Livscykelanalys för Vattenfalls el i Sverige (PDF 1131 kB)
Livscykelanalys för Vattenfalls el i Sverige (PDF 1131 kB)
Livscykelanalys för Vattenfalls el i Sverige (PDF 1131 kB)
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
RESULTAT PER KRAFTSLAG OCH LEVERERAD KILOWATTIMME 23<br />
Verkningsgraden, det vill säga hur<br />
effektivt energin i bränslet omvandlas<br />
till <strong>el</strong> är avgörande <strong>för</strong> de fossil-,<br />
torv- och biobränsledrivna kraftslagen.<br />
Hur rent bränslet är och hur<br />
effektiv rökgasreningen är påverkar<br />
också. Resultaten <strong>för</strong> naturgaskombi<br />
och kolkraft som visas i diagrammen<br />
speglar modern teknik med höga<br />
verkningsgrader och effektiv rökgasrening.<br />
Data <strong>för</strong> oljekondens och<br />
gasturbiner är hämtade från äldre<br />
anläggningar med r<strong>el</strong>ativt låga verkningsgrader<br />
och begränsad <strong>el</strong>ler<br />
ingen rökgasrening. Eftersom reservkraften<br />
utnyttjas så få timmar per år<br />
tillåter myndigheterna högre utsläpp.<br />
Resultaten <strong>för</strong> kraftvärme speglar<br />
dagens befintliga teknik inom<br />
Vattenfall. Bränslec<strong>el</strong>len är en framtida<br />
möjlig lösning.<br />
Produktion av fossil-, torv- och<br />
biobränsle har större inverkan på<br />
resultaten ju lägre verkningsgraden i<br />
kraftverken är eftersom det går åt<br />
mer bränsle per producerad kWh<br />
vid lägre verkningsgrad.<br />
Data <strong>för</strong> framställning av kolbränslet<br />
till kraftvärmen, se stap<strong>el</strong>n<br />
”Kraftvärme kol” i diagrammen,<br />
representerar <strong>Vattenfalls</strong> faktiska inköp<br />
medan kolet i stap<strong>el</strong>n ”Kolkraft”<br />
motsvarar ett genomsnitt <strong>för</strong> europeisk<br />
kolanvändning med kol från<br />
h<strong>el</strong>a världen.<br />
Oljebränslet i kraftvärmefallet (se<br />
stap<strong>el</strong> ”Kraftvärme olja”) består av<br />
hälften tung och hälften lättolja<br />
vilket går bra eftersom det finns<br />
reningsutrustning. I reservkraftanläggningarna<br />
används renare oljebränslen<br />
<strong>för</strong> att gränsvärdena <strong>för</strong> utsläpp<br />
ska klaras.<br />
Att torka torv kräver en h<strong>el</strong> d<strong>el</strong> <strong>el</strong>.<br />
Denna <strong>el</strong> står <strong>för</strong> en ganska stor d<strong>el</strong><br />
av utsläppen <strong>för</strong> det studerade torv<strong>el</strong>dade<br />
kraftvärmeverket (se stap<strong>el</strong>n<br />
”Kraftvärme torv”). Detta gäller särskilt<br />
rysk torv, eftersom den ryska<br />
<strong>el</strong>produktionen till stor d<strong>el</strong> är fossilbaserad<br />
(>65 %). Även de långa<br />
transporterna av torv från Ryssland<br />
Vattenkraft<br />
Kärnkraft<br />
Vindkraft<br />
Solc<strong>el</strong>l sc-Si<br />
Bränslec<strong>el</strong>l SOFC<br />
Kraftvärme bio<br />
Kraftvärme torv<br />
Kraftvärme kol<br />
Kraftvärme olja<br />
Naturgaskombi<br />
Kolkraft<br />
Reservkraft oljekondens<br />
Reservkraft gasturbiner<br />
Vattenkraft<br />
Kärnkraft<br />
Vindkraft<br />
Solc<strong>el</strong>l sc-Si<br />
Bränslec<strong>el</strong>l SOFC<br />
Kraftvärme bio<br />
Kraftvärme torv<br />
Kraftvärme kol<br />
Kraftvärme olja<br />
Naturgaskombi<br />
Kolkraft<br />
Reservkraft oljekondens<br />
Reservkraft gasturbiner<br />
Utsläpp av SO 2 g/kWh levererad <strong>el</strong> till hushållskund<br />
Vattenkraft<br />
Kärnkraft<br />
Vindkraft<br />
Bränslec<strong>el</strong>l SOFC<br />
Kraftvärme bio<br />
Naturgaskombi<br />
0 0,5 1,0 1,5 2,0<br />
0 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00<br />
påverkar miljöprofilen.<br />
Bränsleproduktionen står <strong>för</strong><br />
drygt hälften av kärnkraftens utsläpp<br />
till luft under livscyk<strong>el</strong>n. Valet av leverantörer<br />
i bränslekedjan har stor<br />
betyd<strong>el</strong>se, det gäller särskilt <strong>för</strong> gruvor<br />
och anrikare. Halten av uran i<br />
malmen sp<strong>el</strong>ar in, liksom valet av an-<br />
0 0,01 0,02 0,03 0,04 0,05<br />
Utsläpp av stoft g/kWh levererad <strong>el</strong> till hushållskund<br />
Vattenkraft<br />
Kärnkraft<br />
Vindkraft<br />
Bränslec<strong>el</strong>l SOFC<br />
Naturgaskombi<br />
0 0,002 0,004 0,006 0,008 0,010 0,012 0,014<br />
rikningsmetod. Elanvändningen kan<br />
skilja en tiopotens m<strong>el</strong>lan olika metoder<br />
att anrika uran. Hur mycket<br />
fossilbaserad <strong>el</strong>ektricitet som används<br />
av underleverantörerna i<br />
bränslekedjan har också betyd<strong>el</strong>se<br />
<strong>för</strong> resultaten. Redovisade resultat<br />
speglar <strong>Vattenfalls</strong> svenska kärnkraft.
Change language