Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 - Rapsi.fi
Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 - Rapsi.fi
Rapport från Svensk Raps AB Projekt 20/20 - Rapsi.fi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Raps</strong> ifokus<br />
<strong>Rapport</strong><strong>från</strong><strong>Svensk</strong><strong>Raps</strong><strong>AB</strong><br />
<strong>Projekt</strong><strong>20</strong>/<strong>20</strong>
2<br />
Innehåll<br />
3 1krona in blev 10 kronor ut med<strong>Projekt</strong> <strong>20</strong>/<strong>20</strong><br />
4 Vatten ochaggregatnyckeln till säkeruppkomstivårraps<br />
6 Hela verktygslådan är användbar<br />
8 Höstoljeväxter skasås tidigt<br />
10 Tidentalar förtrösksådd<br />
12 Allsidig bekämpningtacklar resistenta baggar<br />
14 Merhöst-Nbyggerbeståndet<br />
16 Höstrapsen dammsugermarkenpåN<br />
18 Längdger mängd<br />
<strong>20</strong> Höstraps toppar vetetmed lägreN-insats<br />
22 Mikronäringförsäkrar oljeväxterna<br />
<strong>Projekt</strong>enär<strong>fi</strong>nansierade av:<br />
Stiftelsen<strong>Svensk</strong>Oljeväxtforskning, Stiftelsen<br />
Lantbruksforskningoch <strong>Svensk</strong> <strong>Raps</strong> <strong>AB</strong>.<br />
Produktion: Jens Blomquist,Agraria Ord&Jord<br />
Layout och original: LIME <strong>AB</strong><br />
Tryck: NorraSkåne Offset, juni <strong>20</strong>12<br />
Omslag: <strong>Raps</strong> ifokus är en brasammanfattning<br />
av <strong>Projekt</strong><strong>20</strong>/<strong>20</strong>.Grödanskärskådadesoch<br />
undersöktespåallaledder underfleraår.<br />
Resultatet är ökad kunskaptill nyttaför svenska<br />
oljeväxtodlare.Foto: Jens Blomquist
1krona in blev 10 kronor ut<br />
med<strong>Projekt</strong> <strong>20</strong>/<strong>20</strong><br />
Vintern <strong>20</strong>04–<strong>20</strong>05förutsåg styrelseni<strong>Svensk</strong><br />
<strong>Raps</strong> medVDJohan Biärsjö attefterfrågan<br />
på svensktrapsfrö skulle öka. Maninsåg<br />
också atthektarskördarnabehövde höjasoch att<br />
odlingsarealensom underlångtid kretsatkring<br />
50 000 hektar måsteöka.Därför beslutade manatt<br />
starta ettprojekt somskullelyftasvenskoljeväxtodlingpåflerasätt.<br />
<strong>Projekt</strong><strong>20</strong>/<strong>20</strong> föddesmed målatt<br />
höja skördenivån<strong>20</strong>procent mellan <strong>20</strong>03 och <strong>20</strong>10.<br />
Undersamma period skulle odlingskostnaderna<br />
minska med<strong>20</strong>procent.<br />
En projektgrupp tillsattes meddeltagare <strong>från</strong> <strong>Svensk</strong><br />
<strong>Raps</strong> grupp förodlingsutveckling. Denbestodav<br />
av KjellGustavsson, <strong>Svensk</strong>aLantmännen, Roland<br />
Lyhagen, Svalöf Weibull,ChristerNilsson,SLU,<br />
JohanBiärsjö,<strong>Svensk</strong><strong>Raps</strong><strong>AB</strong>och BengtNilsson,<br />
vetenskaplig representantiforskningsstiftelsen. Till<br />
projektledarerekryterades AlbinGunnarson.<br />
Ettantal fokusområdende<strong>fi</strong>nieradesoch forskare<br />
knötstill projektet. Inledningsvisknötsockså flera<br />
nyainternationella kontakter, blandannat besökte<br />
projektgruppen denfranska odlarorganisationen<br />
CETIOM och AlbinGunnarssongjordeenstudieresa<br />
till Kanada. Istarten satsadesstora resurser på markstruktur,skördeteknikoch<br />
Nutnyttjande. Tidigt<br />
stod detklart atthöstutvecklingenärviktigför höstrapsen.Urdetta<br />
komprojekt föratt byggastarka<br />
höstbeståndmed hjälpavsåtid och Ngödsling.<br />
På vårrapssidan handlade detmycketomökad<br />
odlingssäkerhet. Kontakter knötsmed både Canola<br />
CounciliKanadaoch med<strong>fi</strong>nländskoljeväxtodling.<br />
Odlingssäkerhetenoch etableringenprioriterades,<br />
mensvåra angreppavjordloppa harstört arbetet.<br />
Resultaten för<strong>Projekt</strong> <strong>20</strong>/<strong>20</strong> harpublicerats löpande<br />
i<strong>Svensk</strong>Frötidning, på konferenseroch odlarmöten.<br />
Parallellt hartvå broschyrerproducerats –Vägen<br />
till 5ton ochVässadvårraps. Avslutningsvis höllsen<br />
välbesöktkonferens iLinköpingmed <strong>20</strong>0 deltagare<br />
inovember<strong>20</strong>11. Uppmärksamhetenkring <strong>Projekt</strong><br />
<strong>20</strong>/<strong>20</strong> harvarit storbåde iSverige ochinternationellt.<br />
Dethar letttill ettviktigt kunskapsutbyte medKanada,<br />
Tyskland,Frankrike, Danmarkoch Finland till gagn<br />
försvenska oljeväxtodlare.<br />
Allt arbete harigrunden <strong>fi</strong>nansierats av de svenska<br />
oljeväxtodlarnasjälvaiformavinsamlade odlaravgifter,<br />
menockså via avgifterpåhandelsgödsel<br />
ochbekämpningsmedel via SLF. Dessutomhar<br />
ägarbolageni<strong>Svensk</strong><strong>Raps</strong>bidragit. Totalthar omkring<br />
5miljonerkronor investerats i<strong>Projekt</strong> <strong>20</strong>/<strong>20</strong>. Dessa<br />
5miljonerhar gett kraftfulla resultat.Som helhethar<br />
<strong>Projekt</strong><strong>20</strong>/<strong>20</strong> plockatframverktyg somger resultat<br />
värdaöver50miljonerkronor perår. Detmotsvarar<br />
en utväxlingpå10gånger perinsattkrona.<br />
Materialet <strong>från</strong> avslutningskonferensenhar bidragit<br />
till slutrapporten<strong>Raps</strong>ifokus somdunuhåller idin<br />
hand.Trevlig läsning!<br />
AlbinGunnarson BengtNilsson<br />
Agronomoch Stiftelsen<strong>Svensk</strong><br />
<strong>Projekt</strong>ledare<strong>20</strong>/<strong>20</strong> Oljeväxtforskning<br />
3
4<br />
Vatten ochaggregat<br />
är nycklartillsäker<br />
uppkomst ivårraps<br />
•Vårrapssådden börske lagom tidigt,inte förgrunt ochiväl harvad jord.<br />
•Växttillgängligtvattenpåsådjupetärennyckelfaktor.<br />
•Ett avdunstningsskyddav<strong>fi</strong>na aggregat skyddar motuttorkningavsåbädden.<br />
Text:Johan Arvidsson, Inst.för mark ochmiljö,SLU<br />
oljeväxtfröetutmärks av en lågtusenkornvikt<br />
ochdärmedlågtinnehåll av näring.Det gör<br />
attfröet måste såsrelativtgrunt.Torra förhållanden<br />
iytlagretkan därför försvåra uppkomsten<br />
vidbåde höstoch våretablering. Våroljeväxter odlas<br />
traditionellt till stordel iöstra Sverige, iområden som<br />
oftaärdrabbade av försommartorka. Dettaställer<br />
specielltstora krav på såbäddensutformning.<br />
Både våttoch torrt<br />
Förhållandenavid vårsådd utmärksavatt jorden<br />
går<strong>från</strong>ett tillståndnäravattenmättnad tidigt på<br />
vårentill en pro<strong>fi</strong>lmed starka gradienterivattenhalt.<br />
Framföralltstyva jordar kantorka upp snabbt iytan,<br />
vilket hindrarfortsattavdunstning. Under ytskiktet<br />
är jorden däremotfortfarande förblötför attkunna<br />
bearbetas. Därmed skapas en starkvattenhaltsgradient,<br />
därmarkeniytlagrethar en vattenhalt somkan<br />
ligga under vissningsgränsen, medanjorden på några<br />
centimeters djup fortfarandeärplastisk.Såbäddsberedningenpåvåren<br />
syftartill attunder dessa förhållanden<br />
skapaförutsättningarför en utsädesplacering<br />
somger en jämn, snabboch säker uppkomst.<br />
Ideal i4punkter<br />
På 1980talet beskrevs ”den idealasåbädden”, så som<br />
den visasi<strong>fi</strong>gur 1:<br />
1. Fröetplaceraspåenfastbotten medtillräckligt hög<br />
vattenhalt förensäker groningoch medgod ledningavvattenframtill<br />
fröet.<br />
2. Ettlöstbearbetat lageravtillräcklig tjocklek ovan<br />
Värdefulltvatten.<br />
På vårengår den<br />
blivandesåbädden<br />
<strong>från</strong> nästintill vattenmättnadtill<br />
att<br />
snabbt torkauti<br />
ytan.Det gäller att<br />
hushålla medvattnet<br />
för attsäkerställa<br />
groning.<br />
Foto: Jens Blomquist.<br />
utsädet med<strong>fi</strong>na aggregatför attgeett braavdunstningsskydd.<br />
3. En grövre struktur iytansom skydd motskorpa.<br />
4. Näring somplacerats någotdjupare ochvid sidan<br />
av utsädet föratt ge en säker näringstillförsel.<br />
Behovavsåbottenmindre<br />
Dennasåbädd enligt <strong>fi</strong>gur 1äristort sett giltig även<br />
idag.Det somkan ifrågasättasärbl.a.behovet av<br />
ettgrovt ytlager(punkt3). Imodellstudier hardet<br />
visatsig tveksamt om dettaverkligen minskarrisken<br />
förskorpa. Denövergångsom skettisåteknik, <strong>från</strong><br />
ihuvudsaksläpbillar till belastade skivbillar,har<br />
också inneburitatt behovet av en fast såbotten att<br />
placerautsädetpåhar minskat.<br />
Bekymmersamtpålera<br />
Hurstämmer då detta medhur såbädden serutifält?<br />
Dettaundersöktes på 1970talet av GöranKritz ien<br />
mycket omfattande stickprovsundersökningavca300<br />
svenskasåbäddar.Såbäddensegenskapersattesirelation<br />
till bl.a. markenslerhalt.Det visade sig attvattenhalten<br />
iytanpåmellanleror ochstyva leror normalt<br />
liggerunder markensvissningsgräns.Gränsen för<br />
6procentväxttillgängligt vatten lågpå2–3 centimeter<br />
på lättleror medanden lågpåca5cmdjuppåstyva<br />
leror.Detta gördet svårt attetablera våroljeväxter på<br />
styvajordar vidett normaltsådjupkring 3cm! Men<br />
ingentingäromöjligt ochvåroljeväxtodlare kanspela<br />
medval av bearbetningssystem, såtid, sådjup och<br />
harvningsintensitet föratt hantera svårigheterna.
