Nr 1 1999 - GENESIS
Nr 1 1999 - GENESIS
Nr 1 1999 - GENESIS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Är darwinismen vetenskap<br />
eller filosofi?<br />
Denna fråga tas upp i ett symposium<br />
(Darwinism, Science or Philosophy?).<br />
Av symposiets inledare ifrågasätter juridikprofessorn<br />
Phillip E. Johnsson darwinismens<br />
regler för att dra slutsatser.<br />
Professor Michael E. Ruse svarar med<br />
att försöka visa att evolution på juristspråk<br />
är ”bortom allt rimligt tvivel”,<br />
men hävdar inte att evolutionens sanning<br />
är en logisk nödvändighet. Liksom<br />
att i rättsfall nya bevis kan komma<br />
fram, så kan nytt vetenskapligt stöd<br />
leda till att man måste ompröva en<br />
”dom” (dvs ett vetenskapligt resultat),<br />
som tidigare ansetts vara ”bortom allt<br />
rimligt tvivel”. Här tillstår Ruse vetenskapens<br />
preliminära karaktär, en åsikt,<br />
som högsta domstolen tog fasta på i sin<br />
definition av vetenskap i rättegången<br />
om Arkansas lag om lika behandling av<br />
evolution och skapelse. Åsikten att vetenskap<br />
generellt skulle vara preliminär<br />
har dock starkt kritiserats av W. R.<br />
Bird.<br />
Av mekanismer för evolution, av<br />
vilka Ruse räknar upp naturligt urval,<br />
lamarckism, saltationism, ortogenes<br />
(dirigerade trender), genetisk drift mm.<br />
hävdar han darwinism som bästa vetenskapliga<br />
strategi. Härtill kan anmärkas<br />
att vetenskapsfilosofen Popper anser<br />
evolution vara ett metafysiskt forskningsprogram.<br />
Detta har jag behandlat<br />
i en artikel om Poppers falsifieringskriterium<br />
och darwinismen (Är evolutiionsteorin<br />
vetenskaplig?).<br />
Ruse får svar av biträdande professorn<br />
i filosofi och fil dr i filosofi, S. C.<br />
Meyer med att inslag med avgjort teistiska<br />
hänsyftningar också kan betraktas<br />
som vetenskapliga, samt att en definition<br />
av vetenskap, som tjänar vissa<br />
filosofiska utgångspunkter, inte alltid<br />
främjar teoretisk öppenhet. Han menar<br />
att Ruse på ett otillbörligt sätt sammansmälter<br />
vetenskapliga lagar med förklaringar.<br />
Han ifrågasätter också om<br />
gemensam härstamning är ett faktum<br />
men menar att denna teori producerar<br />
beundransvärd sammanföring av observationer<br />
till en helhet (consilience 5 ),<br />
vilket fakta inte gör, men detta gör enligt<br />
Meyer inte teorin som sådan till ett<br />
faktum.<br />
Därefter följer en intressant debatt<br />
mellan Johnsson och Ruse om huruvi-<br />
Genesis 1-99<br />
Vesa Annalas bok är ett försvar för den kristna<br />
tron och tar upp konflikten mellan naturalism<br />
och supernaturalism.<br />
da darwinism kan förenas med någon<br />
som helst meningsfull form av teistisk<br />
religion. Svaret verkar osäkert.<br />
Sedan följer en allmän diskussion på<br />
ett mera tekniskt plan om bl a fossilluckorna,<br />
vetenskaplig naturalism som<br />
nödvändiga förutsättning för vetenskapen,<br />
metodologisk naturalism, evolution<br />
som historia och evolutionens historia,<br />
teleologi, logik, den ”blinde urmakaren”<br />
samt vissa sannolikhetsas-<br />
Krister Renards bok tar upp frågan om livets<br />
och arternas ursprung. Tyvärr slutsåld.<br />
pekter på funktionella proteiners uppkomst.<br />
Boken ger inte något uttalat svar<br />
på titelns retoriska fråga. Denna lämnas<br />
öppen för svaret både och!<br />
Till problematiken tro och vetande<br />
har Vesa Annala gett ut en bok till den<br />
kristna trons försvar med titeln Tro eller<br />
veta eller bådadera? med det underförstådda<br />
svaret ”bådadera”. Denna<br />
bok tar upp konflikten mellan naturalism<br />
och supernaturalism, med evolutionslära<br />
och skapelsetro i fokus. Författaren<br />
är teolog, föreläsare i livsåskådningsfrågor<br />
och pastor.<br />
Livets uppkomst och arternas uppkomst<br />
tas upp i boken Vetenskap och<br />
tro av Krister Renard. Författaren är<br />
kreationist, fysiker och lärare och visar<br />
på två vägar till en världsbild.<br />
Livets budskap<br />
Livets eget ”biotic message” talar enligt<br />
W. J. ReMine för att livet designats<br />
och skapats av en intelligent skapare.<br />
Denne författares kvalifikationer<br />
framgår inte av hans bok, men förordet<br />
meddelar att han i många år som hobby<br />
ägnat sig åt ”trolleri” och liksom den<br />
berömde illusionisten James Randi ägnat<br />
sig åt att avslöja illusioner. ReMine<br />
menar och påvisar att många komponenter<br />
i evolutionsteorin är illusioner.<br />
ReMines teori, the biotic message, återställer<br />
Paleys klassiska ”argument of<br />
design” till vetenskaplig respektabilitet.<br />
Varken Paleys teori eller kommunikationsteorin<br />
förutsätter existensen av<br />
några övernaturliga orsaker.<br />
ReMine synes vara mycket beläst i<br />
vetenskapsteori och evolutionär biologi<br />
och hans budskap är att evolutionister<br />
ännu inte har någon vetenskaplig<br />
förklaring till livets ursprung men att<br />
intelligent design är en möjlig förklaring.<br />
Han anser utifrån informationsteorin<br />
att livet är bra designat för överlevnad<br />
och för att kommunicera ett budskap<br />
som talar om var livet kom ifrån.<br />
Det biotiska budskapet säger:<br />
”Livet är ett reslutat av en enda<br />
skapare – livet var avsiktligt designat<br />
för att stå emot alla andra tolkningar<br />
av dess ursprung (sid 20)… Stora<br />
morfologiska hopp och avsaknad av<br />
fylogenetiska sekvenser är precis det<br />
man förväntar sig att livet ska kännetecknas<br />
av, i motsats till de förhållanden<br />
man förväntar sig vid evolution…<br />
detta … kan inte ha uppstått<br />
17