slutrapport - Bottnafjorden

Kultursystem med kulturkontor 

Bottna Gerlesborg 

– en förstudie

prioriterade alternativ till lokalisering av kulturkontoret 

– efter lokaliseringsutredning av Conny Jerer (se s. 15–19) 

Grafik och research: Ingrid Lindberg 

Källor: öp 00 s 0 / Gerlesborg Tanums kommun, 

öp 004 Naturvård & Sotenäs kommun, 

gis länskartor 

kultursystem bottna gerlesborg

Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg 

– en förstudie utformad av Catharina Göransson 

i. förstudien 

Förord 

Sammanfattning 

Förstudiens mål 4 

Förutsättningar och grunder 4 

Metodval och genomförande 7 

ii. utredningarna 

Ekonomiutredning 0 

Lokaliseringsutredning 5 

it-utredning 

Analys av utredningarna och diskussion 

Ekonomiutredningens swot-analys 

iii. slu tsatser och st r at egi 

Förstudiens slutsatser 4 

Strategi – förstudiens förslag för fortsättningen 4 

Slutord 5 

Tack 6 

Referenslitteratur 6 

iv. katalog a–ö 

Katalog Kultursystem Bottna Gerlesborg a–ö 7

Förord 

Gläd dig Bottna, din bygd lever ! De orden kom för mig en dag under hösten, när jag var på 

hemväg genom Bottnadalen. 

Skärkäll 12 februari 2009 

Catharina Göransson 

projektledare 

Sammanfattning 

Kultursystem Bottna Gerlesborg i södra delen av Tanums kommun består av en rad fria 

kulturutövare och organisationer/föreningar, av vilka 79 presenterar sig i förstudiens 

Katalog Kultursystem Bottna Gerlesborg a–ö. Ett underlag för tillväxt i systemet som 

helhet har tagits fram genom en ekonomiutredning, som ger vid handen en årlig omsättning 

på cirka 36 miljoner kronor. I förstudiens lokaliseringsutredning lyftes fastigheten g 2 :1 

fram som hyresvärd för en första etablering av ett kulturkontor. På sikt anges även etable- 

randet av ett kulturcentrum i magasinen i Gerlesborg som högsta prioritet för att tillgodose 

områdets samlade lokalbehov i byggnader med ett ur kulturmiljösynpunkt påpekat riks- 

intresse. Resultatet av en utredning av systemets i t-behov pekar mot en kraftig förstärk- 

ning av teknik och kunskap och etablering av en mediaverkstad i Bottna Gerlesborg i 

nära samverkan Nätverkstan i Göteborg rekommenderas. Traditionen i det lokala kultur- 

livet att arbeta med seminarier och samtal har tillämpats i processen. Ett rikt bildmaterial 

från kultursystemet ingår. Rapporten är, liksom förstudien som helhet, en produkt från 

Bottna Gerlesborg och den, tillsammans med bilagor, företagskatalog och bilder finns på 

www.bottnafjorden.se. Förstudien har kunnat genomföras tack vare ekonomiskt stöd från 

Fyrbodals kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. Projektägare har varit Noaks 

resurskooperativ. 

4 kultursystem bottna gerlesborg

I. 

F ÖR S T U D I E N 

Det är där, i kulturlandskapet med sin ålder, sina odlingar och 

trädor och sin benägenhet att vidga sinnet på besökaren, som 

förstudien rört sig. På gränsen mellan hav och berg, i en svind- 

lande stund av ett gyllene ögonblick. Det finns verklighet under, 

röster från levande och döda, drivkrafter och drivrutiner, kom- 

mentarer, kritik och råd. 