Lagomtidigtärbäst<br />
Skörd,relativ <strong>20</strong>08 <strong>20</strong>09 <strong>20</strong>10 <strong>20</strong>11 Medel<br />
A. Tidigsådd (21/4) 100 100 100 100 100<br />
B. Normal såtid(28/4) 93 100 105 114 103<br />
C. Sensådd (6/5) 71 92 110 87 90<br />
Plantantal,pl/m 2<br />
A. Tidigsådd (21/4) 112 97 121 87 104<br />
B. Normal såtid(28/4) 141 97 149 55 110<br />
C. Sensådd (6/5) 82 79 152 34 87<br />
Tabell 1. Sådd ca 1vecka efterförsta möjliga tillfälleblevi<br />
genomsnittbästöveråren. År <strong>20</strong>10 blev det ganskakallt efter<br />
första sådden ochdet gynnade den senasådden.<br />
Djup sådd gersäkerhet<br />
Skörd,relativ <strong>20</strong>08 <strong>20</strong>09 <strong>20</strong>10 <strong>20</strong>11 Medel<br />
l. Grundsådd 100 100 100 100 100<br />
2. Djupsådd 93 97 102 109 100<br />
Plantantal,pl/m 2<br />
1. Grundsådd 110 93 137 33 93<br />
2. Djupsådd 105 88 157 84 109<br />
Tabell 2. Djupsådd (4 cm)gav påtagligast positiveffekt det<br />
försommartorra <strong>20</strong>11,men tidigareårgjordes den grunda sådden<br />
någotför djupt (ca3cm) så led1med grundsådd (2 cm)<strong>fi</strong>ck hjälp<br />
på traven.<br />
Koll på tid,djup ochharv<br />
Inya försök jämfördes tresåtider, tvåsådjupoch två<br />
harvningsintensiteter.Sådden gjordes vidnormal<br />
såtidoch 1respektive 2veckordärefter medsläpbillar<br />
somplacerade fröetpåden bearbetade såbotten. Skillnaden<br />
iuppkomstmellanolika ledblevstor. Anmärkningsvärt<br />
är dock attskillnaden islutlig skörd inte<br />
blev störreänden faktisktblev. Dettavisar oljeväxternas<br />
förmågaatt kompensera dåliga bestånd. Imedeltal<br />
gavmellantidpunktenhögstskörd,medan sådd<br />
en veckasenaregav klartlägre skörd ochsämre etablering(tabell<br />
1). Effektavsådjupvisar att2cmärför<br />
gruntoch fröetbör placeraspå3–4 cm djup (tabell2).<br />
En höjningavharvningsintensiteten <strong>från</strong> 2till 4överfarter<br />
gavungefärsamma plantantal,men skörden<br />
blev 4procenthögre efter 4harvningar(tabell 3).<br />
Passar med plöjningsfritt<br />
Ibland anses oljeväxter packningskänsliga ochatt<br />
de därför inte skullepassa iett plöjningsfritt system.<br />
Skörderesultat<strong>från</strong>ett stort antal försök visardock<br />
på sammaskörd av oljeväxter medoch utan plöjning<br />
(tabell4). Ettplöjningsfritt systemskullekunnage<br />
bättre etableringpågrund av attmarkenlämnas jämnare<br />
efter hösten. Mendet gäller attseupp.Iförsök<br />
på Ultuna,framföralltden torravåren <strong>20</strong>08 kundevi<br />
ibland konstatera sämreuppkomstför plöjningsfritt.<br />
Orsaken är säkertatt såbädden på vårenofta blir något<br />
grövre än iett plöjt systemoch därmed gerett sämre<br />
avdunstningsskydd.Man kanalltsåintehoppaöver<br />
såbäddsberedningenför attman använder reducerad<br />
bearbetning.<br />
Låtharvenjobba<br />
Skörd,relativ <strong>20</strong>09 <strong>20</strong>09 <strong>20</strong>10 <strong>20</strong>11 Medel<br />
a. 2harvningar 100 100 100 100 100<br />
b. 4harvningar 104 102 100 110 104<br />
Plantantal,pl/m 2<br />
a. 2harvningar 62 85 134 57 85<br />
b. 4harvningar 67 83 147 60 89<br />
Tabell 3. Inget år vardet någon skördemässignackdel attharva 2gånger<br />
extra. År <strong>20</strong>11 när det inte regnade förränimittenavjunigav 2överfarter<br />
extrastort utslagmed 10 procentimerskörd.<br />
Samma vårrapsskörd medoch utan plog<br />
Gröda<br />
Relativskörd plöjningsfri<br />
odling.Plöjning=100 Antal försök<br />
Höstvete 97 284<br />
Vårvete 102 44<br />
Korn 100 241<br />
Havre 98 126<br />
Höstoljeväxter 96 47<br />
Våroljeväxter 100 34<br />
Ärter 90 15<br />
Potatis 95 11<br />
Sockerbetor 95 23<br />
Tabell 4. Relativ skördavolikagrödor iförsökmed plöjningsfriodlingdär<br />
plöjning=100. Resultat <strong>från</strong> försökåren1986<strong>20</strong>11.<br />
Idealsom står sig<br />
Figur1.På 1980talet beskrevs ”den ideala<br />
såbädden”som istort settärgiltig ocksåidag.<br />
Såbädden hade 4ingredienser.<br />
1. Fröetplaceraspåenfastbottenmed<br />
tillräckligthög vattenhalt för en säkergroning<br />
ochmed godledning av vatten fram till fröet.<br />
2. Ettlöstbearbetat lager av tillräcklig tjocklek<br />
ovan utsädet med<strong>fi</strong>na aggregatför attgeett<br />
bra avdunstningsskydd.<br />
3. En grövrestruktur iytansom skyddmot skorpa.<br />
4. Näring som placeratsnågot djupare ochvid sidan<br />
av utsädet för attgeensäker näringstillförsel.<br />
Någraavlärdomarna <strong>från</strong> både äldre<br />
ochnyare försökär:<br />
• Säkeruppkomst av våroljeväxter på styvajordar är på<br />
gränsen till vadsom är fysikaliskt möjligt.<br />
• Sådd på 4cmger säkrare uppkomst än grundaresådd.<br />
• Så tidigt,men undvikatt så när detärkalltväder ellerväntas<br />
blikallt.<br />
• Oljeväxter är känsligare än spannmål förlågatemperaturer<br />
eftersådd.<br />
• Extraharvninghöjer skördenvid torkaefter sådd.<br />
• Våroljeväxterfungerar braiplöjningsfriodling. Menman får<br />
inte slarvamed såbäddsberedningen!<br />
• Tallrikskultivatorpåhöstenkan ge alltför grund bearbetning<br />
ochsämre såbädd jämförtmed pinnkultivator.<br />
5
6<br />
Bäst uppkomst. Inormalt<br />
plöjda ledvar uppkomsten<br />
ochtillväxten på hösten<br />
bäst.Foto: Jens Blomquist.<br />
I<br />
Försöksplan R2-4141<br />
nomprojekt <strong>20</strong>/<strong>20</strong>genomfördes ettstort antal<br />
försök därolika etableringsmetoder till höstraps<br />
testadesunder åren <strong>20</strong>07–<strong>20</strong>10.<br />
Plog gavbäst uppkomst<br />
Hösten<strong>20</strong>06 startades försöksserie R24141 medolika<br />
bearbetningsmetoder vidhöstrapssådd –seförsöksplan.<br />
Imedeltal varuppkomstenbästinormalt plöjda<br />
led(tabell 1). Detvar sämstuppkomstibredspridda<br />
led, specielltefterinarbetningmed kultivator,vilket<br />
motiverarenhöjningavutsädesmängden medi<br />
storleksordningen30procent.<br />
Tillväxten på hösten varimedeltal någotbättreidet<br />
plöjda ledet A. Skillnaderna itillväxt vidinvintring<br />
vardockihuvudsak utjämnade vidskörd (tabell2).<br />
Bearbetningmed tallrikskultivatoriled Coch kultivatoriled<br />
Dgav 2respektive 1procentlägre skörd än<br />
plöjning, medanbredspridning(ledE–F) imedeltal<br />
gav3–4 procentlägre skörd. Djupluckringhöjde inte<br />
skörden jämförtmed ytlig bearbetningiled G.<br />
Färredirektsådda plantor<br />
Under <strong>20</strong>08–<strong>20</strong>10 genomfördes ytterligare en försöksserie(R24143<br />
–seförsöksplan)med höstrapsetablering.<br />
A. Normalt plöjningsdjup<br />
B. Gruntplöjningsdjup<br />
C. Ytlig bearbetning medtallrikskultivator(Carrierel.<br />
liknande)<br />
D. Kultivator10–15 cm<br />
E. Bredsådd istubb inarbetas med<br />
tallrikskultivator, vältning<br />
F. Bredsådd istubb inarbetas med<br />
kultivator, vältn.<br />
G. Djupluckring, ytlig bearbetning<br />
(som iled C)<br />
Hela verktygslådan<br />
är användbar<br />
•Små skördeskillnader ietableringsförsöken ihöstraps<strong>20</strong>07–<br />
<strong>20</strong>10 –allaverktyg iverktygslådan passar bra tillhöstraps.<br />
•Tidsfaktorn ochminskadekostnader talar förplogfri etablering.<br />
•Plogen bekämpar dock spillsäd,ogräs ochsniglar bättre vilket<br />
kanmotiveraatt plöja–speciellt på lättarejord.<br />
Text:Johan Arvidsson, Inst.för mark ochmiljö,SLU<br />
Försöksplan R2-4143<br />
A. Plöjning ca <strong>20</strong> cm,såbäddsberedning<br />
B. Carrier ellerTopDown grunt,<br />
ca 5–10 cm,konventionell sådd<br />
C. TopDowngruntca10cm, biodrill<br />
(frösålåda)<br />
D. TopDowndjupt ca <strong>20</strong> cm,biodrill<br />
E. Direktsådd Rapidmed<br />
förredskap<br />
F. Direktsådd Rapidutan<br />
förredskap<br />
Också iden blevplantetableringenbästefterplöjning.Imedeltalhade<br />
kultivatorsådd ca 10 procent<br />
lägreantal plantortrots högreutsädesmängd,och<br />
direktsådd ca 25 procentlägre.Imedeltalvar det<br />
litenskillnad iplantantalmellandirektsådd med<br />
respektive utan förredskap.Ifleraavförsökengav<br />
dock en ytligbearbetning medförredskapbetydligt<br />
bättre beståndänren direktsådd –sefoto.<br />
Skörden varierade ganska stortmellanförsöksplatserna(tabell<br />
3).Kultivatorsådden gavimedeltal<br />
godskörd,men gavlägre skördänplöjningidebåda<br />
skånskaförsökenvilket kankopplas till en sämre<br />
plantetablering.<br />
Kultivatorsådd högstnetto<br />
Lönsamhetenpresenteras i<strong>fi</strong>gur1och 2. Iserie<br />
R24141hamnade intäkter minusbearbetningskostnaderför<br />
plöjning iled Aknappt 600kronorper<br />
hektar lägreänför plöjningsfria led, somhamnade<br />
nära varandra inbördes. Om hänsyn tasockså till<br />
ökade kostnaderför bekämpningoch utsäde blir<br />
skillnadernamellanleden mycket små.<br />
Iserie R24143blevnettotblevklart högstför<br />
kultivatorsådd,ävenomhänsyntogs till ökade kost<br />
Förredskap skaarbeta. Våren<strong>20</strong>09syntestydligt<br />
nyttan av attanvända förredskapet för attblanda in<br />
halmen iförsökR24143 iÖstergötland. Till vänster<br />
direktsådd utan förredskap (led F) ochtill höger<br />
direktsådd medförredskap (led E).Foto: Jens Blomquist.
