Rundtursförslag - Årjängs kommun

1. Karl den XII Stugan
Karl den XII övernattade troligen i Holmedals prästgård ett flertal gånger, som då
låg på en annan plats strax bredvid, då han förberedde fälttågen mot Norge 1716
och 1718. Ett Karl den XII porträtt samt några bruksföremål från äldre tid förvaras i
stugan.
2. Holmedals Kyrka
Holmedals kyrka byggdes åren 1854-1857. Den gamla kyrkan såldes på auktion för
123 riksdaler. Endast en minnessten är kvar och visar var den en gång stått. Kvar
är också den vackra vita kyrkogårdsporten.
3. Holmedals Hembygdsgård
Hembygdsgården består av två byggnader, båda bostadshus. Det ena har två
våningar med ett enkelt stugplan, d v s förstuga samt ett större och ett mindre rum i
vardera våningsplanet. Det är flyttat från Såviken. Huset är moderniserat invändigt.
Det andra huset är den s.k. Svenstugan från Tveten, en envåningsstuga med två
rum och längs 2/3 av långsidan löpande svalgång.
4. Gravfält i Selen
Gravfält bestående av 1 hög och 5 runda stensättningar, varav en är röseliknande.
Inga fynd är kända från gravfältet, men det har troligen utgjort begravningsplats för
en närbelägen by eller gård någon gång under järnåldern (400 f Kr). Enligt en
uppgift av N G Djurklou skulle man vid 1800-talets början ha påträffat lerkrukor,
brända ben och kol i den största högen.
Fornborgsröse i Fölsbyn
Fornlämningarna är belägna på krönet av Borgåsen, en bergshöjd ca 250 m väster
om Fölsbyn. På krönet av detta berg har en gång anlagts en fornborg. Borgen har
utgjorts av låga sten- och jordvallar i nord-nordost och söder. I väster har det branta
berget utgjort ett naturligt försvarsskydd. En ingång till borgen synes ha funnits i den
södra muren.
På krönet i borgens mitt ligger ett röse. Vallarna har troligen haft en överbyggnad i
form av en träpalissad. Man antar att borgar av denna typ använts som tillflykts- och
försvarsborgar för den omkringliggande traktens befolkning när fiender hotat.
Dateringen är osäker. Enstaka fynd från liknande borgar på andra håll i landet
antyder att de byggdes under järnåldern. Emellertid ligger flera värmländska borgar
i områden där bronsåldersrösen synes dominera och detta kan ge en antydan om
att borgarna kan vara betydligt äldre. I en del fall kan de ha använts in i medeltid.
Röset på bergets krön är säkerligen en grav, vars anläggande kan gå tillbaka till
såväl yngre bronsålder som järnålder. Norr om borgen finns stenmurar och
odlingsrösen, vilka är spår efter en odling i senare tid.