5

Förstudiens mål 

Målet med förstudien har varit att undersöka förutsättningarna för att visa fram Bottna 

Gerlesborg som ett samlat kultursystem med potential för tillväxt. Syftet har varit att ut- 

reda den årliga omsättningen i systemet som helhet, att samla formulerade behov av i t- 

stöd i form av teknik och kompetens samt att utreda lokalisering av ett kulturkontor och 

andra lokaliteter. På sikt är syftet att stärka platsen och kultursystemet socialt, kulturellt, 

konstnärligt och ekonomiskt. Kultursystem Bottna Gerlesborg ska i framtiden kunna 

sökas och finnas, en skimrande nål i den oöverskådliga höstacken av globala utbud. Mål- 

grupp i processen har främst varit lokala kulturaktörer. 

Förutsättningar och grunder 

Den kustnära landsbygden i Bottna Gerlesborg i södra delen av Tanums kommun har, från 

jordbruks- och fiskebygd med stenindustri som tredje näring, långsamt men tydligt sedan 

1950-talet, när Gerlesborgsskolan grundades, förändrats till att bli en av de konstnärs- 

tätaste i landet. Samtidigt som nedläggning och sammanslagning av jordbruk dragit fram 

som en höststorm över landet för att i Bottna lämna kvar tre gårdar i bruk, har konst och 

kultur vuxit fram som egna näringar med en omsättning som överträffar den en gång ut- 

skeppade havrens, en av sin tids källor till bohuslänskt välstånd. 

Föreningslivet på platsen är aktivt, från äldre hembygdsföreningar som Svenneby-Bottna 

sockenförening och Bottna hembygds- och fornminnesförening till nyare ekonomiska för- 

eningar. Konstnärernas Kollektivverkstad i Bohuslän (k k v-b) driver verkstäder och över- 

nattningar för yrkesutövande konstnärer. G 2:1 ek. för. äger och förvaltar den fastighet, där 

k k v-b är hyresgäst tillsammans med Båtverkstan och Bottnafjordens inköpsförening ek. 

för. – mat, möten och möjligheter m. m. Den senare bildades när ic a Gerlesborgshallen 

lades ner och har efter tio år över hundra medlemmar, vilka nu kan handla ekologiskt och 

närproducerat på hemmaplan. Föreningen driver även söndagscafé. Skärkälls eko- och 

ateljéby med egen detaljplan, Botnik Studios och Galleri 1:18 är exempel på andra vitala 

inflyttningar och konstnärliga etableringar. Genom åren har stora arrangemang i form av 

festivaler, seminarier och fester genomförts i lokal samverkan. Så har Bottna kulturfestival, 

som återkommer årligen i juli månad, vuxit fram som ett lokalt samarrangemang. 

Kultursystem är centralt i förstudiens begreppsvärld. Begreppet myntades av Stiftelsen 

Framtidens Kultur i syfte att hitta nya modeller för kulturens roll i tillväxtsammanhang 

och samhällsutveckling. Det är ett nytt och outforskat begrepp, och den som idag använder 

sökmotorn Google och slår på »kultursystem« får därför upp föreliggande studie. 

Under projekt Faktor X, som hade Fyrbodals kommunalförbund som projektägare med 

Västra Götalandsregionen och Stiftelsen Framtidens Kultur som medfinansiärer och samarbetspartner, 

uppstod två kultursystem. Ett av dessa var Bottna Gerlesborg och det andra 


var Fyrklövern i Dalsland. Gemensamt för dessa båda system, så olika de var, var syftet att 

skapa konstnärliga och kommersiella synergieffekter genom samverkan. Aktörerna i syste- 

men måste härvid själva definiera sina behov av stöd, resurser och inflöde. Ett kultursys- 

tem måste också hållas inom platsens begränsade geografiska ram, så att de täta person- 

liga kontakterna kan fortsätta. (Faktor X. Kultursystem Fyrbodal – kulturkompetens som 

regional utvecklingsfaktor, 2007) 

Som konstnär rör man sig mellan stunder i föreningslivets gemenskap och timmar i det 

egna arbetets avskildhet. I det första fallet ingår man i det som allmänt går under benäm- 

ningen civilsamhället. Här vilar allt på frivillig grund, till skillnad från arbetsplatsers och 

institutioners formaliserade och reglerade verksamhet. Frivilligheten innebär helt sonika att 

ingen kommer som inte vill. Särskilt i förändringsprocesser ställer detta krav på ledarskap 

och styrelsefunktioner. Arbetssättet måste vara inkluderande och processer drivas med så 

stor öppenhet att det blir meningsfullt att komma. Genomskinlighet och delaktighet är 

nyckelord, liksom uppskattning. Det informella lärandet kan gärna vara lustfyllt, och det 

duger inte att någon offrar sig för det allmänna bästa. 

