Gammelgården - Byar i Kalix

More documents

Recommendations

Info

tiden prebende som pastor i Sverige och Uppland. Vidare indikerar den norrländska birkarlatraditionen tillika att Övre Norrlands sedan länge var befolkat av fasta bosättare. Samtida med den svenska adeln erhöll dessa nämligen redan på 1200-talet sina privilegier att för den svenska kronans räkning beskatta samerna. Studier av person- och ortsnamn, liksom byanamn relaterat till byarnas storlek i Gustav Vasas äldsta skattelängder föranleder snabbt spännande reflektioner. Inom blivande Nederkalix storsocken återfinner vi där 25 byar som samtliga går att härleda tillbaks till medeltiden, nämligen Sangis, Vånafjärden, Näsbyn (”Biörbersnes”), Bredviken, Rolfs och Vallen (”Bodeual”), Ytterbyn (inklusive Holmen och Målsön), Storön, Pålänge, Sören, Siknäs, Töre, Törböle, Yttermorjärv (inklusive Forsbyn), Övermorjärv och Västanäs (”Ingemarsby”), Kamlunge, Bondersbyn, Börjelsbyn, Rian, Månsbyn (”Karmasmansbyn”), Stråkanäs, Gammelgården (”Gamblegården”), Innanbäcken och Korpikån. Vad gäller personnamnen gör skattelängderna gällande att namnskicket från senmedeltid till 1600-talet underkastades en radikal förändring. En bredare namnflora med talrika hedniska inslag, såsom exempelvis Envast, Frövid, Fåle (≈Farthiegn), Gudmund och Gudzorm, Kjell eller Kettil, Sebjörn, Silvast, Siurd eller Sigurd, Torkel och Trond, Vaste, Venig, liksom Önde, ersattes inom kort med de tråkigare, mer bibliskt influerade Nils, Pehr, Lars och Jöns m fl. Sannolikt var nämligen 13- och 1400talen inte en nykolonisationens tid för vår landsända, utan snarare en tid när statsmakten med hjälp av den nya kristna tron sökte befästa sin makt över området. Det var rikspolitiskt viktigt att gentemot både ryssar och danskar hävda att området var traditionellt svenskt, samtidigt som staten anade de otroliga rikedomar som lurade bakom birkarlaras verksamhet. Genom reformationsriksdagen 1527 i Västerås knöt Gustav Vasa kyrkans rikedomar till staten. Med samma järnnävar lade hade 1533 birkarlarnas beskattningsrätt direkt under kronan. Ämbetet fortsatte under lappfogdekaraktär att vara ärftligt till dess slutliga indragning av Karl IX år 1611. Återgår vi till byarna och deras namn, finner vi att de äldsta byarna lystrar både till finska och svenska namn. Längst i öster, närmast finska språkgränsen söker Sangis, liksom Morjärvs huvudbyar sina namn tillbaks till ett finskt ursprung. Som nordligare ”skogsbyar” kan man i de sistnämndas fall, kanske likt Törebyarna likväl tänka att namnen från början var samiska? Törböle är som namn mer komplext till sin natur, eftersom Böle syftar tillbaks till det svenska ”bordh” vi återfinner exempelvis vid alla Kyrkobord. Eljest är de äldre västliga byanamnen såsom exempelvis Gammelgården, Björnbergsnäset, Innanbäcken, Ytterbyn och Storön oftast svenskklingande. Namn med finskt ursprung återfinnes så långt västerut som Hortlax och Rosvik (”Ruotsilax”) i Piteå och Norrfjärden. Här i Nederkalix finner vi parallellt Ryssbält (”Rieskanpelto”) och Pålänge (”Pullinki”). Relaterar vi byarnas storlek, i viss mån höjd över havet, samt andra faktorer till förmodad tillkomsttid skulle vi med ett förenklat antagande kunna tänka oss en finsk invandring, eller åtminstone betydande sådana influenser under 12- och 1300-talet. ”Nyare” byar såsom exempelvis Sören och Korpikån, säkerligen tillkomna under 1400-talet, skulle kunna hänvisa både till ett svenskt och ett finskt ursprung. Jämför i dessa fall ”Sörön” (utifrån Gammelholmen) med ”Korpijoki”, som torde vara byarnas ursprungliga namn. Praktexemplet får vi med Vånafjärden eller det svensk-finska ”fjärdarnas fjärd”.
Vad gäller de äldre byarna, tror jag att vi till tankeleken törs applicera utgrävningarna av Kyrkudden i Hedenäset. Thomas Wallerström fann där 1988 att en fast bosättning kunde konstateras tillbaks till 10- och 1100-talet. Jag misstänker att liknande åldrar skulle kunna konstateras för det övre norrländska kustbandets äldre byar. Till dessa hör inte minst Gammelgården. Förmodligen hade bönderna som skildras i Gustav Vasas landskapshandlingar föregåtts av hedningar som här i flera århundraden varit bofasta och haft sin bärgning från jakt, fiske, boskapsskötsel och jordbruk. Gammelgården torde verkligen höra till Kalix äldsta byar. Kanhända syftar namnet Bogårdsbacken i Stråkanäs till en tidigare kult- eller begravningsplats som dessa förfäder under en tidig medeltid begagnats sig av? Kanske låg där församlingens äldsta träkapell? Parentetiskt och kuriöst må nämnas att Riksantikvarie Bureus, vilken omtalade hurusom Kalixborna fordom slog ihjäl Herr Olof i Luleå, vidare beskrev ett par idag förkoma runstenar, nämligen en belägen ”I Lapmarken widh Tingvara”, samt den andra ”widh Ländzmannens bodh i Kahlijs”. Riksantikvarien var visserligen dessjämte runforskare och väl bevandrad i den annalkande stormaktstidens historieförfalskningskonst, fast ändock …
Page 1: Gammelgården ”Morthen i Gamblega
Page 5 and 6: Gammelgården No.3, 7/24 Mtl. ”Fr
Page 7 and 8: 1784 23/8, d.1867 29/4 (Oang. orsak
Page 9 and 10: Björknäs No.1, 1/2 Mtl. Björknä
Page 11 and 12: Gammelgården No.1, 1/4 Mtl. ”Lar
Page 13 and 14: Gammelgården No.2, 1/3 Mtl. ”And
Page 15 and 16: Brita Andersdotter Baeck Innanbäck
Page 17 and 18: No.3, 7/48 Mtl. ”Framigården”
Page 19 and 20: No.3, 7/192 [+ No.5, 1/64 + No.7, 7
Page 21 and 22: 1758-1795 Pehr Pehrsson a) 1737 ?/3
Page 23 and 24: Gammelgården No.5, 1/8 Mtl. ”Gah
Page 25 and 26: Gammelgården No.5:II, 1/16 Mtl. Bo
Page 27 and 28: 1781-1809 Olof Jacobsson a) 1750 24
Page 29 and 30: Bonden och Uppsyningsmannen; fr o m
Page 31 and 32: Gammelgården No.8, 19/48 Mtl. ”
Page 33 and 34: 1804-1832 Olof Ersson a) 1776 1/4 1
Page 35 and 36: Gammelgården No.9, 1/12 Mtl. ”Br
Page 37 and 38: Björknäs No.1, 1/2 Mtl. Bonden oc
Page 39: @@@@@

Gammelgården - Byar i Kalix

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?