Rambodal, Nkpg, SU, i.indd - pdfrapporter.se
Rambodal, Nkpg, SU, i.indd - pdfrapporter.se
Rambodal, Nkpg, SU, i.indd - pdfrapporter.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Antal<br />
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
En ”förorening” med TN-keramik på plat<strong>se</strong>n<br />
är inte orimlig med tanke på den allmänna<br />
förekomsten av TN-dateringar spridda i Östergötland<br />
(Stilborg 2006, fig 1). Nämnas kan också<br />
MNB-inslaget på Apalle (Eriksson 2003, 124).<br />
Klinelera och spår av bronsgjutning<br />
Totalt 843 fragment av bränd lera med en vikt<br />
på 2,7 kg framkom i de undersökta delarna av<br />
<strong>Rambodal</strong>. Bränd lera hittades i 40 anläggningar<br />
spridda över hela boplatsytan.<br />
Majoriteten av materialet består av klinelera<br />
med pinn/stolpavtryck samt platta fragment<br />
som i ett fall sitter ihop med klinelersfragment<br />
med pinn/stolp-avtryck på ett sådant sätt att<br />
den platta delen kan tolkas som väggens utsida.<br />
Därtill kommer en hel del fragment av bränd<br />
lera utan någon tydlig form, som inte kan funktionsbestämmas.<br />
En hel del av den brända leran består av en<br />
relativt fin-mellangrov lera med hålrum och avtryck<br />
efter växtdelar som sannolikt har tillsatts<br />
som magring. Resten av de brända lerfragmenten<br />
består av leror som varierar i grovlek från fina till<br />
N = 68 N = 82<br />
<strong>Rambodal</strong> Kristineberg<br />
Kärltyper<br />
Fig.18. Histogram ba<strong>se</strong>rad på antal skärvor som visar fördelningen av kärltyper för hela <strong>Rambodal</strong>-materialet jämfört med<br />
fördelningen på samtida boplat<strong>se</strong>n Kristineberg, Malmö.<br />
17<br />
Övriga<br />
Enkel skål<br />
Skål<br />
Dubbelkon<br />
Bägare<br />
B-kruka<br />
A-kruka<br />
mycket grova samt i bränningsfärg.<br />
De platta, brända fragmenten har en säregen<br />
uppbyggnad bestående av 2-3 mm tjocka skikt<br />
varemellan finns ljusa streck. Om det inte vore<br />
för fragmentet där ett av dessa fragment sitter<br />
ihop med ett klinelersfragment med pinn/stolpavtryck<br />
skulle man kunna tolka strukturen som<br />
naturliga avlagringar i en lersten. Nu bör skikten<br />
istället tolkas som upprepade påföringar av lera<br />
på hus(?)väggen. De ljusa streck kan vara anrikning<br />
av kalk i leran på utsidan av väggen när den<br />
utsatts för vind och väder.<br />
Mer än hälften av klinelersfragmenten med<br />
pinn/stolpavtryck och en vä<strong>se</strong>ntlig del av de platta<br />
vägg-ytskikten är brända till temperaturer över<br />
sintringspunkten för god<strong>se</strong>t, vilket bör innebära<br />
temperaturer högre än 900-1000°C. I flera fall är<br />
det pinn/stolpavtrycket som har utsatts för den<br />
högsta temperaturen. Förklaringen på detta kan<br />
vara att hålet efter den utbrunna stolpen/pinnen<br />
har fungerat som en skorsten. Det ökade draget<br />
inuti denna skorsten kan ha förorsakat en hög<br />
temperatur. En mindre del av de oformliga fragmenten<br />
av bränd lera är också sintrade.<br />
I nio anläggningar framkom en snarlik uppsättning<br />
av bränd och sintrad klinelera, brända<br />
och sintrade vägg-ytskikt samt oformliga, brända<br />
97
Change language