Café Uma, Botnik Studios, sommarseminarium 0 07. Foto: Birgitta Lagerlunde 

I sin avhandling Lokalområdet som strategi skriver Lena Falkheden (Falkheden 1999) att 

samhällets förändring mot en hållbar utveckling kräver utvecklad samverkan människor 

emellan. Detta kräver social fantasi och har sin grund i vardagslivets gemenskaper. Nya 

former för demokrati växer fram när enskilda grupper tar tag i bygdens behov, skriver 

forskaren Ulla Herlitz (Civilsamhället, sou 1999:84). Värdebasen förskjuts från parti- 

politisk ideologi till platsideologi. Det frivilliga arbetet med platsens behov och problem 

blir en grund för demokratisk utveckling i lokalsamhället, vilket skapar tillit och stabilitet. 

I landsbygdsutvecklingsprojektet Bottna Svenneby Framtid (Novén 2004), med stöd av 

förstudiens mål . förutsättningar och grunder 

7


eu-bidrag, fokuseras på de två socknarna Bottna och Svenneby. Namnet Bottna Gerlesborg 

i förstudien bör inte uppfattas som en uteslutning utan hellre ses som en symbol, som sam- 

manfattar den kustnära landsbygden med dess mångfacetterade konst- och kulturliv. I lu e- 

studien Mat, möten och möjligheter (Göransson 2007) var utvidgad lokal samverkan målet 

och den sociala ekonomin ledande begrepp, inköpsföreningen var projektägare. Utöver 

detta har en mängd projekt och studier med enkäter och intervjuer genom åren gjorts i Ger- 

lesborg. Att en viss trötthet uppkommer hos den som varit med länge är inte att undra på. 

Samverkanspiralen ( Thunberg 1978) förklarar hur samma problem i en grupp eller ett 

samhälle återkommer om och om igen i en utvecklingens spiralformade rörelse uppåt. Varje 

gång problemet aktualiseras sker det på ny nivå, i bästa fall med de gamla försöken som 

grund, och med ökade förutsättningar för en lösning. 

Metodval och genomförande 

Projekttiden har varit sex månader med start i september 2008 och avslutning i februari 

2009. Projektledningen har omfattat 25 procent av en heltid. Extern handledning har använts 

för hanterandet av roller i projektet. En gest av inbjudan har legat under val av metoder. 

projek tgrupp 

Projektgruppens funktion har varit processtödjande. Gruppen har deltagit i samtal med inbjudna 

gäster. Projektgruppen har läst in rapporterna från de tre utredningarna – se nedan – 

på en analysdag tillsammans med Ann Uggla Flodin, Jesper Eng och Agneta Ekman-Wingate, 

vilka adjungerats. På slutet erbjöds gruppen en dags »skriv-event« för att skriva i det ofärdiga 

dokumentet till en slutrapport. Detta arrangerades genom inhyrning i en datalokal i 

trakten, med sex datorer i samma rum. Gruppens synpunkter har hela tiden influerat förstudiens 

process. Projektgruppen har bestått av fem personer: Emil Olofsson, Lena Falkheden, 

Gunilla Rahm, Alexandra Wingate och Oliver Swarbrick. Mötena har varit arvoderade. Projektgruppen 

har utöver detta i mån av tid deltagit i förstudiens seminarier utan arvode, dvs. 

på samma villkor som andra seminariedeltagare. 

m å na dsbl a d 

Ett månadsblad har stått för information och inbjudningar. Månadsbladen kan läsas på 

www.bottnafjorden.se. 

sa m ta l 

Under hösten inbjöd förstudien följande personer till samtal: Bror Lundberg, ekonom 

vid Noaks resurskooperativ, Bo Öhrström, industrikonsult och tidigare projektledare för 

Faktor X, Ann Uggla Flodin, Coompanion samt Ann-Carin Andersson, processledare för 

Projekt Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i Norra Bohuslän. I samtalen deltog 

projektgrupp och projektledare. Formen var det fria, gränsöverskridande samtalet inom en 

fast ram av två timmar med kaffe. 

