Klangnotation - Skiss

Kornstruktur
Kornigheten är en mer eller mindre fin eller grov mikrostruktur i klangmaterian. Uppfattning av
kornighet som egenskap är möjlig i tre sinnen (syn, känsel och hörsel), och kan definieras på
samma sätt för alla områden, nämligen som uppfattande av globala egenskaper med ett stort antal
oregelbundenheter på detaljplanet som påverkar objektets yta.
Upplevelse av korn är därför en överordnad sammanfattning av mikrofenomen av olika slag som
förekommer på detaljnivå i ljuden uthållna del. Kornigheten kan alltså ha många olika fysiska
egenskaper. En mycket hastig variation, en accelererad iteration (ett rytmiskt fenomen) eller vilken
som helst ojämnhet i en viss hastighet, kan frambringa en upplevelse av kornighet.
Kornighetens förhållande till huvudklangen beskrivs med utbredning och läge i frekvensregistret
och grad av självständighet (vikt). Kornen i sig beskrivs av kornens individuella utsving (relief)
och hastighet.
Stark
medel
Svag
Täta, fixerade, slappa
Typer
Klasser
Resonanskorn fräsande, virvlande eller flytande
Gnidningskorn sträva, matta, släta
Slagkorn grova, nätta eller fina.
Beteckning Tecken Notationsexempel Kommentar
Korn som separat
komponent
Grova och
justerade
Medel och
justerade
Grova och slappa
Fina och strama
Tabell 4 Kornstruktur