04.09.2013 Views

Tack för maten Hur barn lär sig måltidskultur Ingrid Nordström - NTNU

Tack för maten Hur barn lär sig måltidskultur Ingrid Nordström - NTNU

Tack för maten Hur barn lär sig måltidskultur Ingrid Nordström - NTNU

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

7DFN I|U PDWHQ +XU EDUQ OlU VLJ PnOWLGVNXOWXU<br />

,QJULG 1RUGVWU|P<br />

är bäst <strong>för</strong> <strong>barn</strong>en. Den innebär att <strong>för</strong>äldrar ger vägledning, ställer krav<br />

och <strong>för</strong>klarar sina beslut samtidigt som de engagerar <strong>sig</strong> i <strong>barn</strong>ens livsvärld<br />

och respekterar deras självständighet. Denna uppfostringsstil ger väsentliga<br />

utgångspunkter <strong>för</strong> att <strong>för</strong>stå hur <strong>barn</strong> formas genom anknytning till<br />

<strong>för</strong>äldrar och syskon. Måltiden är ett fält där <strong>barn</strong>et visar denna<br />

samhörighet och där<strong>för</strong> ”gör” den också något med personligheten. Den<br />

DXNWRULWlUD uppfostringsmetoden har presenterats i sekelskiftets hierarkiska<br />

mönster, där måltiden var ett träningsfält <strong>för</strong> fina manér och konventionella<br />

attityder och där kontroll och bestraffning ingick i disciplineringen. Det<br />

kan inte uteslutas att auktoritära medel används även idag i de krav vuxna<br />

ställer <strong>barn</strong>en med sikte på ett perfekt uppträdande. Raundalen beskriver<br />

också den metod som han kallar WLOOnWDQGH Den går ut på att <strong>för</strong>äldrarna<br />

lämnar <strong>barn</strong>et att agera på egen hand med allt<strong>för</strong> få regler till hjälp samt att<br />

de är slappa som <strong>för</strong>edömen och inkonsekventa i sin bedömning av <strong>barn</strong>ets<br />

beteende.<br />

Det är nyttigt att beakta dessa tre modeller då vi vill iaktta hur <strong>barn</strong><br />

finner <strong>sig</strong> tillrätta i vardagens rutiner. På dagis och i skolan sker påverkan<br />

både i lekmiljön och i måltiderna. Tuffa och dominanta kamrater kan<br />

bestämma stilen och utöva makt. Med uppmärksamhet och styrning är de<br />

vuxna en motkraft mot kamrattryck och de har medel att stärka <strong>barn</strong>ens<br />

självständighet. Samspelet kring måltiderna, en <strong>för</strong>nuftig erfarenhetsbas,<br />

lugn och tillit samt en lustfylld hållning till <strong>maten</strong> är en god grund som blir<br />

lagd i <strong>för</strong>skolan. På denna vilar både <strong>barn</strong>ets individualitet och gruppens<br />

<strong>för</strong>måga att samverka. De vuxnas ledarskap och <strong>barn</strong>ens hållningssätt<br />

<strong>för</strong>enas i samfostran inom familjeliv och <strong>barn</strong>omsorg.<br />

Litteratur<br />

Brembeck, H. 1997. (IWHU 6SRFN 8SSIRVWULQJVP|QVWHU LGDJ Skrifter från Etnologiska<br />

<strong>för</strong>eningen i Västsverige 15. Göteborg.<br />

Bringéus, N.-A. 1997. )RONOLJ IURPKHW 6WXGLHU L UHOLJLRQVHWQRORJL Stockholm: Carlsson<br />

Bok<strong>för</strong>lag.<br />

Child, L. 2002. -DJ KDWDU KDWDU KDWDU WRPDWHU Stockholm: Rabén & Sjögren.<br />

)|UlOGUDU RFK EDUQ (Q KDQGERN I|U XQJD I|UlOGUDU 1945 Utg. av Ruth Hamrin-Thorell.<br />

Stockholm: Lars Hökerbergs <strong>för</strong>lag.<br />

Juul, J. 2001. 1X VND YL lWD 2P EDUQIDPLOMHUV PnOWLGHU Stockholm: Wahlström & Widstrand.<br />

Liliequist, M. 1991. 1\E\JJDUEDUQ %DUQXSSIRVWUDQ EODQG Q\E\JJDUH L )URVWYLNHQ<br />

9LOKHOPLQD RFK 7lUQD VRFNQDU Stockholm: Almqvist &Wiksell International.<br />

32

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!