Läs numret - Insidan

”Jag är…” säger Jesus åtta gånger i Nya Testamentet. Vad innebär dessa ”Jag är” för dig och mig, i våra liv? Hur påverkar de oss? Det är frågorna som Insidan tar sig an och försöker svara på under detta läsår.
Följetong: ”Jag är” september: ”Jag är” oktober: Vinträdet november: Grinden december: Världens ljus februari: Herden mars: Uppståndelsen och livet april: Livets bröd juni: Vägen, Sanningen och Livet
Jesus lilla lamm jag är …
Att Jesus är den gode herden är kanske inte så mysigt som det först verkar. Lite grundläggande
herde-kunskap visar att herdar är riktiga tuffingar, till och med så tuffa att det ibland gör ont.
Det finns en härlig gammal barnsång som går så här: ”Jesu
lilla lamm jag är, på sin axel han mig bär. Över berg och
djupa dalar, upp till himlens ljusa salar. Jesu lilla lamm jag är,
på sin axel han mig bär.” Kanske känner du igen den. Min
dotter som är ett och ett halvt kan redan alla rörelserna,
hon fullkomligt älskar sången. När jag var liten hade jag
dessutom en tavla över min säng som föreställde just detta:
Jesus med ett litet lamm på axlarna bredvid en farlig fors, vänd mot en vackert
strålande sol som långsamt håller på att gå ner. Allt verkar väldigt härligt
och mysigt, Jesus är verkligen den gode herden!
När vi nu har kommit en bit in i följetongen så kan en liten
repetition vara på sin plats: Varje nummer handlar om en
av de saker Jesus säger om sig själv. Och det som varje del
i följetongen också försöker säga något om är: Vad har det med
mig och min verklighet att göra? Varje gång Jesus säger ”jag är” så
påstår han att han ÄR Gud. Och varje gång säger han något om
HUR Gud är, och hur han ser på, eller definierar, oss människor.
Och grejen är att det är mycket smartare att låta Gud berätta vad en
människa är och hur hon ska vara, än att lyssna på allt möjligt trams
som media och modebloggar och reklambilder försöker lura i oss.
… mina ben han bryter
Nu säger Jesus alltså att han är den gode herden. Och
förmodligen sätter vi genast igång och tänker på härliga
barnsånger och idylliska bilder med små gulliga får. Kanske
kommer du också att tänka på den fina liknelsen när Jesus
säger att Gud är som en herde som lämnar sina andra får
för att leta upp det får som har gått vilse. Sådan är verkligen
Gud, visst är det gött! Men med det sagt ska jag, med risk
för att förstöra myset, fördjupa er herde-kunskap och berätta
Vi är värda att
letas efter när vi
har gått vilse
vad en herde gör efter att han hittat ett får
som har sprungit bort: Han knäcker fårets ben.
Den gode herden knäcker benet! Varför?
Jo, för att sedan gipsa det och bära fåret
på sina axlar tills benet läkt igen. Konstnären
som målar de där tavlorna av Jesus med fåret
på axlarna brukar visst missa detaljen med det
gipsade benet, det kanske inte är tillräckligt
mysigt. Men så här gjorde herdar med får. De
visste att när benet väl har läkt kommer fåret
aldrig, under hela sitt liv, att lämna herden igen.
18 19
Foto: Jeremy Doorten
Herden utmanar och prövar
Detta säger alltså något om hur Gud ser på
oss människor, och vad han gör för att vi ska
komma närmare honom. Dels att vi är värda
att letas efter när vi har gått vilse. Men också
att vi behöver utmanas och uppfostras för
att lära oss att hålla oss nära honom.
Kanske kan det också lära oss någonting
om hur vi kan se på motgångar och problem
i våra liv. Förhoppningsvis bryter Gud inte
benet på oss i bokstavlig mening. Men att
en god herde tydligen kan bryta benet på
sitt får innebär att Gud inte bara gör livet
lätt och smidigt för oss. Snarare tvärtom,
det verkar som om de saker vi får kämpa
med i våra liv är det som verkligen drar oss
närmare Gud. För det är då det visar sig att vi
verkligen behöver honom.
Johannes Lindh
Uddevalla