2012 nr 1 - Varbergs Bostads AB

Betong, tegel och stålrör, en del gips och annan bråte. Sen lägger vi ut lite asfalt och planterar rabatter
och tror att människan vunnit över naturen. Men djuren finns kvar och de är närmare än vi tror.
Helen är kompis med småkrypen
ETT mILjöFREAK? jA, säger biologen Helen Björklund,
aktiv i Naturskyddsföreningen i Varberg.
– Jag kan nog vara ganska påfrestande. Exempelvis
om folk slarvar med källsorteringen
och sådant, säger hon.
För Helen är alla små- och stora kryp som
omger våra bostadsområden högvilt. Inte så
att hon vill döda eller fånga dem. Men hon tar
gärna en närmare titt.
– Harar, gråsuggor …
HoN SäGER ATT vildkaninerna lär
vara på väg tillbaka och att getingarna
är underskattade, de äter
upp insekter och spindlar.
Igelkottarna trivs i dag bättre
i lövhögar i stan än på landet.
Sedan kan det ju dyka upp
en förvirrad älg då och
då, men varken de eller
rådjuren trivs särskilt
bra på Helens favoritområde Sörsedammen.
– Det finns för lite fruktträd, säger hon.
mEN HENNES GuNSTLING bland dem som omger oss
är den harmlösa fladdermusen. Enligt Helen har
vi cirka 18 arter i Sverige varav fyra, fem stycken
trivs i Varberg. Som regel ser vi dem inte, men
den som går ut en höstkväll på Sörsedammen
kan höra när en av de vanligaste arterna, den
gråskimliga fladdermusen, sänder ut sitt tickande
parningsläte. Annars är de tysta och skickar
bara ut ett ultraljud som de använder för att jaga
upp sina byten. Den som vill ge sig ut på fladdermussafari
får skaffa sig en speciell detektor,
lika dyr som en mindre teveapparat.
Men vad är fladdermusen bra för?
– De är nyttiga för oss, en
enda individ kan äta 3 000
myggor per dag.
Den gråskimliga fladdermu-
På spaning. Safari på savannen, det är inget för naturintresserade
Helen Björklund. Men ett fladdermussafari
på Sörsedammen ger hon sig gärna på, utrustad
med en detektor som fångar upp högfrekventa ljud.
– Men så här års ligger de i dvala, säger hon.
sen övervintrar. Den lägger sig i dvala, gärna i
exempelvis ett ventilationsrör och enligt Helen
är det inget problem. Men den som hittar en
skadad individ ska inte ta i den hur som helst.
– Tänderna är vassa och de kan rivas, så ta
på handskar och sätt upp den i ett träd.
ATT djuR mEd vassa huggtänder vistas i kvarteren,
det är inget som Varbergs Bostad har något emot.
– Det handlar om att främja den biologiska
mångfalden, säger Benita Oliv, informationsansvarig
på företaget.
Något de föresatt sig att arbeta för. Så
Varbergs Bostad ser till att det finns fladdermusholkar,
fågelholkar, fjärilsbuskar, bikupor,
bärbuskar och fruktträd i kvarteren.
– Och en och annan lövhög till igelkottarna.
Thomas drakenfors
Fotnot: 1999 blev Varbergs Bostad ett av de första
bostadsföretagen i landet som miljöcertifierades
enligt (ISO 14001:2004). Bland annat ingår att de
ska arbeta för biologisk mångfald.
Magasin Inne 1 2012 | 3