03.09.2013 Views

Ladda hem (pdf) - Svensk Gastroenterologisk Förening

Ladda hem (pdf) - Svensk Gastroenterologisk Förening

Ladda hem (pdf) - Svensk Gastroenterologisk Förening

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Gastroenterologi på riksstämman<br />

Gastroenterologi på Riksstämman i Göteborg<br />

Årets Riksstämma hölls i Göteborg i<br />

månadsskiftet november – december.<br />

SGF hade valt att minska sitt engagemang<br />

något, och ändra inriktning mot<br />

mer allmänna symposier.<br />

Som SGFs Vetenskaplige sekreterare<br />

Magnus Simrén skrev i Gastrokuriren<br />

4/06, var avsikten med detta att locka<br />

en bred åhörarskara med representanter<br />

från flera olika specialiteter.<br />

Först på programmet för Gastroenterologi<br />

var ett symposium med<br />

titeln Inflammation i mage, tarm<br />

och lever som riskfaktor för cancerutveckling:<br />

Var står forskningen idag?<br />

Stefan Lindgren var moderator. Inbjudna<br />

föreläsare var Anders Ekbom, Urban Sjöqvist,<br />

Sven Pettersson och Hans Verbaan.<br />

Genetiska och okända faktorer<br />

Anders Ekbom inledde med att konstatera<br />

att en inflammation kan vara många<br />

olika tillstånd: En autoimmun reaktion,<br />

en allergi eller en kemisk retning.<br />

– Alla dessa ökar risken för cancer, fortsatte<br />

han.<br />

Det finns dock en hel del data som<br />

komplicerar bilden.<br />

Adenocarcinom i esofagus – där ser<br />

man en tiofaldig ökning för risk när det<br />

gäller män, men inget samband mellan<br />

rökning eller alkoholintag.<br />

– Varför är det så? Inflammationen<br />

finns hos båda könen, sa Anders.<br />

När det gäller cancer i magsäcken ger<br />

ett ventrikelsår dubblad risk för cancer<br />

senare i livet, men duodenalsår ger däremot<br />

inte en höjning av risk.<br />

– Handlar det därför om egenskaperna<br />

hos värden, eller den infektiösa agenten<br />

– eller om båda?<br />

Fenotypen för sjukdom – och inte<br />

inflammationen i sig – tycks öka risken<br />

för cancer, avslutade Anders och sammanfattade:<br />

– Kronisk inflammation ökar risken<br />

för cancer i målorganet, men det föreligger<br />

interaktion med genetiska och andra<br />

okända faktorer.<br />

Gastrokuriren 1 • 2007<br />

Ursodeoxycholsyra<br />

Urban Sjöqvist redogjorde för klinisk<br />

handläggning av UC-patienter med hög<br />

risk att utveckla kolorektalcancer.<br />

Urban hade fyra punkter för förutsättningar<br />

för ett framgångsrikt program för<br />

koloskopisk övervakning vid kolorektal<br />

IBD.<br />

• Komplett inklusion av högriskfallen<br />

• Strikt protokoll (biopsitagning, granskning,<br />

slutpunkter)<br />

• Hög följsamhet (förutsätter skonsam<br />

undersökning, kallelsesystem och information)<br />

• Sök intresserade läkare<br />

Därefter redogjorde Urban för nyheter<br />

inom den koloskopiska övervakningen.<br />

Det handlar bl.a. om förbättrad koloskopisk<br />

teknik med färgning och förstoring.<br />

Vilka cancerförebyggande farmaka ska<br />

man då använda? Urban tog upp tre.<br />

– 5 ASA-preparat – det ska patienten<br />

ha, började han med att slå fast.<br />

– Folater har också visat sig ha förebyggande<br />

effekt. Dessutom kommer nu<br />

studier som visar att ursodeoxycholsyra<br />

kan minska risken för CRC. En studie<br />

publicerad i Gastroenterology visar på<br />

74% riskreduktion!<br />

60 000 infekterade<br />

Det finns flera tecken på att bakterier är<br />

inblandade i IBD. Ett sådant är att antibiotikabehandling<br />

ofta är gynnsam vid<br />

vissa former av Crohns sjukdom, sa Sven<br />

Pettersson.<br />

– Vid kronisk inflammation har vi<br />

en bärriärskada som gör att ämnen kan<br />

vandra in och som kan leda till en ond<br />

cirkeln. Vissa resultat tyder på att det kan<br />

det vara så att ursodeoxycholsyra stoppar<br />

upp processen.<br />

Hans Verbaan talade sedan om Hepatit<br />

C-infektion och risken för hepatocellulär<br />

cancer (HCC).<br />

– Det finns ungefär 60 000 infekterade<br />

individer i Sverige. Det är alltså en stor<br />

grupp med risk att utveckla HCC.<br />

Därför handlar det om att förhindra<br />

spridningen av hepatit C. Över 70% av<br />

Stefan Lindgren<br />

Lars Agréus<br />

denna spridning sker idag via intravenöst<br />

missbruk – smitta via blodprodukter är<br />

nästan obefintlig idag. Spridningen sker<br />

även iatrogent.<br />

5-ASA livet ut?<br />

Därefter följde en paneldebatt med tre av<br />

de fyra föreläsarna.<br />

Åhörarna ställde frågor, och Stefan<br />

ställde frågan till panelen om man aldrig<br />

ska avsluta en behandling med 5-ASA i<br />

cancerförebyggande syfte.<br />

– Det gäller att få patienten att ta medicinen<br />

även när de mår bra, sa Urban.<br />

– Vi behöver bättre genetiska definitioner<br />

för att kunna sortera fram de patienter<br />

som behöver 5-ASA livet ut, och vilka som<br />

kan kopplas bort, sa Sven och tillade:

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!