vandring på de lycksaligas ö - Flygtorget
vandring på de lycksaligas ö - Flygtorget
vandring på de lycksaligas ö - Flygtorget
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Några vandrare <strong>på</strong><br />
dagstur ovanf<strong>ö</strong>r San<br />
Sebastian.<br />
La Gomera är som gjord f<strong>ö</strong>r<br />
omväxlan<strong>de</strong> dags<strong>vandring</strong>ar i<br />
dramatisk bergsnatur.<br />
jordskorpan. Magman träng<strong>de</strong> upp ur<br />
havet f<strong>ö</strong>r 5 miljoner år sedan och bygg<strong>de</strong><br />
en vulkan som sedan slockna<strong>de</strong>. Ön<br />
är <strong>de</strong>n enda i <strong>ö</strong>gruppen som inte haft<br />
ett utbrott <strong>på</strong> mycket länge. Rinnan<strong>de</strong><br />
vatten har kl<strong>ö</strong>st ut <strong>de</strong> 800 meter djupa<br />
ravindalarna. Från mitten strålar <strong>de</strong>ssa,<br />
och bergsryggarna mellan <strong>de</strong>m, ut mot<br />
havet, som ekrar i ett hjul. Gomera<br />
har f<strong>ö</strong>rlänats ett spektakulärt landskap<br />
blivit en dr<strong>ö</strong>mvärld f<strong>ö</strong>r vandrare. Eller<br />
snarare flan<strong>ö</strong>rer, f<strong>ö</strong>r här g<strong>ö</strong>r man inga<br />
långa fär<strong>de</strong>r. Normalt bor man <strong>på</strong> hotell<br />
och går <strong>på</strong> dagstur. Ön är blott två mil i<br />
diameter och har endast 16 000 bofasta.<br />
Bara en bråk<strong>de</strong>l av alla semesterfirare<br />
som reser till Kanarie<strong>ö</strong>arna, hittar hit.<br />
De flesta är tyskar. Det var tyska hippies<br />
som upptäckte Valle Gran Rey i slutet <strong>på</strong><br />
1960-talet, och <strong>de</strong> kom f<strong>ö</strong>r att r<strong>ö</strong>ka gräs<br />
och lyssna till musik. Med sina tält la <strong>de</strong><br />
beslag <strong>på</strong> en playa, ”Schweinebuchte”,<br />
en bit bortom Vuelta, <strong>de</strong>n tredje byn vid<br />
ravinens mynning. I dag går <strong>de</strong>t lugnare<br />
till. Vi ser bara enstaka fossil från flowerpower-ti<strong>de</strong>n,<br />
och solbadarna är inte<br />
så många. Strän<strong>de</strong>rna har mycket sten.<br />
En nimbus av jungfrulighet vilar <strong>ö</strong>ver La<br />
Gomera, och myndigheterna vill helst<br />
ha <strong>de</strong>t så, och vidmakthålla en diskret<br />
och uthållig turism. Det g<strong>ö</strong>r <strong>ö</strong>n till ett<br />
perfekt resmål f<strong>ö</strong>r backpackers.<br />
F<strong>ö</strong>rsta dagen går vi <strong>de</strong>n populära<br />
stigen <strong>ö</strong>ver berget La Merica till<br />
byn Arure. Från hotellet bär <strong>de</strong>t<br />
rakt upp i branten. Passadvin<strong>de</strong>n svalkar<br />
när solen tittar fram. Trakten har haft en<br />
ganska kylslagen vinter i år, men som<br />
nordbo tycker man att temperaturen<br />
känns behaglig ändå. Regnstänk fladdrar<br />
f<strong>ö</strong>rbi. Uppe <strong>på</strong> berget blommar Kanarie<strong>ö</strong>arnas<br />
egen t<strong>ö</strong>rel, och getter betar i <strong>de</strong>t<br />
gr<strong>ö</strong>na gräset. Från bergets kant tittar vi<br />
ned i avgrun<strong>de</strong>n, mot ”konungens dal”.<br />
Vyn är magnifik. Där nere h<strong>ö</strong>ll <strong>de</strong>n starkaste<br />
h<strong>ö</strong>vdingen till innan spanjorerna<br />
tog <strong>ö</strong>ver.<br />
Un<strong>de</strong>r antiken var <strong>ö</strong>gruppen känd som<br />
”<strong>de</strong> <strong>lycksaligas</strong> <strong>ö</strong>ar”. Plinius gav <strong>de</strong>m<br />
<strong>de</strong>ras namn efter en vild hundras som<br />
fanns här (canis är hund <strong>på</strong> latin). När<br />
sj<strong>ö</strong>farare från Genua segla<strong>de</strong> hit <strong>på</strong> 1300talet<br />
blev <strong>de</strong> återupptäckta. På <strong>de</strong>n ti<strong>de</strong>n<br />
var guancherna <strong>ö</strong>gruppens urbefolkning<br />
