock
Japan tätplatsen som världens största tillverkare av solceller med företaget Sharp i spetsen.
Ännu är solcellstekniken dyr i jämförelse med konventionella kraftkällor. I gynnsamma
tillämpningar, det vill säga i solrika områden som södra Spanien, är kostnaden cirka 20 eurocent
per producerad kilowattimme, upplyste Florian Holzapfel från den tyska solcellstillverkaren
Q-Cells AG. Men den sjunker stadigt och Holzapfel trodde att en kostnadsreduktion med 60
procent fram till 2020 är fullt möjlig, även om en sådan utveckling ”framstår som ambitiös”.
Minskad tjocklek på cellerna, högre verkningsgrad, större format och en uppskalning av
produktionstekniken är faktorer som kan ge kostnadsreduktioner, menade Florian Holzapfel.
Det finns, som många vet, olika typer av solceller. Den dominerande tekniken baserar sig på kisel
och dessa celler är antingen enkristallina eller flerkristallina. En annan teknik är den så kallade
tunnfilmssolcellen som byggs upp i tunna skikt av halvledarmaterial. Sverige har varit mycket
framgångsrikt när det gäller att utveckla tunnfilmssolceller av typen CIGS med forskaren Lars
Stolt i spetsen. Redan 1993 lyckade han och hans forskarkollegor i forskningsprogrammet
Ångström Solar Center nå en verkningsgrad på 16,9 procent för denna typ av tunnfilmsceller,
vilket då var världsrekord.
2