Bäst uppkomst efterplog<br />
Antalplantor/m 2 Uppkomst,%<br />
A. Normal plöjning 57 86<br />
B. Grundplöjning 54 81<br />
C. Tallrikskultivator 53 80<br />
D. Kultivator 51 77<br />
E. Bredsådd, tallrikskult. 55 70<br />
F. Bredsådd, kultivator 48 64<br />
Tabell 1.Antal plantor/m 2 iförsökmed höstraps,R24141,<br />
medeltalför samtliga försök<strong>20</strong>07–<strong>20</strong>10.<br />
Småskillnaderiskörd<br />
Skörd 1 Skörd 2<br />
A. Normalt plöjningsdjup=100 4151 4060<br />
B. Gruntplöjningsdjup 98 99<br />
C. Ytligbearbetning 98 100<br />
D. Kultivator10–15 cm 99 100<br />
E. Bredsådd, Carrier 96 99<br />
F. Bredsådd, kultivator 97 100<br />
G. Djupluckr.+ytligbearb. 100<br />
1 Medeltalav15försök. 2 Medeltalav8försökmed ledG.<br />
Tabell 2. Skördkg/ha ochrelativtaliförsökmed<br />
höstraps,serie R2och L24141, medeltal<strong>20</strong>07 <strong>20</strong>10.<br />
naderför kemisk bekämpningoch högreutsädesmängd.<br />
Direktsådd gavungefär sammanetto som<br />
plöjning om manväger in ökade bekämpningskostnader,<br />
menensämre odlingssäkerhet.<br />
Sådatumärprio1<br />
Sammantaget<strong>fi</strong>nnsett stortantal metoderför<br />
höstrapsetablering. Såtidpunkten är emellertid den<br />
viktigastefaktorn föratt få godtillväxt på hösten<br />
somger grundenför högskörd.Tidsfaktorn och<br />
minskade kostnadertalar då företableringutan<br />
plöjning,specielltpåstyva jordar somkan kräva<br />
mycket såbäddsberedning efterplöjning.<br />
Samtidigt<strong>fi</strong>nnsfaktorersom talarför plöjning.<br />
Bättre bekämpningavspillsäd, ogräsoch sniglarkan<br />
motiveraatt plöja, specielltpålättare jord medstörre<br />
luckringsbehov.Plöjningförefallerockså något säkrare<br />
närsådden utförs undersenaoch besvärliga<br />
förhållanden.Iett plöjningsfrittsystemkan kanske<br />
Direktsådden tappade<br />
Län E E M M C Vägt medeltal<br />
Skördeår <strong>20</strong>08 <strong>20</strong>09 <strong>20</strong>09 <strong>20</strong>10 <strong>20</strong>10<br />
A. Plöjning, Rapidsådd 3050 25<strong>20</strong> 5000 3100 39<strong>20</strong> 35<strong>20</strong><br />
B. Grundbearbetn,Rapidsådd 101 102 101 102 93 100<br />
C. Topdowngrunt,BioDrill 110 113 93 103 91 100<br />
D. Topdowndjupt,BioDrill 109 104 91 107 93 99<br />
E. Direktsådd medförredskap 104 127 95 62 87 94<br />
F. Direktsådd utan förredskap 91 99 96 92 84 92<br />
Tabell 3. Skördiserie R24143åren<strong>20</strong>08–<strong>20</strong>10.Led A=100<br />
Nettotvisar<br />
vägen<br />
Netto (kr/ha)<br />
Netto (kr/ha)<br />
16000<br />
15000<br />
14000<br />
13000<br />
1<strong>20</strong>00<br />
11000<br />
10000<br />
13500<br />
13000<br />
12500<br />
1<strong>20</strong>00<br />
11500<br />
11000<br />
Plöjning<br />
Plöjning<br />
Grundplöjn.<br />
Plogfri<br />
Tallrik<br />
Kult.sådd grunt<br />
Intäktbearbetning<br />
Intäktbearbetning<br />
extra bek.extra utsäde<br />
Kulltivator<br />
Kult.sådd djupt<br />
Breds.+tallrik<br />
Breds.+kult.<br />
Intäktbearbetning<br />
Intäktbearbetning<br />
extra kem.extra utsäde<br />
Direktsådd förr<br />
Direktsådd<br />
sådd tillsammansmed djup luckringisåraden, vilket<br />
blivit en ganska vanlig metod, ge säkrareetablering<br />
underblöta förhållanden.<br />
Figur1och 2. Intäkterminuskostnader,<br />
medeltalför samtliga<br />
försökiserie R24141<br />
ochL24141 (övre) ochi<br />
serie R24143(undre).<br />
Kostnadernabaseras på<br />
beräkningar enligt Maskinkalkylgruppen(<strong>20</strong>10),<br />
bl.a.730 kr/haför plöjning,<br />
230kr/ha förstubbearbetning,560<br />
kr/ha<br />
för sådd, 180kr/ha för<br />
harvningoch 160kr/ha<br />
för vältning. Plöjningsalternativenblevca<br />
600–900krdyrare per<br />
hektaränplöjningsfria<br />
ochsåddaled,och ca<br />
1<strong>20</strong>0 kr högre än förkultivatorsådd<br />
ochdirektsådd.<br />
Stapelnt.v.representerar<br />
intäkter minus bearbetningskostnad.<br />
Dessutom<br />
presenterasockså istapeln<br />
t.h. en beräkningunder<br />
förutsättning atten<br />
extraogräsbekämpning<br />
av spillsäd görsiled som<br />
inte plöjs (440 kr/ha) samt<br />
högre utsädesmängd i<br />
bredspriddaled.Oljeväxtprisetärsatttill<br />
4kronor<br />
perkilo.<br />
Högt netto. Kultivatorsåddmedfrösålåda<br />
på en TopDown<br />
användesiserie<br />
R24143och gavett<br />
högt netto vidde<br />
ekonomiska beräkningarna.<br />
Foto: Jens Blomquist.<br />
7
8<br />
Höstoljeväxter ska<br />
såstidigt •<br />
Lönsamtkvällsskift. Resultatenvisar tydligtatt kvällsskiftet<br />
gerbra utdelningoch attdet är lönsamt läggaienhögre växel<br />
för attfårapsen ijorden itid. Foto Jens Blomquist.<br />
Varje dagsom sådden försenas<br />
sjunker fröskörden med45kiloper<br />
hektar.<br />
• 15dagarsförseningavsådden sänker<br />
råfetthalten med2procent.<br />
• Hybridoch linjesorterreagerarpå<br />
sammasättpåförsenadsådd.<br />
Text:AlbinGunnarson,<strong>Svensk</strong><strong>Raps</strong><br />
Ett brahöstbestånd lägger grundentill en<br />
höghöstrapsskörd.Vid anläggning av en<br />
höstrapsgrödaärsådatum av allrastörsta<br />
betydelse. Vi säger fortfarande sådatum, mendet<br />
är uppkomstdatumsom är avgörande.Att så tidigt<br />
ellersentpåverkar inte kostnaden, menmed tidig<br />
sådd kanskörden öka. Underslutetav90taletoch i<br />
början av <strong>20</strong>00taletspredsenovana attchansapåen<br />
sensådd,specielltiMellansverige därman villefåin<br />
merhöstrapsistarktvetedominerande växtföljder.<br />
Trelinjer+tre hybrider<br />
Försöken medolika sådatumutfördes mestadels i<br />
Öster ochVästergötland. Därsåddes 3försökårligen<br />
<strong>20</strong>07 och<strong>20</strong>08. Hösten<strong>20</strong>09 såddes dessutomett 4:e<br />
försök på Bollerup iSkåne.Försökensåddes varjeår<br />
hoslantbrukare somvar först iområdet medhöstrapssådd.Det<br />
betydde attdet ideallra flesta fall hade<br />
odlats stråsädsom förfrukt.Försökensåddes med<br />
utsädesmängder om 60 pl/m 2 förhybrider och<br />
80 pl/m 2 förlinjesorter.Varje år förändrades sorterna<br />
något, menantalet linjeoch hybridsorter höllsintakt,<br />
3+3. En av hybriderna varalltidendvärghybrid.<br />
Summa daggraderavgör utvecklingen<br />
På varjeförsöksplatsberäknadesantalet daggrader.<br />
Daggraderberäknassåatt detpositivavärdetav<br />
dagens medeltemperatur minus5gradersummeras<br />
<strong>från</strong> uppkomst fram till atttillväxten avstannar<br />
vidden förstariktiga frostnatten. Höstraps ska<br />
uppnå450–500 daggraderför attnåsin maximala<br />
avkastningspotential. Överskrids temperatursumman<br />
450–500 daggraderriskerartillväxtpunkten<br />
attskjutaihöjden. Dennalyfter dock inte<br />
förrän denkritiskasummandaggraderhar överskridits<br />
ikombination medextremt högkvävegiva,
Sådatumstyrskördepotential<br />
Normal Sen Differens Antal<br />
Excalibur (H) 4<strong>20</strong>4 3809 395 9<br />
Winner 3278 3096 182 5<br />
Status (H) 3036 2690 346 5<br />
Californium 3252 2884 368 5<br />
PR45D01(H) 3578 2882 696 5<br />
Gospel 2907 2763 143 3<br />
Vision 4214 3244 970 6<br />
Catalina 4<strong>20</strong>7 3390 817 4<br />
Hornet (H) 4397 3157 1240 4<br />
PR44D06 (H) 4733 3893 840 4<br />
Alpaga 4373 3160 1213 4<br />
Medel Hybrider 3990 3286 -703 27<br />
Medel Linjer 3705 3090 -616 27<br />
Råfett medeltal 48,0 46,0 -2,0<br />
Fröskördar <strong>från</strong> normaloch sensåtid <strong>20</strong>08–<strong>20</strong>10. Imedeltal<br />
tappade hybridsorterna703 kilo ochlinjesorterna616 kilo på 15 dagar<br />
senare sådd, när sådden skötsfram<strong>från</strong>normalt (13/8) till sent (28/8)<br />
sådatum.Gruppen av hybridsortertål alltså inte senare sådd. Viktigast<br />
resultatäristället attsåtidpunktenavgör skördepotentialen.<br />
förhög utsädesmängd ellerför stor konkurrens med<br />
ogräsoch spillsäd. Detärviktigt attminnas.<br />
Höstraps ska såsiaugusti<br />
Klimatdata visaratt detärunder augustisom vi<br />
harstörst chansatt få upplevaderiktigt varma<br />
dagarna. Näruppkomsten sker först islutetav<br />
augustieller ibörjanavseptember kommer bidragettill<br />
temperatursumman attvaraförhållandevis<br />
litetijämförelse medtidigaresådd och uppkomst.<br />
Samtidigtminskar dagslängden–enprocess somgår<br />
fortare ju senare på hösten vi be<strong>fi</strong>nner oss.<br />
Varjedag kostar 185kr/ha<br />
Försökunder 3årvisar attsen sådd igenomsnitt<br />
sänktehektarskördenmed 45 kilo fröper hektar och<br />
dygn.Samtidigt sjönk oljehalten med0,13 procentenheterper<br />
dygn.Totaltkostardetta ca 185kronor<br />
perhektaroch dygn meddeprisersom gäller <strong>20</strong>12.<br />
Motsvarande försök iDanmark gavett resultat på<br />
46 kilo lägreskörd perdygn. Samstämmigheten<br />
befäster våra svenskaresultatoch visartotaltsettpå<br />
ettmycketstarktsamband mellan uppkomsttiden<br />
och höstrapsskördens storlekiNorden.<br />
Hybrider ska ocksåsås tidigt<br />
Ettannat syfte medförsökenvar attseomhybrider<br />
är merlämpligaatt så vidensenaresåtid jämfört<br />
medlinjesorter.Såvar inte fallet.Varje år testades<br />
3hybrideroch 3linjesorter.Det gårinte<strong>från</strong>allt<br />
dettamaterialatt säga atthybridersom grupp skulle<br />
vara bättre attvälja vidensenaresåtid (setabell).<br />
Sammaresultathar mansettiDanmark ilikadana<br />
försök,men medandra sorter.Den dvärghybrid<br />
Tydligkontrast. Till vänstersåddeshöstrapsenidetta västgötska försök<br />
den8augusti <strong>20</strong>09.De6sorternaavkastade imedeltalca4,2 tonper hektar.<br />
