Bilaga 2 Sjöar och vattendrag - Hagfors

Tematiskt tillägg till ÖP 2002 Hagfors kommuns naturvårdsplan fastställd 2011-06-27 Bilaga 2 Sjöar och vattendrag
DELOMRÅDE 1 – NORRA UVÅN NER TILL UVÅNS MYNNING I UPPÄMTEN
OMRÅDESBESKRIVNING
6/70
Området gränsar till Malungs kommun, och
ligger högst upp i Uvåsystemet. Området består
av skogsmark och ligger i sin helhet över
högsta kustlinjen. Vid Tönnetfjällets västra
brant ligger några större sjöar, ursprungligen
åtta till antalet, men vid högsta dämning går
vattenytorna ihop till tre system. Dessa avvattnas
via Lövån ner till Nain/Naren ca 270
m.ö.h. Genom Nain rinner Uvån som mynnar i
Uppämten Gustavsfors, 185 m.ö.h. I området
finns flera nyckelbiotoper och större skogsområden
(Heaberg och Hallshöjden) som av
Bergvik Skog är frivilligt avsatta områden undantaget
skogsproduktion för att dess naturvärden
fritt ska utvecklas.
Orterna Uvanå och Nain ligger i finnbygd, och
befolkades från 1600-talet. I Nain bodde så
sent som under sista delen av 1900-talet aktiva
bönder. På 1950-talet byggde Uddeholmsbolaget
en skogsarbetarby i Uvanå, med
tidstypiska stugor, alla likadana på rad. Det
finns ett fåtal sommarstugor vid Lövsjöarnas
och runt den stora sjön Nain. Området är
mycket glesbefolkat.
Under historiens gång har människor i området
nyttjat vattnet på olika sätt. Fynd av stenåldersboplatser
vid Nain visar på en tidig bosättning.
Stenåldersfamiljerna var beroende av
god tillgång på storöring, ål och lax. Laxen
hade sina forna lekområden i hela Uvåsystemet.
I Nain fanns en egen storvuxen
sjööring-stam. Även ålen som vandrade upp i
sjösystemet växte sig stor i sjöarna. Detta var
säkert en av anledningarna till val av boplats
för den finska invandringen på 1600-talet. Per
Hakkarainen kom till Nain kring 1635 från Savolaks
i Finland och resan tog honom flera år.
”På långt håll fick han se en sjö och dit styrde
han kosan. Det var sjön Najen han sett, och han tyckte att trakten där på västra sidan var mycket
vacker och tänkte att i denna sjö borde det finnas mycket fisk…”. 1 År 1641 infördes Narsgården i
jordeboken på hemmanet Hallas ägor.
Uddeholmsbolaget anlade Uvanå bruk vid Uvåns västra strand vid inloppet i Nain år 1830 genom
att bolaget flyttade hit äldre privilegier från Dalarna. Då fanns här även en såg, anlagd år 1824-25.
Bruket bestod av bland annat hammarsmedja och kolhus, samt två större dammar. Bruket var i
drift till år 1874. Tackjärn kom från Gustavsfors hytta.
Ända sedan den äldsta historien fram till utvecklingen av vägnätet på 1900-talet var sjöarna de
viktigaste transportvägarna. Foror gick till och från bruken i Gustavsfors och Uvanå. Kolryssar
från milorna i skogen drogs ner mot bruken. Merparten av transporterna utfördes under vintern
1 Sägen i Ekshärads socken, Nordlund
2 Uppgifter från ”Historien om Uddeholms Bruk ”