Sidorna 12-15 - Riksförbundet Enskilda Vägar

Recommendations

Info

FOTO: MARTIN JOSEFSSON Vägbelysningsanläggningar kräver sitt ansvar REV har låtit utreda hur ansvaret för enskilda väghållares vägbelysningsanläggningar är utformat. Resultatet visar att en enskild väghållare som har en vägbelysningsanläggning behöver diskutera om man hanterar sin anläggning rätt, samt hur anläggningens ansvarsfrågor löses på bästa sätt. Den fullständiga utredningen finns att hämta på REVs hemsida www.revriks.se. Utredningen visar att det är belysningsanläggningens ägare som har det yttersta innehavaransvaret för anläggningen. I regel ligger alltså ansvaret på den enskilda väghållarens styrelse och, när det gäller det straffrättsliga ansvaret, på styrelsens ordförande. i ansvaret ingår bl a att: • se till att anläggningen är utförd och hålls i sådant skick att den ger nödvändig säkerhet för personer, husdjur och egendom. systematiskt övervaka och kontrollera anläggningen. • REV rekommenderar föreningar som inte själva har tillräcklig kompetens att låta styrelsen via avtal anlita en entreprenör för skötsel, drift m m. Entreprenören ansvarar (genom sitt arbetsgivaransvar) för säkerheten hos de anställda som arbetar på anläggningen samt för att det finns rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete. Observeras att elektriska montagearbeten ska utföras av behörig installatör. Utförda arbeten ska kontrolleras och överlämnas till anläggningens ägare. Skötsel av anläggningen ska utföras av en eldriftansvarig som utses av innehavaren. FölJanDe tJänster UpphanDlas norMalt av innehavaren: • utförande av ny- och ombyggnad av belysningsanläggningar. Den behöriga installatören hos det upphandlade företaget ansvarar för att utförandet utförs enligt gällande föreskrifter. • Drift och underhåll av belysningsanläggningar. Omfattningen av drift och underhåll bestäms av innehavaren, t ex vilket tidsintervall som det ska vara mellan lampbyten. Ansvarig för de elektriska arbetenas utförande är behörig installatör hos det upphandlade företaget. Enklare arbeten som lampbyten kan dock utföras av företag med s k begränsad behörighet. • underhålls- och driftbesiktning av belysningsanläggningar. Upphandlas av innehavaren alternativt från konsult eller kan samordnas med periodiskt underhåll på anläggningen. Det ställs inga krav på behörighet för denna typ av arbete. • Dokumentation av belysningsanläggningar. Dokumentationen kan t ex utföras av det företag som sköter drift och underhåll eller av konsult. REV anser att utredningen visar att ansvarsfrågorna i samband med innehav och drift av vägbelysningsanläggning är många och att de i vissa fall har långtgående konsekvenser. Det är därför angeläget att rutiner för hantering av anläggningen klarläggs samt att ansvarsfrågorna gås igenom och belyses. REV kommer under våren att arbeta vidare med dessa vägbelysningsfrågor. Text Ulf Sävström Bulletinen Nr • 20 0 3
väghållning Vintern börjar just släppa taget om Sverige och det känns långt till sommar och dammiga grusvägar. Men det är nu det är som bäst att påbörja förebyggande åtgärder. För dammbindning ska helst ske på fuktigt underlag, menar REVs vägexpert Leif Kronkvist. En stor del av det svenska enskilda vägnätet består av grusvägar, och även om vissa vägar förses med någon form av bitumenbeläggning så kommer många grusvägar att även i framtiden ha ett slitlager av grus. Anledningen är att många av dessa vägar har väldigt låg trafikmängd och inte är uppbyggda på ett sådant sätt att de klarar beläggning. Bärigheten är inte tillräcklig. Ett annat skäl är att en deformerad grusväg normalt kan återställas både snabbare och billigare än en deformerad sönderkörd belagd väg. Den svenska väghållartraditionen har fört med sig att även lågtrafikerade vägar med trafik under <strong>12</strong>5 fordon per dygn dammbinds. Därigenom slipper man olägenheter med förhöjda partikelhalter i luften och övriga luftföroreningar. Men vissa av de dammbindningsmedel som används på vägarna I år ska inte grusväge medför negativa effekter i form av korrosion och påverkan på växtlighet i vägens närhet. Nyttan med att dammbinda vägen överväger dock vanligtvis de negativa effekterna. Det är lätt att som väghållare konstatera att om dammbindningen uteblir så börjar det att damma, finjorden och även större fraktioner i slitlagret försvinner. Det blir snabbt tvättbräde-effekt av de så förargliga groparna. Dammbindning är förenad med stora kostnader och studier visar att minst 30 procent av den totala kostnaden för grusvägsunderhåll kan hänföras till just dammbindning. Den stora kostnaden, och också kostnaden om dammbindning uteblir, föranleder väghållaren att fundera på ett antal faktorer som har stor betydelse för resultatet. skapa goDa FörUtsättningar Grunden för ett lyckat resultat är att vägen har ett tillräckligt bra tvärfall, vilket innebär överhöjning av vägmitt och skevning i kurvor. Alla eventuella grus- och torvkanter på vägens sidor ska vara borttagna så att vatten kan rinna av körbanan på ett tillfredställande sätt. Dessutom måste befintligt slitlager vara väl sammansatt enligt idealgruskurva för slitlagergrus. Tjockleken på slitlagergruset bör vara minst dubbla stenstorleken och cirka 5 cm tjockt. Sammansättningen av slitlagret på en väg går att fastställa genom att ett prov på gruset analyseras. Ta hjälp av sakkunnig och sänd provet till laboratorium, exempelvis VTI i Linköping. När man lyckats med att grusa och tillforma vägen med väghyvel återstår sist men inte minst att dammbinda grusvägen. att välJa DaMMbinDningsMeDel Här följer en sammanställning av ett antal produkter som är användbara för väghållare. Sedan gäller det för varje förening att göra en samlad bedömning av vad som passar en speciell väg bäst vad gäller miljö, transportkostnad, effekter, varaktighet etc. Kalciumklorid är det mest förekommande dammbindningsmedlet i Sverige. Det består av hygroskopiskt salt, som absorberar fukt ur luften och bildar en saltlösning som tränger ner i slitlagret och omger gruspartiklarna med en fuktig hinna. Beroende på att saltlösningen har högre ytspänning och lägre ångtryck än vatten stannar fukten kvar i vägen vid höga temperaturer och torra perioder. Kalciumklorid har jämförelsevis högre aktiv substans än Magnesiumklorid. Saltet sprids i form av flingor och kan även blandas till 4 Bulletinen Nr • 20 0
Page 1: Conny Johansson, Sofie Eriksson och

Sidorna 12-15 - Riksförbundet Enskilda Vägar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?