Till höger såddessamma 6höstrapssorterden 25 augusti ochdär blev skörden<br />
0–ingetfannsatt tröska. Skriv in höstrapssådd ialmanackanden första<br />
halvanavaugusti vidsådd iinre Mellansverige.Foto: Jens Blomquist.<br />
somvar mediförsökende2förstaårenreagerade<br />
mycket negativt på sensådd,medan densom testadesdet<br />
sistaåretreagerade somandra hybrider.Det<br />
gåralltsåinteatt hanterasortersom grupp och påstå<br />
attdet enaeller andraärbättrevid en sensåtid.Det<br />
är istället enskilda sortersegenskapersom fäller<br />
avgörandet.<br />
9
10<br />
Välplacerade. Oljeväxtfrönamyllastill<br />
1,5–2cmdjupsamtidigt som förfrukten<br />
tröskas.Foto: KimGutekunst.<br />
Tidentalar förtrösksådd<br />
•Med såaggregat bakomskärbordetärdet möjligtatt så<br />
samtidigtsom förfrukten skördas.<br />
•Metoden sparar tidoch bränsle.<br />
•Låg stubbhöjdger säkrareresultat.<br />
Text:Gunnar Lundin,JTI-Institutet förjordbruks- ochmiljöteknik<br />
Universität Hohenheim, Stuttgarthar tillsammans<br />
medolika tyskamaskintillverkare<br />
utvecklatkonceptetCombine Seeder för<br />
trösksådd.Hösten<strong>20</strong>03 provades systemetvid sådd<br />
av höstrybs efter tvåförfrukter,höstveterespektive<br />
vårkorn. Iförsökenjämfördes trösksådd vidolika<br />
stubbhöjder medkonventionellsådd ochsådd med<br />
mineralgödselspridareföre tröskningen. Uppkomsten<br />
graderades medplanträkninghöstoch våroch dessutom<br />
mättes höjden på tillväxtpunktenunder hösten.<br />
Under försommarenmättestjocklekenpåskörderesternaefterförfrukerna.<br />
Höstvetehalm ettproblem<br />
Efter höstvete varskörden lågiallaförsöksledoch<br />
inga skillnader konstaterades mellanförsöksleden.<br />
Samtidig sådd. Combine<br />
Seeder beståravett såaggregatsom<br />
monteraspå<br />
skördetröskan omedelbart<br />
bakomskärbordet.<br />
Foto:Kim Gutekunst.<br />
Itrösksåddaled uppträdde ojämnheter tvärskördragenp.g.a.<br />
dålig hackningoch spridningav<br />
halmen. Skörderesternahade en tjocklek på 1–5<br />
cm ochplanttätheten varlägre vidtjockthalmskikt.<br />
Ojämnheten bestodtill skörd ocheftersatta bestånd<br />
hade senare mognad ochhögre klorofyllhalt.<br />
Kornhalmlättare atthantera<br />
Efter korn varförutsättningarnaför rybsodlingbättre<br />
ochdet vargenomgående högreskördar.Trösksådda<br />
ledhade mellan86och 96 procentavskörden ileden<br />
medkonventionellsådd ochbästresultatuppnåddes<br />
vidlåg stubb (<strong>fi</strong>gur 1). Även medkornsom förfrukt<br />
varvariationerna imängden skörderesterpåmarkytan<br />
betydande, menhär varhalmlagrets tjocklek på<br />
försommarensom mest 3cm.<br />
Fuktig höst missgynnar extensiv såmetod<br />
En storfördel medtrösksådd är attden underlättar<br />
etableringunder torraförhållanden eftersomfröet vid<br />
sådden fårgod kontaktmed naken, fuktigjord.Samtidigt<br />
bildar skörderesternaett fuktbevarande skikt<br />
ovanförsåbädden.Eftersom hösten <strong>20</strong>03 bjöd på<br />
fuktigt väder efter oljeväxtsådden <strong>fi</strong>ckdennarelativa<br />
fördel medtrösksådd inte någotstort utslag.Den
Skyddmot torka. Halm ochskörderesteriytanspararpåfukt<br />
åt höstoljeväxterna vilket är en fördelför trösksådden. Menhög<br />
stubbkan göra attplantornasträckerpåsig ochtillväxtpunkten<br />
kommer högt.Foto: GunnarLundin.<br />
varierandeplanttätheten inom parcellerna gjordeatt<br />
antalet plantoroch skördenivåer blev låga. Trösksåddaled<br />
hade igenomsnitt 135 plantor/m 2 på höstenoch<br />
detta sjönkunder vinterntill 64 plantor/m 2<br />
på våren.<br />
Stubbhöjdpåverkar tillväxtpunkten<br />
Högstubb medförde inte ettmärkbarttunnare<br />
skiktmed skörderester på marken och därmed inte<br />
heller lägretillväxtpunkter.Det variställetstubbens<br />
skuggningsom påverkade tillväxtpunkten och<br />
trösksåddaled hade imedeltal2cmhögre tillväxtpunkt<br />
än konventionelltsåddaled (<strong>fi</strong>gur2). Blandde<br />
trösksåddaleden sinsemellanmedfördehög stubb<br />
genomgående högretillväxtpunkter,vilket stämmer<br />
välmed tyskaerfarenheterdär lågstubb gett bättre<br />
resultat.<br />
Trösksåddärarbetsbesparande<br />
Trösksåddenmedförmånga fördelar.Genom att<br />
skördoch sådd utförs iett och sammakördrag blir<br />
systemet extremtresursbesparande både då detgällerarbetstid<br />
och bränsle. Metodenäränmer intressant<br />
eftersom tidsbesparingeninfallerunder en<br />
mycket hektisk del av växtodlingssäsongen.För att<br />
metodenska kunnafånågon framtida omfattningi<br />
vårt land måsteemellertidtvå grundläggandeförutsättningarvarauppfyllda.<br />
Avkastning, kg/ha<br />
Trösksåddbästefter korn<br />
3000<br />
2500<br />
<strong>20</strong>00<br />
1500<br />
1000<br />
500<br />
0<br />
Konventionell sådd<br />
Trösksådd, 25 cm<br />
Höstvete Korn<br />
Förfrukt<br />
Trösksådd, 15 cm<br />
Trösksådd, 5cm<br />
Sådd m. rampsprid.<br />
Figur1.Höstvetehalmen utgjorde ettproblem förtrösksådden,<br />
medan kornhalmen gick lättare atthantera.Bästresultatblevdet<br />
medkortstubb.<br />
Sträcker på sigistubben<br />
Höjd, cm<br />
4<br />
3,5<br />
3<br />
2,5<br />
2<br />
1,5<br />
1<br />
0,5<br />
0<br />
Höstvete Korn<br />
Förfrukt<br />
Konventionell sådd Trösksådd, 25 cm Trösksådd, 15 cm<br />
Trösksådd, 5cm Sådd m. rampsprid.<br />
Figur2.Iseptember <strong>20</strong>03 mättes tillväxtpunkternas höjd.Tydligt<br />
varatt stubbenvid trösksådden <strong>fi</strong>ckhöstrybsenatt sträckapåsig<br />
ochhöjaupp tillväxtpunkten.<br />
Kapacitetenminskar<br />
För detförstamåste odlingssäkerhetenvarabättre<br />
och fördet andramåste belastningen på tröskföraren<br />
begränsas. Enligt de tyskaförsökenmedförsåoperationen<br />
atttröskanskapacitet minskarmed 5–10<br />
procent. Specielltför svenskaförhållandenmed kort<br />
skördesäsong är dennareduktion av betydelse. Historien<br />
harockså visatatt detkan vara svårtatt få<br />
genomslagför koncept, om än tekniskteleganta, där<br />
manmed skördetröskanparallelltska utföra andra<br />
arbetsoperationer.<br />
11
12<br />
Allsidig bekämpning<br />
tacklar resistenta<br />
baggar<br />
• Ensidig användningavpyretroider under <strong>20</strong> år<br />
gavresistentarapsbaggar.<br />
• Säsongen <strong>20</strong>12 <strong>fi</strong>nns 4olika<br />
preparatgrupperatt växla<br />
mellan.<br />
• Allsidigbekämpningurflera<br />
preparatgrupperkan hålla<br />
rapsbaggar stången.<br />
Text:Göran Gustavsson,<br />
Växtskyddscentralen<br />
4metoder attbekämpa. Från ochmed säsongen<strong>20</strong>12<strong>fi</strong>nns4olikapreparatgrupper till förfogande för attbekämpa<br />
rapsbaggar om man räknar medatt Mavrik igruppen pyretroider har effekt. Foto: Jens Blomquist<br />
V<br />
åren <strong>20</strong>00 överraskades mångaodlare<br />
iÖstergötlandavmycketstora mängder<br />
rapsbaggarsom dessutomvar oväntat<br />
svåra attbekämpa.Imångafall krävdes ända upp<br />
till 5behandlingarför attnåett godtagbart resultat.<br />
Undersökningarvisade attorsaken till problemen var<br />
attrapsbaggarnautvecklat resistens motpyretroider<br />
–sefaktaruta.Resistensen harspriditsig ochförekommer<br />
nu på de flesta håll iGötaland. Störst är problemen<br />
iÖstergötland, Västergötland, Hallandoch<br />
Skåne. Resistens <strong>fi</strong>nnsävenlokaltnorromMälaren,<br />
t.ex. iområdet mellanSalaoch Enköping.<br />
Enbartpyretroiderblevproblem<br />
En viktigorsak till resistensutvecklingenvar ensidig<br />
användning av pyretroider mot rapsbaggar underca<br />
<strong>20</strong> årstid.Till dettakommerden blandade odlingen<br />
av både höstoch vårrapssom innebäratt rapsbaggarna<br />
utsättsför upprepade bekämpningarunder<br />
säsongen.Tackvaretillgången till andrapreparat,<br />
Mavrik och Sumithion, hardet dock varitmöjligt att<br />
kontrollerarapsbaggarnaioljeväxtodlingen.<br />
Mavrik,som är en annorlunda pyretroidjämfört<br />
meddetraditionella,har ideallra flesta fall fungerat<br />
braävenmot pyretroidresistentarapsbaggar. Framför<br />
allt<strong>från</strong>Halland<strong>fi</strong>nnsdockrapporter om försämrade<br />
effekterävenavMavrik.Omdet skettenförändring<br />
eller om resistensen funnits tidigare vetviinte.<br />
Sumithionärintelängre godkändoch harnuersatts av<br />
Biscayaoch Mospilan somärs.k. neonikotinoider som<br />
hareffekt motpyretroidresistentarapsbaggar.<br />
Ingenresistensmot neonikotinoider<br />
Neonikotinoiderna Biscayaoch Mospilan blev för<br />
förstagången tillåtna attanvändasmot rapsbaggar<br />
<strong>20</strong>07. De fungerarbra även motpyretroidresistenta<br />
rapsbaggar. Preparaten är inte klassade sombifarliga<br />
menhar begränsningiantalet behandlingar. Föratt<br />
minskarisken förresistensutvecklingfår Biscaya<br />
endast användas 1gång persäsongoch Mospilan får<br />
användas 2gånger persäsong. Preparaten harinte<br />
den s.k. ”knockdown”effektensom pyretroider har.<br />
Vidbehandlingmed Biscayaoch Mospilan dörrapsbaggarna<br />
först efter ganska lång tidoch effektenav
Bekämpningströsklar<br />
HöSTOljEVäxTER<br />
–Tidigt knoppstadium:2–3 rapsbaggar/planta<br />
–Medelsentknoppstadium:3–4 rapsbaggar/planta<br />
–Sentknoppstadium:5–6 rapsbaggar/planta<br />
VåROljEVäxTER<br />
–Tidigt knoppstadium:0,5–1 rapsbaggar/planta<br />
–Medelsentknoppstadium:1–2 rapsbaggar/planta<br />
–Sentknoppstadium:2–3 rapsbaggar/planta<br />
Obs! Räknaavplantor slumpmässigt ifältet, d.v.s. även<br />
småoch sent utvecklade plantor<br />
behandlingenkan således felaktigt uppfattassom svag.<br />
Under tiden är emellertidinsekternainteaktivaoch<br />
göringenskada.<br />