och <strong>de</strong>ras många dialekter tyd<strong>de</strong> <strong>på</strong> f<strong>ö</strong>rbin<strong>de</strong>lser<br />
med berberna i Sahara. Enligt<br />
en av myterna skar spanjorerna av tungan<br />
hos <strong>de</strong>m som bod<strong>de</strong> <strong>på</strong> La Gomera och<br />
<strong>på</strong> så sätt uppstod visselspråket ”el silbo”.<br />
Det är exklusivt f<strong>ö</strong>r <strong>ö</strong>n och hålls vid liv<br />
än idag. Med ti<strong>de</strong>n mixa<strong>de</strong>s guancherna<br />
med <strong>de</strong>n inflytta<strong>de</strong> spanska befolkningen<br />
och dog ut som folkgrupp.<br />
Vi visslar gärna f<strong>ö</strong>r att naturen är sk<strong>ö</strong>n,<br />
men bussf<strong>ö</strong>rbin<strong>de</strong>lserna är inget att applå<strong>de</strong>ra.<br />
Det dr<strong>ö</strong>jer flera timmar innan en<br />
buss kan f<strong>ö</strong>ra oss från Arure tillbaka till<br />
La Playa. Vi sitter i en restaurang och<br />
inmundigar en kraftig b<strong>ö</strong>nsoppa med<br />
<strong>ö</strong>l. Som luffare b<strong>ö</strong>r man gilla läget och<br />
vi fun<strong>de</strong>rar <strong>på</strong> att knalla tillbaka längs<br />
bilvägen, istället f<strong>ö</strong>r att invänta bussen.<br />
Men en redigt berusad snubbe lämnar<br />
restaurangen f<strong>ö</strong>r att sedan med en rivstart<br />
k<strong>ö</strong>ra iväg i sitt fordon. Det får oss <strong>på</strong><br />
andra tankar och vi väljer att återvända<br />
längs samma stig som vi kommit <strong>på</strong>, nu<br />
med <strong>de</strong>n skimran<strong>de</strong> havshorisonten f<strong>ö</strong>r<br />
<strong>ö</strong>gonen. Ett gott val som <strong>de</strong>t visar sig<br />
(och säkrare).<br />
Dag två viger vi åt en tuffare tur.<br />
Le<strong>de</strong>n genom Barranco Argaga<br />
är <strong>de</strong>n mest imponeran<strong>de</strong> i<br />
områ<strong>de</strong>t. Torsten som gått där tidigare,<br />
f<strong>ö</strong>ljer med oss, men i <strong>de</strong>n smala klyftans<br />
entré tappar vi stigen och kommer ut fel<br />
i en brant sluttning. Det är lätt gjort och<br />
slutar med en hasning nedf<strong>ö</strong>r rasbranten<br />
till <strong>de</strong>n lilla bäcken i botten. Un<strong>de</strong>r skyh<strong>ö</strong>ga<br />
klippor fortsätter vi sedan up<strong>på</strong>t.<br />
På utsatta ställen är <strong>de</strong>t svindlan<strong>de</strong> brant,<br />
och i anletets svett tar vi oss till slut ur<br />
ravinen upp till en h<strong>ö</strong>gplatå med små<br />
odlingar och spridd bebyggelse. Scenf<strong>ö</strong>rändringen<br />
är tjusig och lockar till en<br />
rast vid <strong>de</strong>t lilla vita kapellet Ermita <strong>de</strong><br />
Nuestra Senora <strong>de</strong> Guadalupe. Att vi går<br />
i ett katolskt land beh<strong>ö</strong>ver ingen tvivla<br />
<strong>på</strong>. Små burhus med helgonstatyer dyker<br />
upp bå<strong>de</strong> här och där.<br />
Landskapet g<strong>ö</strong>r ett vilt intryck. Vi ser<br />
berg, klippor, hav och dalar, och terrängen<br />
är karg där vi håller h<strong>ö</strong>j<strong>de</strong>n som<br />
en nivåkurva <strong>på</strong> kartan. Enstaka flan<strong>ö</strong>rer<br />
kommer oss till m<strong>ö</strong>tes, och utslitna<br />
bevattningskanaler f<strong>ö</strong>ljer stigen. Eller är<br />
<strong>de</strong>t tvärtom?<br />
Vi tittar ned i bråddjupet där Valle<br />
Gran Rey har sin b<strong>ö</strong>rjan. En äldre ortsbo<br />
passerar oss samtidigt med raska steg och<br />
två hundar i sällskap. Lite längre fram<br />
ligger en tappad mobiltelefon <strong>på</strong> stigen.<br />
Jag plockar upp nallen f<strong>ö</strong>r att lämna in<br />
<strong>de</strong>n <strong>på</strong> någon bar. Innan vi nått byn El<br />
Cercado ringer mobilen. Torsten som är<br />
flink i spanska svarar en rapp Carmencita.<br />
Den gamle mannen med hundarna<br />
är hennes far visar <strong>de</strong>t sig, och <strong>de</strong>t är<br />
29<br />
∆
Change language