1. konceptuell modellering
1. konceptuell modellering
1. konceptuell modellering
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
och flöden motsvarar väsentligen att - resp<br />
hur - kunskaper. Modellerna främjar samverkan<br />
människa - teknik.<br />
Växelverkan mellan flöde och begrepp: Det är<br />
genom att följa "affärsförlopp" i flödet som<br />
man stöter på de begrepp som skall definieras<br />
i begreppsstrukturen. Denna ger i sin tur innebörd<br />
och stadga åt de saker och data som hanteras<br />
i flödet.<br />
Affärside först, sedan data: Alla kan förstå att<br />
data alltid är data om någonting, och att detta<br />
"någontillg" måste vara utklarat för att data<br />
inte skall hänga i luften. Vi skiljer därför mellan<br />
idebärande och databärande begrepp. Det är<br />
de idebärande begreppen som "spänner upp"<br />
verksamhetsiden och ger struktur och sammanhang<br />
åt data. Databegreppen är å andra<br />
sidan de som kan åsättas värden av något<br />
slag.<br />
Successiv detaljering: Många metoder har lett<br />
vilse i detaljeringsträsken ! ABC-metodens<br />
symboler är valda för att möjliggöra en<br />
behovs- och användarstyrd detaljering. Ex:<br />
Databegrepp införs endast i den utsträckning<br />
som modell arbetets syfte motiverar en sådan<br />
detaljering.<br />
Kompetensutnyttjande: Den verksamhetskunskap<br />
som skall modelleras finns sällan hos<br />
en enda individ. Med ABC-metoden kan flera<br />
kompetensprofiler samverka mot en gemensam<br />
bild, där var och en har bidragit med sina<br />
"pusselbitar". Consensus ger kvalitet!<br />
Verkligheten är en överenskommelse! Begreppen<br />
och deras inbördes struktur är något som<br />
måste uppfinnas - de är inte givna en gång<br />
för alla, färdiga att bara upptäckas. Begreppen<br />
formas i för-logiska, intuitiva processer som<br />
stryps i sin linda av översystematisering. ABCmetoden<br />
är därför avpassad för ett gradvis införande<br />
av logik och systematik. Och människans<br />
intuition är ju en resurs som vi skall utnyttja,<br />
inte försöka befria oss ifrån!<br />
2.2.3 Tillämpning av BFM: synpunkter<br />
och exempel<br />
Kraftfulla utvecklingsmetoder skall sättas in<br />
där deras styrka kommer till sin rätt, nämligen<br />
på det som är viktigt och svårt. Det är därför<br />
bra om deltagarna i ett modellarbete har förmågan<br />
att fokusera på detta, var och en inom<br />
sitt kompetensområde. Som regel är sådana<br />
17<br />
människor både dyra och upptagna, varför deras<br />
tid skall utnyttjas effektivt. Därför bör modellarbetet<br />
föregås av rejäla förberedelser, där<br />
deltagarna intervjuas och "drivande frågeställningar"<br />
formuleras. De mentala förberedelserna<br />
där alla har börjat tänka i vissa banor<br />
kan inte nog poängteras för att ge det gemensamma<br />
arbetet en flygande start.<br />
De förberedda frågorna används under modellarbetet<br />
för att driva detta framåt. Men det<br />
är deltagarna själva som skall formulera svaren<br />
som begrepps- och flödes-strukturer!<br />
ABC-metoden möjliggör ett "sokratiskt" arbetssätt<br />
där alla kan aktiveras både intellektuellt<br />
och fysiskt, och det är mycket viktigt för<br />
resultatets förankring att inte metod handledaren<br />
"tar över" för att i ren välmening visa "hur<br />
det är".<br />
När är det då värdefullt att göra ett modellarbete?<br />
Inledningsvis antyddes breda tillämpningsfält<br />
för BFM, och några exempel från vår praktik<br />
kan belysa detta.<br />
A. "Informationsförsörjningen kring vår nya<br />
produktlinje."<br />
Vid begreppsanalys i ett tillverkande företag<br />
hamnar man alltid i produktbegreppet, naturligt<br />
nog. I detta fall såg man genast hur den aktuella<br />
trenden mot kundorderstyrning tvingade<br />
fram en förändring av synen på "produkt".<br />
Befintlig terminologi (ex: aggregat, funktionsenhet)<br />
blev oanvändbar, och nya ord måste<br />
formuleras. Redaninnan man kunde börja prata<br />
om informationsbehov, så kunde man alltså<br />
se hur produktionsutvecklingen krävde en begreppsutveckling<br />
som krävde en utveckling av<br />
företagsspråket! (Språket är också en viktig<br />
resurs i modellarbetet, och inget som till varje<br />
pris skall ersättas med en formell symbolik.)<br />
Därefter var det relativt enkelt att nå consensus<br />
om en produktstruktur som tillfredsställde<br />
olika synvinklar: konstruktörens, produktionens,<br />
marknadsföringens och försäljarens.<br />
Med flödets hjälp kunde man sedan plocka<br />
fram det begreppsliga sammanhanget kring<br />
produkt "från offert till leverans", och en testdatabas<br />
byggdes med Dbase3 på en PCenligt<br />
principen om kongruens mellan begrepps- och<br />
datastruktur. Där kunde olika intressenter göraen<br />
första test av sina mest kända info-behov<br />
och bedöma informationsergonomin.
Change language