Olika verkan behövs<br />
Genomatt växlamellanpreparatmed olikaverkningsmekanismerminskar<br />
risken förutvecklingav<br />
resistens. Målsättningenmåste vara attinteanvända<br />
sammatyp av preparat meränengångper säsong<br />
och gröda. Somett minimumbedömsatt detbehövs<br />
3olika verkningssätt ellergrupper av preparat.Eftersom3bekämpningarkan<br />
vara motiverat vissa år<br />
börinteenverkningsmekanismanvändas merän<br />
en gång.Länge fannsdockendast2olika grupper<br />
av preparat registrerade,nämligen pyretroider och<br />
neonikotinoider.Eftersompyretroider inte fungerar<br />
mot resistenta rapsbaggar fannsdärmedipraktiken<br />
endastengrupp därresistens förekommer.Ur<br />
resistenssynpunkt varläget dystert.<br />
Under<strong>20</strong>11och <strong>20</strong>12 ljusnade dock lägetnär<br />
Mavrik och neonikotinoiderna kompletterades. År<br />
<strong>20</strong>11 medSteward,som innehåller indoxacarb och<br />
harett annatverkningssätt.Våren <strong>20</strong>12 registrerades<br />
ytterligareenprodukt,Plenum, medden verksamma<br />
substansenpymetrozin. Från och med<strong>20</strong>12<strong>fi</strong>nnsnu<br />
alltså 4olika grupperregistrerade.<br />
Ofta svårtatt avgöraifält om resistens förekommer<br />
Detärofta svårt attavgöravad somärendålig<br />
behandlingseffektp.g.a. resistens ochvad somären<br />
ny inflygningavrapsbaggar. Särskiltvid varmtväder<br />
kaninflygningenvarastoroch ihållande.Dåkan det<br />
även ibekämpade fält bliskador, särkiltifältkanter.<br />
Föratt kontrollera effektenavenpyretroidbekämpningkan<br />
antalet levanderapsbaggaravräknas dagen<br />
efter behandlingen. Om behandlingengörsunder sen<br />
eftermiddag eller på kvällen skabedömningengöras<br />
tidigt på morgoneninnan temperaturenstigeroch ny<br />
inflygningkan ske. Normaltska cirka 80–85 procent<br />
av rapsbaggarnahadött av bekämpningenifält.<br />
Använd bekämpningströsklarna<br />
Eftersomoljeväxtodlingenärberoendeaveneffektiv<br />
kontroll av rapsbaggarna är detangeläget meden<br />
Preparat ochdos<br />
(baserad på tillgängliga preparatmaj <strong>20</strong>12)<br />
Områdenmed pyretroidresistens (flertalet<br />
slättområden iGötalandoch lokaltnorr om<br />
Mälaren): VäxlamellanSteward, Plenum,<br />
ochBiscaya ellerMospilan. även Mavrik kan<br />
användas iområden där preparateterfarenhetsmässigtfungerar.AnvändBiscaya<br />
ellerMospilan<br />
vid den sista bekämpningenför attutnyttja<br />
långtidseffekten på bästasätt.<br />
Områdenutankändpyretroidresistens(övriga<br />
Sverige):<br />
Växlamellanvalfripyretroid(inklMavrik),<br />
Steward, Plenum ochBiscaya ellerMospilan.<br />
AnvändBiscaya ellerMospilanvid densista<br />
bekämpningenför attutnyttjalångtidseffekten<br />
på bästasätt.<br />
strategi somhindrar utvecklingenavresistens mot<br />
bekämpningsmedlen. En strikt behovsanpassad<br />
bekämpninggenom användning av be<strong>fi</strong>ntliga<br />
bekämpningströsklar utgör grunden. För attinte<br />
överskatta angreppet måsteantalet rapsbaggar<br />
avräknas slumpmässigt ifält. Observera atttrösklarnaärbetydligt<br />
högreihöstrapsänivårraps eftersomhöstrapsenskadasmindre.Bekämpningihöstoljeväxter<br />
är sällan nödvändigoch börundvikas<br />
både av ekonomiska skäl och föratt hindra ytterligare<br />
resistensutveckling.<br />
Inga sena bekämpningar<br />
Sena bekämpningarska undvikas av tvåskäl. Dels<br />
gör rapsbaggarna litenskada isenautvecklingsstadier,<br />
vilket avspeglasidehögre bekämpningströsklarna.Delsärriskenstoratt<br />
nyttodjursom<br />
parasitsteklardödas och därmed påverkas mängden<br />
rapsbaggar ävenpålängresikt. Undvik därför sena<br />
bekämpningarävenompreparatetärregistrerat för<br />
dennaanvändning.<br />
Tvåtyper av resistens<br />
Under åren<strong>20</strong>01–<strong>20</strong>04 och<strong>20</strong>08–<strong>20</strong>11 gjordes laboratorieanalyser<br />
på rapsbaggarnaskänslighetför pyretroider.Analyserna visaratt<br />
resistens är allmäntförekommande istora områden ochatt Sverigei<br />
en internationell jämförelsehar en förhållandevishög resistensnivå.<br />
Undersökningarvisar även attresistensen numeraäravtvå slag.<br />
1. Den första är en s.k. metaboliskresistens vilket innebär<br />
attresistentarapsbaggar bildar ettenzym sombryterner<br />
bekämpningsmedlet.<br />
2. Den andra är en s.k. knockdown resistance(kdr) somorsakasav<br />
en mutation.<br />
13
14<br />
Merhöst-N<br />
byggerbeståndet<br />
•<strong>Raps</strong>ens utveckling ochkväveupptag på hösten avgör hurstorskörden kanbli.<br />
•Höstraps skagödslas med60kiloNper hektarpåhösten.<br />
•Påhöstenkan höstraps ta upp180 kilo Nper hektar.<br />
Text:AlbinGunnarson &Bengt Nilsson,<strong>Svensk</strong><strong>Raps</strong><br />
Återhållsamt på våren. En ökad Ngödslingpåhösten<br />
kanminskavårgivanvisar försöken. Foto:JensBlomquist<br />
Kväve är ettavdeviktigasteverktygen till<br />
framgångsrik höstrapsodling. Medrätt<br />
kvävestrategi kanskörden ökas och med<br />
rätt avvägningmellanvåroch höstgödslingkan den<br />
totala kvävegivanminskas samtidigtsom mankapar<br />
kostnader.<br />
Höstbeståndetstyravkastningen<br />
En äldreförsöksseriesom genomfördes runtår<strong>20</strong>00<br />
med2höstgivor och kvävestegepåvåren visade att<br />
raps skagödslaspåvåren med150 kilo Nper hektar.<br />
En noggrann analys av försöken visade attett kraftigt<br />
höstbeståndsom innehöll mycket kväve avkastade<br />
högst, medandåligahöstbestånd inte nådde<br />
upptill sammaskörd även om kvävegivanpåvåren<br />
ökades. Medenförsöksserieinomramen för<strong>Projekt</strong><br />
<strong>20</strong>/<strong>20</strong>byggdeviolika starka höstbeståndmed en<br />
kvävestegepåhöstenkombineradmed 2vårgivor.<br />
KlippningbestämdeN-upptag<br />
Försökenutfördesunder <strong>20</strong>08–<strong>20</strong>10(se försöksplan).<br />
Förutom skördenmättesbeståndsparametraroch i<br />
en del försök bestämdeskväveinnehållet iplantorna<br />
på hösten.<br />
Plantklippningarvisade attredan islutetav<br />
november hade rapsen tagitupp mycket kväve iplantans<br />
ovanjordiska del (tabell1). Till dettakommer<br />
Ninnehållet iroten.<br />
I4av6försöktog rapsen uppallttillfört kväve<br />
Försöksplan<br />
Försöken gödslades medkväve på hösten istegom<strong>20</strong><br />
kilo <strong>från</strong> 0till 80 kilo Nper hektar kompletterat med140<br />
eller180 Npåvåren. ledetmed 80 kilo Npåhöstenskulle<br />
illustreraenextremsituation föratt provocera grödan till<br />
utvintring. Detskedde emellertid inte inågotförsök.<br />
Ngiva (kg/ha)<br />
Höst Vår<br />
0 0 0<br />
0 140 180<br />
<strong>20</strong> 140 180<br />
40 140 180<br />
60 140 180<br />
80 140 180<br />
hösten <strong>20</strong>08.Itvå sent såddaförsöklämnade rapsen<br />
tillfört kväve imarkenoch dettaberodde förmodligenpåsen<br />
sådd och attplantorna inte kominärhetenavdeönskvärda<br />
450 daggraderna. <strong>Raps</strong>en hann<br />
helt enkeltintetaupp tillfört kväve innantillväxten<br />
stoppadesavvintern.<br />
MerN–högre rothals<br />
De olikagödslingsnivåerna på hösten påverkade<br />
tillväxtpunktenshöjdoch rothalsdiametern<br />
(tabell2). Störrekvävemängderpåhöstengav större<br />
rothalsdiameteroch högretillväxtpunkt,men<br />
denhögre tillväxtpunkten påverkade inte övervintringennegativt.<br />
Ökad kvävegödslingpåvåren<br />
påverkade stjälkstyrkannegativtmedan högre<br />
kvävegödslingpåhöstenminskade vattenhalt
Kg råfett/ha<br />
2<strong>20</strong>0<br />
<strong>20</strong>00<br />
1800<br />
1600<br />
1400<br />
1<strong>20</strong>0<br />
1000<br />
Höstgödsling<br />
Vårgödsling<br />
14000<br />
1<strong>20</strong>00<br />
10000<br />
8000<br />
6000<br />
Kr/ha 16000<br />
4000<br />
<strong>20</strong>00<br />
0<br />
Höstgödsling<br />
Vårgödsling<br />
Summa kväve<br />
Högstskörd vid60höst-N<br />
0<br />
140 180<br />
Figur1.Råfettskörd vidparvisa jämförelser medsamma kvävegiva<br />
på hösten och140 respektive 180kgN/hapåvåren.<br />
Merhöst-N gerhögstnetto<br />
+938 kr/ha<br />
40<br />
140<br />
180<br />
0<br />
180<br />
<strong>20</strong><br />
140 180<br />
40<br />
140 180<br />
Ngiva höst +vår<br />
+755 kr/ha<br />
60<br />
140<br />
60<br />
140 180<br />
Figur2.Vidsamma totala Ngiva lönar det sigatt gödsla merpå<br />
hösten ochmindre på våren. Figurenvisar nettointäkten vid3olika<br />
gödslingsnivåer,180,<strong>20</strong>0 och2<strong>20</strong> kg Nper hektarmed olikafördelninghöstoch<br />
vår. Ekonomiskt netto har beräknatsmed 3,309krper<br />
kilo frö, 9krper kilo Noch <strong>20</strong> kr perdtfrö itorkningskostnad.<br />
och avrens vidskörd (tabell3). Detindikerar en<br />
jämnaremognad.<br />
80<br />
140 180<br />
Bäst ekonomimed 60 höst-N<br />
Denklart högreråfetthaltenvid kvävegivan140 N<br />
på vårenminskade effektenavden högrevårgivans<br />
skördeökning.Effekten av vårgödslingenavtog när<br />
höstgivornaökade (<strong>fi</strong>gur1). Vid60och 80 kilo Nper<br />
hektar på hösten blevtill och medråfettskörden lägre<br />
vidden högrevårgivan.<br />
Detintressantaför odlarenärgivetvisdet ekonomiska<br />
utbytetvid olikagödslingsstrategier.Figur 2visar effektenavenhögre<br />
Ngiva på vårenvid sammatotalgiva.<br />
Denhögsta nettoavkastningenerhölls vid60+140kiloN<br />
perhektar. Om sammatotalgiva omfördelas till 40+180<br />
kilo Nper hektar minskade nettoavkastningenmed 755<br />
kronor perhektar. Figurenvisar attvifår liknande skillnadervid<br />
andraparvisa jämförelser.<br />
