Invandring av internationella studenter till Sverige - EMN
Invandring av internationella studenter till Sverige - EMN
Invandring av internationella studenter till Sverige - EMN
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Portalen innehåller också information om prövning <strong>av</strong> behörighet för högre utbildning i <strong>Sverige</strong> och<br />
erkännande <strong>av</strong> meriter från utlandet. Ett speciellt förfarande för erkännande <strong>av</strong> utländska intyg och<br />
prövning <strong>av</strong> behörighet finns inte – sökanden skickar handlingarna direkt <strong>till</strong> universitetet/högskolan<br />
där han eller hon har för <strong>av</strong>sikt att studera. Alla beslut om antagning och <strong>till</strong>godoräknande <strong>av</strong> tidigare<br />
utbildning utomlands fattas <strong>av</strong> universiteten och högskolorna själva. Det gäller för både <strong>av</strong>slutade och<br />
o<strong>av</strong>slutade utbildningar.<br />
När det gäller bedömning <strong>av</strong> en utländsk utbildning eller examen, exempelvis för att lättare kunna<br />
söka lämpliga jobb i <strong>Sverige</strong>, kan sökande vända sig <strong>till</strong> Högskoleverket. Högskoleverket är ett<br />
informationscentrum inom europeiska nätverket ENIC-NARIC. 19 Myndigheten bedömer de flesta utländska<br />
högskoleutbildningar, med vissa undantag: utländska utbildningar som ger <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> ett yrke som är<br />
reglerat i <strong>Sverige</strong>, exempelvis läkare, veterinär eller advokat, bedöms inte <strong>av</strong> Högskoleverket utan <strong>av</strong> den<br />
myndighet som är ansvarig för yrket i <strong>Sverige</strong>. På Högskoleverkets webbplats finns en lista över reglerade<br />
yrken och kontaktuppgifter <strong>till</strong> behöriga myndigheter. 20<br />
3.1.2 Visering och uppehålls<strong>till</strong>stånd<br />
Visering, uppehålls<strong>till</strong>stånd, uppehålls<strong>till</strong>ståndskort<br />
De nationella bestämmelserna gällande inresa och vistelse <strong>av</strong> tredjelandsmedborgare och frågan<br />
om inresan ska ske med en visering eller med olika former <strong>av</strong> uppehålls<strong>till</strong>stånd skiljer sig åt mellan<br />
medlemsländerna inom EU. I <strong>Sverige</strong> är huvudregeln att Schengenviseringar (C-viseringar) och de mer<br />
sällan förekommande nationella viseringarna (D-viseringar) används för besök, medan uppehålls- och<br />
arbets<strong>till</strong>stånd används för legal invandring.<br />
Eftersom vistelser i <strong>Sverige</strong> som överstiger tre månader kräver uppehålls<strong>till</strong>stånd utfärdar <strong>Sverige</strong> normalt<br />
inte viseringar för <strong>studenter</strong> vars studier ska pågå mer än tre månader. De ska söka uppehålls<strong>till</strong>stånd<br />
från hemlandet eller från det land där de är bosatta. Ansökan kan antingen göras elektroniskt eller genom<br />
att den sökande lämnar in sin ansökan hos en svensk utlandsmyndighet. Utlandsmyndigheten gör vid<br />
behov erforderliga utredningar innan den sökande får en tid för att lämna biometriska uppgifter.<br />
Utlänningslagen kräver att <strong>till</strong>ståndet ska vara klart före inresan vilket för en viseringspliktig<br />
sökande även inkluderar att denne fått beviset om uppehålls<strong>till</strong>stånd (UT-kortet). Det innebär att en<br />
viseringspliktig sökande o<strong>av</strong>sett ansökningsform normalt ska uppsöka en svensk utlandsmyndighet för<br />
att lämna biometriska uppgifter och sedan invänta UT-kortet innan han eller hon reser in i <strong>Sverige</strong>.<br />
En viseringsfri sökande kan dock, efter beslut i ärendet, resa in i <strong>Sverige</strong> och lämna biometrin <strong>till</strong> UTkortet<br />
efter inresan. 21 Normalt kan alltså inte <strong>till</strong>stånd ges när personen redan befinner sig i <strong>Sverige</strong>;<br />
det finns emellertid undantag från denna regel, exempelvis för <strong>studenter</strong> som ”byter spår” och söker<br />
uppehålls<strong>till</strong>stånd för arbete eller på andra grunder (se <strong>av</strong>snitt 3.2.1 om statusbyte).<br />
Korttidsviseringar (C-viseringar) är relevanta enbart för personer som vill besöka <strong>Sverige</strong> för en kortare<br />
utbildning, en kurs eller en fortbildning, eller också exempelvis för en forskarstudent som vill genomföra<br />
en del <strong>av</strong> sin forskning i <strong>Sverige</strong> under en period som är kortare än tre månader eller delta i en konferens. 22<br />
Nationella långtidsviseringar (D-viseringar) för studier i <strong>Sverige</strong> beviljas bara i undantagsfall, exempelvis<br />
när en gäststudent inte har möjlighet att lämna finger<strong>av</strong>tryck och foto hos en svensk utlandsmyndighet<br />
eller för en student som vill besöka <strong>Sverige</strong> flera gånger under ett år men där varje vistelse bara uppgår<br />
<strong>till</strong> någon månad. Undantag finns också för personer där det brådskar med inresan.<br />
19 ENIC: European Network of Information Centres, NARIC: National Academic Recognition Information Centres.<br />
20 http://www.hsv.se/utlandskutbildning/arbetaisverige/regleradeyrkenisverige.html<br />
21 Möjligheten för viseringsfria sökanden att lämna biometrin först efter inresan infördes den 19 juli 2012.<br />
22 År 2011 utfärdade <strong>Sverige</strong> 2 842 viseringar där ansökningsskälet var ”utbildning”.<br />
19
Change language