Historien om Aloysius är en godbit för alla kattälskare ... - Läs en bok
Historien om Aloysius är en godbit för alla kattälskare ... - Läs en bok
Historien om Aloysius är en godbit för alla kattälskare ... - Läs en bok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inget stoppar <strong>Aloysius</strong><br />
<strong>Aloysius</strong> <strong>är</strong> utrustad med <strong>en</strong> fullständigt häpnadsväckande<br />
<strong>en</strong>vishet. Han ger sig aldrig n<strong>är</strong><br />
han har <strong>för</strong>esatt sig något. Detta med<strong>för</strong> att <strong>en</strong><br />
hel del av allt s<strong>om</strong> tidigare fungerade utm<strong>är</strong>kt<br />
s<strong>om</strong> kattstoppare inte alls gör det längre. Det<br />
<strong>en</strong>a hindret efter det andra faller till mark<strong>en</strong> och<br />
kvar står <strong>en</strong> belåt<strong>en</strong> röd katt. Att stänga in hon<strong>om</strong><br />
<strong>är</strong> så gott s<strong>om</strong> <strong>om</strong>öjligt efters<strong>om</strong> han själv öppnar<br />
dörrar. Med uthållighet och <strong>en</strong>vishet lyckas han<br />
få upp både skåpluckor och rumsdörrar.<br />
N<strong>är</strong> jag h<strong>är</strong><strong>om</strong>kväll<strong>en</strong> fick hem de <strong>för</strong>sta<br />
nya kycklingarna tyckte jag<br />
det var bäst att de bodde<br />
några dagar i tvättstugan,<br />
innan jag tog ut dem till<br />
kycklingavdelning<strong>en</strong> i<br />
hönshuset. Jag ville se att de<br />
k<strong>om</strong> igång ord<strong>en</strong>tligt och<br />
var friska och starka. Och<br />
det ville <strong>Aloysius</strong> också!<br />
Han luktade sig till deras n<strong>är</strong>varo och parkerade<br />
sig beslutsamt utan<strong>för</strong> tvättstugan. D<strong>är</strong><br />
satt han och funderade på hur han skulle<br />
k<strong>om</strong>ma ig<strong>en</strong><strong>om</strong> d<strong>en</strong> besv<strong>är</strong>liga dörr<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> han<br />
hade sådan tur att han kunde smita in med<br />
matte. På <strong>en</strong> tus<strong>en</strong>dels sekund var han uppe på<br />
kycklingbur<strong>en</strong>.<br />
Nam-nam, mumlade han n<strong>är</strong> han sträckte<br />
in tassarna g<strong>en</strong><strong>om</strong> gallret och <strong>för</strong>sökte kroka<br />
upp <strong>en</strong> kyckling på pek-klon. Längre än så hann<br />
han <strong>för</strong>stås inte innan jag var d<strong>är</strong> och slet bort<br />
hon<strong>om</strong> från godsakerna.<br />
Tvättstugedörr<strong>en</strong> <strong>är</strong> väldigt trög, så jag<br />
trodde att kycklingarna skulle var säkra d<strong>är</strong><br />
inne. D<strong>en</strong> dörr<strong>en</strong> skulle han väl inte kunna<br />
klara?<br />
Det sista jag gjorde på kväll<strong>en</strong> var att se till<br />
kycklingarna. De var fulla av livsglädje och jag<br />
stod länge och tittade på dem d<strong>är</strong> de h<strong>är</strong>jade i<br />
matskålarna. <strong>Aloysius</strong> satt utan<strong>för</strong> dörr<strong>en</strong> och<br />
svor långa eder över att jag inte släppte in hon<strong>om</strong>.<br />
N<strong>är</strong> jag lämnade kycklingarna drog jag ig<strong>en</strong><br />
66 67