Försökenvisar tydligtatt rapsen kantaupp en stor del<br />
av sitt växtnäringsbehov underhösten. Denvisar också<br />
attenkraftigrapssom samlar på sigenstordel av sitt<br />
växtnäringsbehov redanpåhöstenhar större förutsättningaratt<br />
ge en högskörd och etthögtnetto till odlaren.<br />
<strong>20</strong>0<br />
<strong>20</strong><br />
180<br />
Ngiva höst +vår<br />
+329 kr/ha<br />
80<br />
140<br />
2<strong>20</strong><br />
40<br />
180<br />
StortN-upptagpåhösten<br />
Medel Max Min<br />
Höstgiva <strong>20</strong>08 <strong>20</strong>09 <strong>20</strong>08 <strong>20</strong>09 <strong>20</strong>08 <strong>20</strong>09<br />
0kgN 40 22 66 45 15 14<br />
40 kg N 72 48 136 73 34 28<br />
80 kg N 103 71 179 104 41 32<br />
Tabell 1. Nupptag under höstarna<strong>20</strong>08och <strong>20</strong>09 iförsökenskördeåren<br />
<strong>20</strong>09 och<strong>20</strong>10. Värden <strong>från</strong> <strong>20</strong>07 förstördespålab.Högst Nupptag hade<br />
ettförsökiTollarpiöstra Skånehösten<strong>20</strong>08. Där toggrödan upp66kilo<br />
Niogödslat led. Samtidigttog rapsen upptotalt136 respektive 179kiloN<br />
perhektarileden som gödsladesmed 40 respektive 80 kilo Nper hektar.<br />
Detvisar attrapsen togupp meräntillfört kväveisamtliga led.<br />
MerNgav bättre övervintring<br />
Försöksled<br />
Ngödsling<br />
höst<br />
Tillväxtpunktens<br />
höjd<br />
Rothalsdiameter<br />
Tabell 2. Plantegenskaper höst ochvår.Rothalsdiameter och<br />
tillväxtpunktens höjd immmätti6försök <strong>20</strong>10.<br />
Övervintring<br />
A 0 13,0 5,6 92<br />
B <strong>20</strong> 14,5 6,6 92<br />
C 40 15,8 7,1 93<br />
D 60 17,5 7,4 91<br />
E 80 16,6 7,7 96<br />
Jämnaremognad medmer höst-N<br />
Ngödsling Stjälkstyrka Vhvid skörd Avrens Råfett<br />
höst vår % % % %<br />
0 140 90 10,8 2,8 49,8<br />
<strong>20</strong> 140 84 10,5 2,7 49,8<br />
40 140 84 10,2 2,3 49,6<br />
60 140 82 10,0 2,3 49,6<br />
80 140 77 10,1 2,2 49,4<br />
0 180 85 11,1 2,8 48,3<br />
<strong>20</strong> 180 80 10,5 2,4 48,7<br />
40 180 79 10,5 2,3 48,4<br />
60 180 77 10,2 2,2 48,3<br />
80 180 75 10,3 2,0 48,2<br />
0 0 97 10,8 5,2 51,9<br />
Tabell 3. Plantegenskaper ochskördeparametrar, samtliga 15 försök.<br />
Skörden <strong>från</strong> ogödslatförsöksledhade ettmyckethögtråfettinnehåll<br />
på 51,9 procentvilket är förväntat eftersom lågavkastning normalt ger<br />
högre andel råfett. Leden med140 Npåvårenhade imedeltal1,3 procent<br />
högre råfettinnehållänleden med180 N.<br />
Tjockhals.Stigande<br />
Ngiva på hösten ökade<br />
rothalsens diameter.<br />
Tillväxtpunktenblevockså<br />
högre,men övervintringen<br />
riskeradesaldrigiförsöken.<br />
Foto: Jens Blomquist.<br />
15
16<br />
•Höstrapstar upphöstgödslat kväveutanatt Nutlakningen ökar.<br />
•Nutlakningen iföljande höstvete ökar dock om höstrapsen<br />
vårgödslas överNoptimum.<br />
•Fångrödor somsås in på vårenihöstrapseller ärterhar goda<br />
möjligheteratt minska<br />
kväveutlakningen<br />
efterskörd.<br />
Höstrapsen dammsuger<br />
markenpåN<br />
Text:Lena Engström, Inst.för markoch miljö,SLU,Skara<br />
Ibåde höstraps och detofta följande höstvetetär<br />
Ngödslingensom regelhögre än iövrigagrödor.<br />
Därför är detviktigt attNgödsla grödorna<br />
så attförlusterna av kväve minimeras. Av detskälet<br />
utfördes utlakningsstudierpåensandjordpåGötala<br />
iVästergötland <strong>20</strong>04–<strong>20</strong>07. Nitratkoncentrationerna<br />
imarkvätskan bestämdeskontinuerligtoch kväveutlakningberäknades.<br />
Höstraps läckte mindre N<br />
Närhöstrapsodladesdet förstaåretvar hösten/vintern<br />
<strong>20</strong>04/05mild. Denstörstaavrinningenskedde<br />
underoktober–januari. Utlakningenpåverkades<br />
inte om höstrapsen gödslats med30eller 60 kilo N<br />
perhektarvid sådd (<strong>fi</strong>gur1). Höstrapsenskväveupptag<br />
på senhöstenvar 45 och75kiloNper hektar<br />
efterden lägrerespektive högreNgivan.<strong>Raps</strong>entog<br />
tydligen uppdet mestaavmineralkvävetimarken<br />
före vintern. Höstrapsgrödan minskade kväveutlakningen<br />
med42procent (14kiloNper hektar)jämfört<br />
medstubbearbetad jord utan gröda.<br />
Överoptimal N-giva en risk<br />
Utlakningihöstvetestuderadesunder tvåmycket<br />
olikavintrar.Vintern <strong>20</strong>05/06började medentorr<br />
höst och däreftervar marken frusenmed ettsnötäcke<strong>från</strong>mittenpådecember<br />
till slutet på mars och<br />
Foto:JensBlomquist.<br />
avrinningskedde imarsoch april. Vintern<strong>20</strong>06/07<br />
varmycketmildmed avrinning<strong>från</strong>marken<strong>från</strong><br />
oktober till mars.<br />
Störst utlakningbåde denkalla ochvarma vintern<br />
skedde ihöstveteefterhöstrapssom gödslats med<br />
50 kilo Nper hektar överoptimum,d.v.s. med<strong>20</strong>0<br />
kilo Nper hektar (<strong>fi</strong>gur2). Utlakningenvar 23 och<br />
27 kilo Nper hektar större än efteroptimaltgödsladhöstraps,<br />
d.v.s. med150 kilo Nper hektar.Kväveutlakningenökade<br />
dubbeltsåmycketnär kvävegödslingenpåvåren<br />
översteg optimum. Utlakningen<br />
ökade med5kiloNper hektar förvarje 10 kilo Nper<br />
hektar somgivan översteg optimalNgiva(<strong>fi</strong>gur 3).<br />
Fånggröda görN-nytta<br />
Denkalla vinternfanns inga skillnadermellan<br />
övriga led, troligen på grundaventorrhöstutan<br />
avrinning. En tendenstill ökad utlakningfanns efter<br />
ärtermed fånggrödasom plöjdesner inovember och<br />
efterendåligtetableraddirektsådd höstvete.<br />
Denmilda vinternmed avrinninghelaperioden<br />
visade dock attfånggröda insådd på vårenminskade<br />
utlakningenefterbåde höstraps och ärter, med<br />
12 respektive 14 kilo Nper hektar.Direktsådd av<br />
höstvete efterhöstrapsminskade utlakningenmed<br />
8kiloNper hektar,men skillnadenvar inte statistisktsigni<strong>fi</strong>kant.
Nitraturlakning kg N/ha<br />
Nitraturlakning kg N/ha<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
<strong>20</strong><br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Höstraps tarvad som bjudsavN<br />
Figur1.Nitratutlakningen den mildavintern <strong>20</strong>04/<strong>20</strong>05minskade med<br />
42 procent(14 kg N/ha)med höstraps jämförtmed obevuxen stubbearbetad<br />
mark som vårplöjdes nästa vår. Utlakningen påverkades inte av om höstrapsen<br />
<strong>fi</strong>ck30eller 60 Nper hektarvid sådd. Höstrapsen som <strong>fi</strong>ck30Ntog<br />
upp45kiloNoch den som <strong>fi</strong>ck60Nvid sådd togupp 75 kilo Nper hektar.<br />
<strong>Raps</strong>en tarupp det Nsom bjuds.<br />
BrantstigningöverN-optimum<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
<strong>20</strong><br />
100<br />
14kgN/ha<br />
Mild vinter<br />
<strong>20</strong>06/07<br />
Kall vinter<br />
<strong>20</strong>05/06<br />
0 50 100 150 <strong>20</strong>0 250<br />
Figur3.MedNgivor till höstrapsen <strong>från</strong> 1till 150kiloNper hektar<br />
blev Nutlakningen ihöstveteåretefter måttlig. Mennär Ngödslingen<br />
till höstraps ökadestegNutlakningen brant. Detärviktigt<br />
attNgödslahöstrapsen optimaltför attinte riskerautlakning i<br />
höstvetet.<br />
Syftet medN-försöken<br />
Foto:JensBlomquist.<br />
1) Studera Nutlakning eftersådd av höstraps efterhöstgödsling<br />
med30och 60 kilo Nper hektar.<br />
2) Studera Nutlakningen iefterföljande höstvete efterstigande<br />
Ngivortill höstraps på våren(0–<strong>20</strong>0kgN/ha).<br />
3) Jämförametoder som kanminskaNutlakning efterhöstraps<br />
–fånggröda ochdirektsådd av höstvete.<br />
Obevuxet<br />
Obevuxet<br />
Obevuxet<br />
H-raps,30kgN/ha<br />
H-raps,60kgN/ha<br />
H-raps,60kgN/ha<br />
H-raps,60kgN/ha<br />
H-raps,60kgN/ha<br />
H-raps,60kgN/ha<br />
Nitraturlakning kg N/ha<br />
Nitraturlakning kg N/ha<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
<strong>20</strong><br />
10<br />
0<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
<strong>20</strong><br />
10<br />
0<br />
Överoptimalt ökar N-utlakning<br />
Figur2.Både den kallaoch den mildavintern ökadeNutlakningen<br />
med23respektive27kiloNihöstvetenär vårgödslingen ihöstrapsen<br />
föregående våröversteg optimal nivå ochökadesmed 50<br />
kilo <strong>från</strong> 150till <strong>20</strong>0kiloNper hektar.<br />
Spårefter ettår. Höstkvävet<br />
till höstraps tasupp iden<br />
mängd som ges. Menöveroptimal<br />
Ngödslingtill höstrapsen<br />
på vårenmärks som<br />
ökad utlakningiföljande höstvete.Foto:<br />
Jens Blomquist.<br />
Kall vinter, <strong>20</strong>05/<strong>20</strong>06<br />
Mild vinter, <strong>20</strong>06/<strong>20</strong>07<br />
150<br />
+23kgN/ha<br />
<strong>20</strong>0<br />
+27kgN/ha<br />
14kgN/ha 12kgN/ha 8 kgN/ha<br />
100N 150 0 100 150 <strong>20</strong>0 150<br />
Havre<br />
Ärt<br />
Ärt+fånggröda<br />
<strong>Raps</strong> +fånggröda<br />
<strong>Raps</strong><br />
<strong>Raps</strong><br />
<strong>Raps</strong><br />
<strong>Raps</strong><br />
<strong>Raps</strong><br />
+direktsådd<br />
av vete<br />
17
18<br />
Längdger<br />
mängd<br />
Långaskärbord<br />
på marknaden<br />
•Ett 50 cm extralångt skärbord kanminska<br />
spilletmed 100kiloper hektar.<br />
•Spillrapsen itrösktanken istället förunder<br />
skärbordet ökar intäkten med400 kronor<br />
perhektar.<br />
•Förlängt skärbord ger lönsamhet redan vid<br />
75 hektarhöstoljeväxter.<br />
Text:Gunnar Lundin,JTI-Institutet förjordbruksochmiljöteknik<br />
Skörd av oljeväxter är oftaförenat medatt en<br />
stor mängdfrö faller på marken.Enväsentligdel<br />
