Nr 4/2010 - Svenska Lapphundklubben

tänkte hunden, det är inte alltid så
lätt att få sig ett mål mat. Alltid skall
vi kriga med alla de andra här för att i
bästa fall få småsmulorna, om vi inte
själva blir uppätna vill säga. Min kompis
blev riven av den lömska vargen...
Hunden såg Aslak sprnga runt renarna
för att samla ihop dem. Aslak skrek,
han viftade på alla de sätt medans han
ropade sitt ”Viff. Viff”. Hunden tyckte
det såg roligt ut så han sprang ned
till Aslak och renhjorden och började
skälla på sitt eget sätt ”voff. voff”
Renarna märkte när hunden kom och
började samla sig för de tänkte att
här kommer ett nytt vilddjur som vill
riva de små. Aslak märkte att renarna
samlade ihop sig och blev nöjd med
resultatet. Han började därför att
locka på hunden. Hunden som blivit
lurad så många gånger tidigare var lite
misstänksam och frågade därför
- Vad vill du?
- Jag tänkte fråga dig en sak sa Aslak.
Har du lust att bli dräng hos mig?
Hunden tittade misstänksamt på Aslak
som skyndade sig att säga
- Du får det du begär i lön!
Det lät för bra för att vara sant, tänkte
hunden.
- Vad vill du ha i lön? Frågade Aslak.
- Hm, det skulle inte vara dumt att
få lite kött och buljong att dricka till,
svarade hunden lite tveksamt som
han trodde att Aslak skulle skratta åt
hans lönekrav. - Var det allt frågade
Aslak som tyckte att det var en rimlig
begäran.
- Det skulle ju vara gott att få sig ett
köttben att gnaga på då och då. Det
har jag alltid gjort, sa hunden.
- Du skall få det du begär, svarade då
Aslak. Lite gamla seder måste man få
behålla.
-Jo, hm... började hunden. Det är en
sak till förståss...
- Låt höra, svarade Aslak som nu
började känna sig lätt upprymd vid
tanken på att få sig en kompis i renskogen.
- Jag inte ha stryk. Du måste lova att
aldrig slå mig. Och sedan när jag blir
gammal och orkeslös och inte längre
orkar arbeta er, då måste du ta livet av
mig. Jag vill inte ligga och lida innan
jag dör så som de vilda djuren måste
göra. Kan du lova mig allt detta så
kommer du att få god hundlycka.
Aslak tittade länge och väl på hunden
innan han svarade.
- Du behöver inte skämmas för dina
krav. Allt liv på jorden har sitt värde
och skall därför känna sig som fullvärdiga
individer. Jo du skall få som
du vill. Jag har en känsla av att du och
jag. hunden och människan, kommer
att vara vänner för en lång tid framöver.
Det glädjer mig!
Efter att varit tyst en kort stund sa
Aslak, - Nej, nu har vi inte tid att sitta
här och lata oss. Tillbaka till arbetet...
kompis.
SVENSKA LAPPHUNDSKLUBBENS MEDLEMSTIDNING
Vi behöver din hjälp!
För att göra Lapphunden till
en läsvärd tidning där alla skall
hitta sitt behöver vi din hjälp. Det
arrangeras träffar och tävlingar
för lapphundar runtom i Sverige,
men det är en omöjlighet för oss i
redaktionen att kunna delta på alla
dessa aktiviteter och själva
producera artiklar.
Skall det bli ett reportage från
Ert distrikts utställning se till att
någon fotograferar i alla fall hundarna
i BIS finalerna och ta gärna
och intervjua domaren vad den
tyckte om dagens hundar och sina
vinnare. Det skapar läsvärde även
för dem som inte var på plats. Har
ni någon som är duktig på att fotografera,
försök gärna få så många
hundar som möjligt fotograferade
och namngivna så kan vi publicera
ett galleri från er utställning, precis
som vi gjort från Östras utställning
i detta nummer.
Har ni haft en träff, ta några
bilder och skriv ihop några rader,
det tycker de som var på plats är
kul och kanske kan ni locka fler att
komma till Er nästa träff.
Materialet skickar ni i god tid
före manusstopp till
lapphunden@slk.nu
nr 4 | 15