Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
6 <strong>Götene</strong> <strong>Tidning</strong> den 13 januari 2010<br />
Idag dansas julen ut!<br />
Julen är förmodligen<br />
den största högtiden<br />
i Sverige. Så därför är<br />
det väl inget större<br />
fel i att vi firar av den<br />
ordentligt och håller<br />
på i åtminstone tjugo<br />
dagar – ända fram till<br />
13 januari som i almanackan<br />
kallas tjugondag<br />
Knut.<br />
Idag är Knutdagen främst<br />
en dag då man kastar ut sitt<br />
julpynt och julgranen (om<br />
det inte gjorts tidigare). Något<br />
regelrätt firande – förutom<br />
möjligen på förskolor –<br />
hittar vi knappast. Så var det<br />
dock inte förr. Så här skriver<br />
Ebbe Schön:<br />
Förr var Knutdagen fram-<br />
<strong>Götene</strong> konstförening inleder<br />
konståret 2010 med målningar av<br />
Johan Petterson från Stockholm.<br />
Han är känd för sina naturmålningar.<br />
Dock är det inte den exakta<br />
återgivningen av växter och<br />
djur han vill avbilda. Det är snarare<br />
upplevelsen, stämningen han<br />
vill återge.<br />
Johan Petterson är också känd<br />
för sitt konstprojekt ”Hästens<br />
resa”. Hans mål är att placera gjutna<br />
bronshästar över hela världen<br />
och han är på god väg att lyckas.<br />
I början av 2000-talet deltog han<br />
som enda konstnär i en av de<br />
svenska Arktis-expeditionerna och<br />
placerade då en 25-kilos bronshäst<br />
på Nordpolens is. Förhoppningsvis<br />
får vi tillfälle att se några<br />
hästar även på vår utställning.<br />
Vernissage söndagen den 17 januari<br />
i Centrumhuset.<br />
för allt den dag då gillena<br />
avslutades, och då blev det<br />
ofta en hejdundrande fest.<br />
Men vilken dag är egentligen<br />
Knutdagen och när tar<br />
julen slut? I de allra flesta<br />
länder i världen som firar<br />
jul avslutad julen i och med<br />
trettonhelgen (6 januari). I<br />
svenska almanackor fram<br />
till 16- och 1700-talet var<br />
också 7 januari den dag som<br />
bar namnet Knut (efter den<br />
danske prinsen Knut Lavard<br />
som mördades just denna<br />
dag i mitten av 1100-talet).<br />
Namnet tjugondag Knut<br />
har sitt ursprung i det blodiga<br />
mordet på Knut Lavard<br />
i en skog i närheten av<br />
danska Ringsted, 1134, efter<br />
det att julfriden var avslutad<br />
den 6 januari. Mördaren<br />
Naturmålningar inleder konståret<br />
var hans egen kusin Magnus<br />
som såg Knut som en stark<br />
konkurrent om vem av dem<br />
som skulle få överta kungamakten<br />
efter Magnus far,<br />
Kung Nils.<br />
Knut Lavard blev senare<br />
helgonförklarad och hans<br />
dödsdag den 7 januari fick<br />
under medeltiden sitt namn<br />
infört i helgonlängder och<br />
almanackor. I Danmark<br />
är denna dag fortfarande<br />
Knutsdagen. I Sverige flyttades<br />
Knutsdagen i början<br />
av 1700-talet till 13 januari<br />
vilket också försvarar dess<br />
nuvarande namn – tjugondag<br />
Knut, som också kör<br />
julen ut.<br />
Andra fenomen som kan<br />
sättas i samband med Knut<br />
Lavard och hans farbror<br />
Knut den helige är Knutsgillena<br />
– köpmannagillen, som<br />
under medeltiden uppstod<br />
kring Östersjön. Här festas<br />
det och minnet av deras<br />
skyddshelgon högtidlighålls,<br />
i städer och orter som<br />
Malmö, Flensburg, Lund,<br />
Ringsted, Tallinn, m fl just<br />
kring den13 januari.<br />
Men någon gången under<br />
slutet av 1600-talet och<br />
början av 1700-talet ändrar<br />
Knut dag från 7 januari till<br />
13 januari. Julens avslutning<br />
hade förlängts en vecka,<br />
men namnet Knut var så intimt<br />
förknippat med julavslutningen<br />
(”Knut för julen<br />
ut!”) att det helt sonika fick<br />
följa med.<br />
Frågan om varför julen<br />
förlängdes en vecka under<br />
1600-talet kan ges olika<br />
svar. Så här skriver ex.<br />
nämnde Ebbe Schön:<br />
I slutet av 1600-talet ville<br />
den lutherska kyrkans män<br />
förstärka kyrkolivets ställning<br />
genom att utöka julens<br />
längd, och då infördes den<br />
13 januari som slutdatum.<br />
Jan-Öjvind Swahn har en<br />
något annan ingång på varför<br />
julen varar i tjugo dagar<br />
i Sverige när övriga kristenheten<br />
nöjer sig med tretton.<br />
En möjlighet är att man på<br />
så vis ville dra in de dagar<br />
då våra hedniska förfäder firade<br />
sitt midvinterblot – sin<br />
största fest under året. Men<br />
man har också velat göra<br />
tjugondagen till en sk oktav<br />
till trettondagen. I katolsk<br />
medeltid firade man nämligen<br />
icke sällan en sorts eftersläckning<br />
en vecka efter<br />
en stor helgdag.<br />
Problemet med den sistnämnda<br />
förklaringen är att<br />
vi inte har en aning om när<br />
det förkristna midvinterblotet<br />
hölls. Det kan har varit i<br />
december, i slutet av januari<br />
och även så långt som in i<br />
februari.<br />
Källor: Svenska traditioner av<br />
Ebbe Schön,<br />
Julen förr i tiden av<br />
Ebbe Schön samt<br />
Svenska traditoner av<br />
Jan-Öjvind Swahn.<br />
50-70%<br />
Total utförsäljning<br />
Tyger övrigt<br />
50% 60% 70%<br />
13 /1 14 /1 15/1<br />
Knappar<br />
1:-/st<br />
Vågar du vänta?<br />
Rullgardiner<br />
60%<br />
Band<br />
1:-/m<br />
Butiken<br />
flyttar till<br />
Timmerdala<br />
Vissa gardinstänger<br />
50%
Change language