av spillet uppstårredan vidskärbordet.<br />
Huvudorsaken är attfröna slåsuravskördetröskans<br />
haspel, stråskiljare och inmatningsskruvutanatt<br />
sedan följamed in itröskan.Tidigareförsökihöstoljeväxter<br />
harvisat på skärbordsspill på 5procent och<br />
däröver. Genomatt oljeväxtplantornaärskrymmande<br />
och styvablir dessutom körhastigheten lågoch driftstörningarnafrekventa.Problemenärmer<br />
uttalade i<br />
höstoljeväxter än ivåroljeväxter.<br />
Långtskärbordfångar flerfrön<br />
Underdesenaste 25 åren hartröskornasskärbord<br />
blivit längre,men dagens skärbord är fortfarande en<br />
På marknaden <strong>fi</strong>nns ettantal tekniska<br />
lösningar föratt realiseralånga skärbord.<br />
1. FASTASKäRBORDSFöRläNGNINGAR<br />
De fastaskärbordsförlängningarna<br />
utgörsavplåtkonstruktionersom<br />
monterasdirekt på skördetröskans<br />
ordinarie skärbord. Normalt tillverkas<br />
dessa ej av tröskfabrikanternasjälva<br />
utan istället av särskildaföretagsom<br />
anpassar utformningentill olikafabrikat<br />
på marknaden. Exempel på tillverkare är<br />
BISO ochZürn<strong>från</strong> österrikerespektive<br />
Tyskland.<br />
2. TElESKOPISKASKäRBORD<br />
Claaslexiontröskor, 18–40fot,kan fås<br />
medenintegreradskärbordsförlängning,kallad<br />
Vario,som tillval.Tekniken<br />
innebäratt avståndetmellanknivenoch<br />
inmatningsskruven på skärbordetkan<br />
ställas in steglöst <strong>från</strong> hytten. Skärbordetkan<br />
på dettasättskjutas <strong>20</strong>0mm<br />
framför normalläget och100 mm bakom<br />
normalläget.Vid körningiraps kan<br />
skärbordetskjutas fram 500mmvarvid<br />
fastaplåtarmonteras. även till de större<br />
skördetröskorna<strong>från</strong> CaseNew Holland<br />
<strong>fi</strong>nns teleskopiskaskärbord, medbeteckningenVarifeed,att<br />
tillgå.Med dessa kan<br />
skärbordetförlängassteglöst upptill 50<br />
cm (destörre borden 57 cm)<strong>från</strong> hytten.<br />
Långbord ifält. Spillraps blir merskördmed<br />
förlängt skärbord när<br />
förlusternaminskar med100 kilo<br />
perhektar. Foto: Jens Blomquist.<br />
kompromissför attklara olikatyper av grödor med<br />
sammaskärbord. Ettstörreavstånd mellan kniv och<br />
inmatningsskruvskapargynnsammare förutsättningarför<br />
rapsskördeneftersom dettamedföratt<br />
urslagnafrönistörreutsträckningstannar på skärbordet<br />
och följer medinitröskan.<br />
Försök med3längder<br />
Under<strong>20</strong>06och <strong>20</strong>07 utfördes försök medteleskopiska<br />
Varioskärbord monterade på Claas Lexiontröskor.<br />
FörsökenutfördesnorromUppsala <strong>20</strong>06 och mellan<br />
Örebro och Mariestad<strong>20</strong>07. Skördetröskning skedde<br />
med3olika skärbordslängder(63 cm,83cmoch 113<br />
cm). På skördetröskans vänstra sida fannsenstråskiljare<br />
och på högersidairegel en vertikalkniv (<strong>fi</strong>gur1).<br />
Spillda frön <strong>från</strong> skärbordet samladesupp iplåtrännorsomplaceradesutmellanradernautefterskärbordets<br />
breddoch en halv meterutanför,med undantag<br />
fördär tröskhjulengick. Närskärbordetpasseratöver<br />
spillrännorna stannadesskördetröskan.<br />
Skärbord i3sektioner<br />
Figur2visar hurspillet fördelade sigöverskärbordets<br />
breddnär skördetröskankördesiniett beståndmed<br />
växandegröda på bådasidorna och medstråskiljarepå<br />
vänster sida och vertikalkniv på högersida.<br />
3. DUKFöRSEDDASKäRBORD<br />
Imittenav1980taletbörjadeMassey<br />
Fergusons tröskoratt utrustasmed<br />
Powerflowskärbord. På dessa svarar<br />
en gummimattaför transportenmellan<br />
kniv ochinmatningsskruv.Den aktiva<br />
inmatningeninnebäratt behovetavatt<br />
använda haspelnreduceras.Avståndet<br />
mellan kniv ochinmatningsskruv är<br />
cirka50cmlängrejämförtmed ettkonventionelltskärbord.<br />
även till skördetröskorna<strong>från</strong><br />
john Deere<strong>fi</strong>nns numera<br />
dukförsedda skärbord, PremiumFlow,<br />
atttillgå.<br />
Samtligautrustningarenligt ovanstående<br />
kanförses medvertikala sidoknivar.
Itabellenanges spillet <strong>från</strong> olikadelar av skärbordet.<br />
Dess utbredning isidledde<strong>fi</strong>nieradesenligtnedanstående.<br />
•”Skärbordetsmitt” =inmatningselevatorns bredd.<br />
•”Högerskärbordsgavel” =0,5 mpåvardera sidanom<br />
högerstråskiljare/sidokniv<br />
•”Enbart kniv”=återståendedelar av skärvidden utom<br />
”Skärbordets mitt”och ”Höger skärbordsgavel”.<br />
Genomatt skärbordssegmenten hade olikautbredning<br />
isidled<strong>fi</strong>ck de olikagenomslagför dettotala<br />
skärbordsspillet.Exempelvis <strong>fi</strong>ckdet måttliga spilletvid<br />
”Enbart kniv”ungefär sammabetydelse förde<br />
totala skärbordsförlusterna somspillet vid”Skärbordets<br />
mitt”.<br />
50 cm minskarspill med75procent<br />
Båda försöksårenvisade attett längre skärbord<br />
minskade spillet överhelaskärbordets bredd. Med<br />
normal bordlängd, 63 cm,uppgick skärbordsförlusternatill<br />
130kiloper hektar.För varjestegsom skärbordet<br />
förlängdes halveradesspillet (setabell).Samtidigt<br />
kundekörhastighetenökas<strong>från</strong>5till 6–6,5<br />
km/h utan attjämnheten imaterialflödet äventyrades.<br />
Sidoknivenhalverade förlusternavid skärbordsgaveln<br />
och dessutom ökadeskapaciteten.Resultaten<br />
pekarpåatt alla skördetröskorsom inågon omfattning<br />
användsihöstoljeväxterbör vara utrustade<br />
medsidokniv.<br />
Lönsamtvid 75 hektar<br />
Vidare börman vidtröskbyte övervägamöjligheten<br />
attvälja ettlängreskärbordistället fördetraditionellastandardskärborden.<br />
På en be<strong>fi</strong>ntligtröskasom<br />
skördarlitestörrearealer höstoljeväxter kandet vara<br />
motiverat attinvesteraienfastskärbordsförlängning.Betänk<br />
att100 kilo fröper hektar iminskat<br />
spill innebärökade intäkter på irunda tal400 kronorper<br />
hektar meddagensprisnivåer iraps. Detger<br />
ettvisst utrymmeför investeringarimoderntröskteknik.<br />
För exempelvis denutrustning somanvändes<br />
iförsöketuppnåslönsamhet vidett arealunderlag<br />
om cirka75hektarhöstoljeväxteromenbartspillreduktionen<br />
beaktas. Mendessutom ökar kapaciteten i<br />
oljeväxtskördenoch ettlångt bord harfördelar äveni<br />
andralångstråiga grödor somt.ex. höstvete.<br />
Skär rent.En<br />
sidoknivökade<br />
kapaciteten<br />
samtidigtsom<br />
förlusterna<br />
halverades<br />
vidskärbordsgaveln.<br />
Foto: Jens<br />
Blomquist.<br />
Spillmätningpå3ställen<br />
Figur1.Försökströskan varpåvänster sida utrustadmed stråskiljare ochpå<br />
höger sida iregel medenvertikalkniv.Spillet <strong>från</strong> skärbordet samladesupp i<br />
plåtrännor placerade mellan raderna.<br />
Skärbordsspill på Nyängsholm<strong>20</strong>07<br />
Avstånd <strong>från</strong> tröskmitt, m<br />
50 cm extragav 1procentspill<br />
Skärbordslängd,<br />
cm<br />
Skärbordsspill<br />
Från respektive skärbordssegment,<br />
kg/ha<br />
Enbart kniv<br />
Skärbordets<br />
mitt<br />
Höger<br />
skärbordsgavel<br />
Merihanden. Med<br />
100kilomer itrösktanken<br />
istället för på<br />
markenökarintäkternamed400kronor<br />
perhektarmed<br />
dagensrapspris.<br />
Foto: Jens Blomquist.<br />
Figur2.Skärbordsförlusternas fördelning överarbetsbredden varierade medskärbordetslängd.<br />
Varjekurva motsvarar genomsnittavtre kördrag. De vertikalalinjerna<br />
markerar delsskördetröskanscentrumlinje, dels respektive skärbordsgavel.Skörd i<br />
växande beståndpåbådasidorna, stråskiljare på vänstersidaoch sidoknivpåhöger<br />
sida.<br />
Kg/ha<br />
Summa<br />
%av<br />
skörd<br />
63 (normal) 73 69 14 156 4,4<br />
83 25 31 14 70 2,0<br />
113 12 13 11 36 1,0<br />
Spill för olikaskärbordslängder vidpraktiskt tröskningsarbete(oskuren gröda enbart<br />
på höger sida om skärbordet). Genomsnittför fältförsök ihöstraps under <strong>20</strong>06 och<br />
<strong>20</strong>07 medavkastning cirka3600 kg perhektar. Skördetröskor ClaasLexion580 respektive570,skärvidd<br />
7,6meter.<br />
19
<strong>20</strong><br />
•Höstrapsistället förhavre somförfrukttillhöstvete<br />
ger 700extra kilo vete<br />
•Nefterverkan efterhöstrapsmotsvarar 40 kilo N<br />
perhektar.<br />
•Med höstraps somförfruktminskar optimalNgiva.<br />
Text:LenaEngström,Inst.för markoch miljö,SLU,Skara<br />
Höstraps toppar vetet<br />
medlägre N-insats<br />
Under åren <strong>20</strong>00–<strong>20</strong>04genomfördes 9försökiSkåne<br />
medolika förfrukter till höstvete.Imedeltalför<br />
alla 9försökenvar<br />
höstveteskördenhögre vidallakvävegivor(0–250<br />
kg N/ha)efterförfrukterna höstraps och ärter<br />
jämfört medefterhavre (<strong>fi</strong>gur1). Detbetyder att<br />
manintekunde kompensera en dåligförfrukt<br />
medhögre kvävegivor. Ökad skördepotentialefter<br />
höstraps och ärterberor alltså inte bara på attmer<br />
kväve <strong>fi</strong>nns tillgängligt imarken. Förfrukternas<br />
sjukdomssanerandeeffekt och en merluckerjord<br />
efterrapsens pålrot bidrar också till ökad skörd.<br />
Menförfrukterna höstraps och ärter, jämfört med<br />
havre, gavintebaraenmerskördutanockså lägre<br />
optimalkvävegiva till höstvete.Skörden ökade<br />
med700 kilo perhektarefterbåde höstraps och<br />
ärteroch Noptimum minskade samtidigtmed 25<br />
respektive 17 kg Nper hektar.<br />
N-opt 124kgN/ha N-opt 132kgN/ha N-opt 149kgN/ha<br />
Mermineralkväve imarken<br />
Iförsökenfanns det mermineralkväve imarkendirekt<br />
efter skörd av höstraps ochärter jämförtmed efter<br />
