03.09.2013 Views

Nr 1 1999 - GENESIS

Nr 1 1999 - GENESIS

Nr 1 1999 - GENESIS

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Är darwinismen vetenskap<br />

eller filosofi?<br />

Denna fråga tas upp i ett symposium<br />

(Darwinism, Science or Philosophy?).<br />

Av symposiets inledare ifrågasätter juridikprofessorn<br />

Phillip E. Johnsson darwinismens<br />

regler för att dra slutsatser.<br />

Professor Michael E. Ruse svarar med<br />

att försöka visa att evolution på juristspråk<br />

är ”bortom allt rimligt tvivel”,<br />

men hävdar inte att evolutionens sanning<br />

är en logisk nödvändighet. Liksom<br />

att i rättsfall nya bevis kan komma<br />

fram, så kan nytt vetenskapligt stöd<br />

leda till att man måste ompröva en<br />

”dom” (dvs ett vetenskapligt resultat),<br />

som tidigare ansetts vara ”bortom allt<br />

rimligt tvivel”. Här tillstår Ruse vetenskapens<br />

preliminära karaktär, en åsikt,<br />

som högsta domstolen tog fasta på i sin<br />

definition av vetenskap i rättegången<br />

om Arkansas lag om lika behandling av<br />

evolution och skapelse. Åsikten att vetenskap<br />

generellt skulle vara preliminär<br />

har dock starkt kritiserats av W. R.<br />

Bird.<br />

Av mekanismer för evolution, av<br />

vilka Ruse räknar upp naturligt urval,<br />

lamarckism, saltationism, ortogenes<br />

(dirigerade trender), genetisk drift mm.<br />

hävdar han darwinism som bästa vetenskapliga<br />

strategi. Härtill kan anmärkas<br />

att vetenskapsfilosofen Popper anser<br />

evolution vara ett metafysiskt forskningsprogram.<br />

Detta har jag behandlat<br />

i en artikel om Poppers falsifieringskriterium<br />

och darwinismen (Är evolutiionsteorin<br />

vetenskaplig?).<br />

Ruse får svar av biträdande professorn<br />

i filosofi och fil dr i filosofi, S. C.<br />

Meyer med att inslag med avgjort teistiska<br />

hänsyftningar också kan betraktas<br />

som vetenskapliga, samt att en definition<br />

av vetenskap, som tjänar vissa<br />

filosofiska utgångspunkter, inte alltid<br />

främjar teoretisk öppenhet. Han menar<br />

att Ruse på ett otillbörligt sätt sammansmälter<br />

vetenskapliga lagar med förklaringar.<br />

Han ifrågasätter också om<br />

gemensam härstamning är ett faktum<br />

men menar att denna teori producerar<br />

beundransvärd sammanföring av observationer<br />

till en helhet (consilience 5 ),<br />

vilket fakta inte gör, men detta gör enligt<br />

Meyer inte teorin som sådan till ett<br />

faktum.<br />

Därefter följer en intressant debatt<br />

mellan Johnsson och Ruse om huruvi-<br />

Genesis 1-99<br />

Vesa Annalas bok är ett försvar för den kristna<br />

tron och tar upp konflikten mellan naturalism<br />

och supernaturalism.<br />

da darwinism kan förenas med någon<br />

som helst meningsfull form av teistisk<br />

religion. Svaret verkar osäkert.<br />

Sedan följer en allmän diskussion på<br />

ett mera tekniskt plan om bl a fossilluckorna,<br />

vetenskaplig naturalism som<br />

nödvändiga förutsättning för vetenskapen,<br />

metodologisk naturalism, evolution<br />

som historia och evolutionens historia,<br />

teleologi, logik, den ”blinde urmakaren”<br />

samt vissa sannolikhetsas-<br />

Krister Renards bok tar upp frågan om livets<br />

och arternas ursprung. Tyvärr slutsåld.<br />

pekter på funktionella proteiners uppkomst.<br />

Boken ger inte något uttalat svar<br />

på titelns retoriska fråga. Denna lämnas<br />

öppen för svaret både och!<br />

Till problematiken tro och vetande<br />

har Vesa Annala gett ut en bok till den<br />

kristna trons försvar med titeln Tro eller<br />

veta eller bådadera? med det underförstådda<br />

svaret ”bådadera”. Denna<br />

bok tar upp konflikten mellan naturalism<br />

och supernaturalism, med evolutionslära<br />

och skapelsetro i fokus. Författaren<br />

är teolog, föreläsare i livsåskådningsfrågor<br />

och pastor.<br />

Livets uppkomst och arternas uppkomst<br />

tas upp i boken Vetenskap och<br />

tro av Krister Renard. Författaren är<br />

kreationist, fysiker och lärare och visar<br />

på två vägar till en världsbild.<br />

Livets budskap<br />

Livets eget ”biotic message” talar enligt<br />

W. J. ReMine för att livet designats<br />

och skapats av en intelligent skapare.<br />

Denne författares kvalifikationer<br />

framgår inte av hans bok, men förordet<br />

meddelar att han i många år som hobby<br />

ägnat sig åt ”trolleri” och liksom den<br />

berömde illusionisten James Randi ägnat<br />

sig åt att avslöja illusioner. ReMine<br />

menar och påvisar att många komponenter<br />

i evolutionsteorin är illusioner.<br />

ReMines teori, the biotic message, återställer<br />

Paleys klassiska ”argument of<br />

design” till vetenskaplig respektabilitet.<br />

Varken Paleys teori eller kommunikationsteorin<br />

förutsätter existensen av<br />

några övernaturliga orsaker.<br />

ReMine synes vara mycket beläst i<br />

vetenskapsteori och evolutionär biologi<br />

och hans budskap är att evolutionister<br />

ännu inte har någon vetenskaplig<br />

förklaring till livets ursprung men att<br />

intelligent design är en möjlig förklaring.<br />

Han anser utifrån informationsteorin<br />

att livet är bra designat för överlevnad<br />

och för att kommunicera ett budskap<br />

som talar om var livet kom ifrån.<br />

Det biotiska budskapet säger:<br />

”Livet är ett reslutat av en enda<br />

skapare – livet var avsiktligt designat<br />

för att stå emot alla andra tolkningar<br />

av dess ursprung (sid 20)… Stora<br />

morfologiska hopp och avsaknad av<br />

fylogenetiska sekvenser är precis det<br />

man förväntar sig att livet ska kännetecknas<br />

av, i motsats till de förhållanden<br />

man förväntar sig vid evolution…<br />

detta … kan inte ha uppstått<br />

17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!