havre. Även sent på hösten ochtidigt på vårenfanns<br />
mermineralkväve imarken. Från senhösttill vår<br />
minskade kväveinnehållet imarkenmed 25 kiloNper<br />
hektar, troligtvispågrund av utlakningeller denitri<strong>fi</strong>kation(<strong>fi</strong>gur<br />
2). Menpåvåren fannsfortfarande 10<br />
respektive 6kilomer Nper hektaränefterhavre.<br />
Större N-upptag underväxtsäsong<br />
Kväveinnehållet iden växandehöstvetegrödanvar,<br />
<strong>från</strong> stråskjutning till skörd, större efterhöstraps<br />
och ärteränefterhavre.Det gynnade naturligtvis<br />
bildandetavskördekomponenter och kanförklara<br />
denhögre skörden. Vidvarje provtagningstillfälle<br />
varkväveupptaget 7–17 kilo större än efterhavre<br />
(<strong>fi</strong>gur3). Kvävetillgången verkade vara något tidigare<br />
efterärt än efterhöstraps.<br />
Ökad N-mineralisering imarken<br />
Kvävemineraliseringenunder växtsäsongen,<strong>från</strong>tidig<br />
vårtill mognad,<br />
beräknadesvara98kiloNefterhöstraps,<br />
92 kilo Nefterärter och 79 kilo<br />
Nper hektar efterhavre (<strong>fi</strong>gur4). Om<br />
manjämförmed vadden ogödslade<br />
vetegrödan totalt tagitupp vidskörd så<br />
utgjorde kvävemineraliseringenunder<br />
växtsäsongen 80 procent. Höstvetes<br />
kväveupptag vidskörd varalltsåstörre<br />
efterhöstrapsoch ärteränefterhavre,<br />
26 respektive <strong>20</strong> kilo Nper hektar.<br />
DennaNefterverkanmotsvarar 40 res
pektive 30 kilo Nper hektar handelgödselomman<br />
räknar med65procent kväveeffektivitet.<br />
Stor variation imerskördar<br />
Iförsökenvarierade merskördarnaihöstvetemellan500<br />
och 1130 kilo perhektarefterhöstrapsi7av<br />
9försökoch i2försökfanns inga merskördar. OptimalNgivavar<br />
15–55kilolägre perhektarefterhöstrapsjämfört<br />
medefterhavre.Endast2försökavvek<br />
och hade etthögre optimumefterhöstrapsoch ärter,<br />
än efterhavre.<br />
Så även om optimalNgivaimedeltal varlägre och<br />
skörden högreavhöstvetemed höstraps somförfrukt<br />
förde9försöken, kundedet ocksåvarasåatt mani<br />
någraförsökbara<strong>fi</strong>ck ettlägre optimum eller bara en<br />
högreskörd. Faktorersom nederbörd ochjordartvar<br />
troligtvisenbidragandeorsak till variationeniefterverkan.<br />
Beräkning av optimal kvävegiva<br />
Variationernaideoptimalakvävegivornakunde förklarasmed<br />
dels variationeriskördenivå på försöksplatser<br />
ochdels variationeriväxttillgängligt kväve. Statistisk<br />
analys kundeförklaravariationen ioptimal kvävegiva<br />
till 70 procentmed dessa faktorer, vilket är bra. Det<br />
innebär attman behöverkunnauppskatta skördenivå<br />
ochNmineralisering under växtsäsongeneller kväveefterverkan<br />
på en plats, föratt kunnaberäknaoptimal<br />
Ngivakorrekt till höstvete. Enligt analysen bören<br />
skördeökningpå1000 kiloper hektarihöstveteefter<br />
höstraps ökaoptimal Ngivamed 15 kg Nper hektar<br />
ochenkväveefterverkan på 40 kg Nper hektarminska<br />
optimal kvävegiva. Dessaresultatliggerockså ilinje<br />
medvar Jordbruksverketrekommenderar.<br />
Mervetemed mindreN<br />
Höstveteskörd, kg/ha<br />
Figur1.Imedeltalför de 9försöken <strong>20</strong>00–<strong>20</strong>04gav höstraps ochärter somförfrukt<br />
700kiloper hektarmer iskörd.ÖkadNgiva kunde alltså inte kompensera för den<br />
sämre förfruktenhavre,vilket betyder attförfruktseffektenärmer än en Neffekt. Per<br />
hektarvar den optimala Ngivan25kilolägre efterhöstrapsoch 17 kilo lägre efterärter<br />
jämförtmed efterhavre.<br />
MerNiomloppefter höstraps<br />
ochärter<br />
Mineralkväve, 090 cm,kg/ha<br />
Större N-upptag efter<br />
höstraps ochärt<br />
Nupptag ihöstvete, kg/ha<br />
kg N/ha<br />
10 000<br />
9000<br />
8000<br />
7000<br />
6000<br />
5000<br />
4000<br />
3000<br />
0 50 100 150 <strong>20</strong>0 250 300<br />
Kvävegiva,kg/ha<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
<strong>20</strong><br />
10<br />
0<br />
100<br />
80<br />
60<br />
53<br />
45<br />
29<br />
-25kgN/ha<br />
68<br />
64<br />
45 43<br />
132kg/ha<br />
124kg/ha<br />
33 39<br />
25 24<br />
54<br />
47 52<br />
149kg/ha<br />
Förfrukt:höstraps<br />
Förfrukt:havre<br />
Förfrukt:ärter<br />
Höstraps<br />
Havre<br />
Ärter<br />
9aug 9nov 16 mar 15 maj 30maj 25 jun 1aug<br />
+17kgN/ha<br />
efterärt<br />
+10och<br />
+6 kg N/ha<br />
88<br />
83<br />
40<br />
<strong>20</strong><br />
0<br />
30<br />
29<br />
22<br />
43<br />
30<br />
41<br />
Förfrukt:höstraps<br />
Förfrukt:havre<br />
Förfrukt:ärter<br />
3maj 17 maj 31maj 14 jun 28jun 12 jul 26jul 9aug<br />
71<br />
700kg/ha meri<br />
skördefter höstraps<br />
ochärter än<br />
efterhavre<br />
25 kg/halägre optimal N<br />
giva efterhöstraps och<br />
17 kg/halägre efterärter<br />
än efterhavre.<br />
Ngödslingen kunde<br />
inte ersättaenbra<br />
förfrukt<br />
Figur2.Iförsökenfanns<br />
det mermineralN i<br />
markenredan vidskörd,<br />
sentpåhöstenoch tidigt<br />
på vårenefter både höstraps<br />
ochärter jämfört<br />
medefter havre. Från<br />
senhösttill vårminskade<br />
Nförrådetmed 25 kilo<br />
perhektar, menfortfarandefanns10respektive<br />
6kilomer än efter<br />
havreimarsföljande vår.<br />
+17kgN/haefter<br />
höstraps<br />
Figur3.Ninnehållet<br />
ihöstvetet varstörre<br />
<strong>från</strong> stråskjutningtill<br />
skörd, vilket gynnar<br />
bildandet av skördekomponenteroch<br />
kan<br />
delvis förklaraden<br />
störreskörden.<br />
Vidvarjetillfällevar Nupptaget<br />
7–17 kilo N<br />
perhektarstörre.<br />
MerNmineraliseratimarken Figur4.Merkväve<br />
160<br />
+26<br />
+<strong>20</strong><br />
+19<br />
+13<br />
mineraliseradesefter<br />
höstraps ochärter.<br />
Detgav ettstörre<br />
140<br />
Nupptag vidskörd<br />
1<strong>20</strong><br />
100<br />
80<br />
118<br />
92<br />
112<br />
98<br />
79<br />
92<br />
som var26respektive<br />
<strong>20</strong> kilo Nper hektar<br />
störreänefter havre<br />
(staplar th). Detmot<br />
60<br />
svarar 40 och30kilo<br />
40<br />
mineralgödselN<br />
<strong>20</strong><br />
0<br />
vid65procent utnyttjande.<br />
Växttillgängligt<br />
jordkväve<br />
Nmineraliseratimarken<br />
under växtsäsongen<br />
Höstraps Havre Ärter<br />
21
22<br />
Mikronäringförsäkrar<br />
oljeväxterna<br />
•Enbladanalys kanavslöja om det<strong>fi</strong>nns<br />
behovavmikronäring.<br />
•Produkter medfleramikronäringsämnen<br />
ökar chansentillskördeökning.<br />
•Blandningmed växtskyddsmedelminskar<br />
kostnaderna förmikronäringsgödsling.<br />
Text:AlbinGunnarson,<strong>Svensk</strong><strong>Raps</strong><br />
Gödslingmed en mixavmikronäringär<br />
relativt vanligtiutlandet. Oftabehandlar<br />
manhöstrapsengångpåhöstenoch en<br />
gång på våren. De produktersom <strong>fi</strong>nns harbra<br />
blandbarhetmed de flestaväxtskyddsmedel på<br />
marknaden. Detärviktigt föratt minska kostnaden<br />
förenbehandling. Resultat <strong>från</strong> äldreförsökärotydliga<br />
eftersomgrundgödslingenimånga fall innehöll<br />
boroch dessutom saknas bladoch jordanalyser.I<br />
en ny försöksserie somgenomfördes <strong>20</strong>06–<strong>20</strong>08med<br />
försök iSkåne och Östergötland provades9olika<br />
preparat på försöksplatser somintestallgödslats och<br />
somhade låga bortal.<br />
Otydlig effektavmikronäring<br />
Resultaten <strong>från</strong> dentreårigaförsöksserien visade på<br />
storavariationer.Medeltalen<strong>från</strong>samtligaförsök<br />
gavinga signi<strong>fi</strong>kanta skördeskillnadermellan<br />
preparat ellermot obehandlad mätare.Störst effekt<br />
av mikronäringstillförsel konstateradesnär en bladellerjordanalysvisade<br />
på låga utgångsvärdenför<br />
något ämne.Det visade sigockså attpreparatsom<br />
innehåller fleramikronäringsämnentill exempel<br />
magnesium, manganoch borikombination med<br />
andraämnen hade störst potentialatt träffarättoch<br />
ge högreskörd.<br />
Bladanalyservisar vägen<br />
Bladanalyser <strong>från</strong> obehandlade ledvisade ibland att<br />
plantornahade lågt innehåll av magnesium. Endast<br />
vidnågot tillfällevar innehållet av boriplantorna<br />
lågt.Lågahalteravmanganvar vanligare. Meden<br />
tidigbladanalysvar detmöjligt attavgöraomdet<br />
fannsett behov av mikronäringstillförsel och fatta<br />
Kraftigbrist. Manganbrist<br />
kanslå hårt mot<br />
skörden ioljeväxter.<br />
Foto:Albin Gunnarson.<br />
ettbeslutomtillförsel av mikronäringska göras.Vid<br />
okändmikronäringsstatus iplantorna hade blandprodukterstörst<br />
chansatt täckabehovet av mikronäringoch<br />
ge en högreskörd.<br />
1<strong>20</strong>–150kronor/ha<br />
De flestablandprodukternapåmarknadenkostar<br />
40–50kronorper litereller kilo.Detta motsvarar<br />
en behandlingskostnad på 1<strong>20</strong>–150kronor/ha.Ren<br />
boreller mangankostarrunt<strong>20</strong>–22 kronor per<br />
liter. Till dettaska läggas körkostnad somkanske<br />
kandelas medeninsektsbehandlingeller liknande.<br />
Vidett rapspris på 3:50 behövsenskördeökningpå<br />
35–40kilooljeväxtfröexklusive körning. Detgör<br />
cocktailen av näringiblandproduktentill en billig<br />
försäkringmot mikronäringsbrister.
Posttidning B<br />
Avs. <strong>Svensk</strong> Frötidning, Box 96, 230 53 Alnarp<br />
<strong>Projekt</strong>enär<strong>fi</strong>nansieradeavStiftelsen<strong>Svensk</strong> Oljeväxtforskning, StiftelsenLantbruksforskningoch <strong>Svensk</strong> <strong>Raps</strong> <strong>AB</strong>.<br />
www.svenskraps.se
Change language