Body Weather, Carmen Olsson, 

Bottna kulturfestival 0 0 . 

Foto: Tomas Eriksson 

metodval och genomförande

se mina r ier 

Ett utvärderingsseminarium efter Bottna kulturfestival ägde rum i augusti, då projektets 

mål och metoder presenterades. I oktober inbjöds till ett öppet rundabordssamtal i Bottna 

sockenstuga med efterföljande pub. Vid detta tillfälle presenterade utredarna sina upp- 

drag. Två seminarier följde, 14 november och 11 december, bägge med lägesrapporter från 

pågående utredningar, på det senare medverkade även Carl Forsberg från Nätverkstan i 

Göteborg. Slutseminarium med inbjudna gäster och kommentatorer arrangerades på Ger- 

lesborgsskolan lördagen 24 januari 2009. Synpunkter och förslag från seminarierna har 

påverkat rapportens innehåll. 

deltag a n de i e x t e r na se mina r ier sa m t st udier esa 

Genom förstudien har ett antal personer deltagit i fyra externa seminarier och konferenser, 

alla på temat Kultur som tillväxt och faktor i samhällsutveckling och -planering. Se sista 

uppslaget. En studieresa arrangerades till Fengersfors och Not Quite. Sju personer deltog 

och Sara Vogel Rödin guidade. 

h e msida 

En hemsida på adress www.bottnafjorden.se är i förstudiens slutskede under uppbyggnad 

av Ingrid Lindberg. 

bil ddok um e n tat ion 

Projektet har genomgående dokumenterats. Som svar på ett upprop har dessutom cirka 

tusen bilder inkommit. Ett hundratal bearbetas och läggs ut som Bottna bildbank på 

www.bottnafjorden.se. Bildredaktör är Tomas Eriksson. 

k ata log 

Mot slutet av projekttiden gick det ut ett erbjudande om att stå med på kultursystemets 

»gula sidor«. Syftet var att utröna intresset för att, utan förpliktelser, presentera sig under 

rubriken Kultursystem Bottna Gerlesborg. Till angivet sista datum hade 79 svar inkommit. 

u t r edn i ng a r 

Inom ramen för förstudien har genomförts tre utredningar. Kultursystemets ekonomiska 

omsättning och villkoren för tillväxt har utretts av Birgitta Lagerlund. Conny Jerer har i 

en lokaliseringsutredning inventerat tänkbara platser för lokalisering av ett kulturkontor 

samt inhämtat övriga lokalbehov. Ingrid Lindberg har i sin i t-utredning undersökt beho- 

ven av i t-stöd för tillväxt, teknik, kompetens och lärande, hos individer och organisatio- 

ner i kultursystemet. Birgitta Lagerlund, Conny Jerer och Ingrid Lindberg har introducerat 

sina utredningar samt avgivit lägesrapport och slutrapport på arrangerade seminarier. En 

skriftlig slutrapport har gjorts från utredningarna. Samtliga utredningar har genomförts 

under hösten 2008. Arvodet i alla tre fallen har motsvarat en månadslön. Lokaliserings- 

utredningen fördjupas ytterligare under februari 2009 av en arbetsgrupp bestående av 

Conny Jerer, Lena Falkheden och Anders Hansson. Resultatet får separat presentation. 


II. 

U T R E D N I N G A R N A 

»En mediaverkstad skulle kunna utgöra ett led i utvecklingen 

mot en levande öppen informations- och mötesplats i området. 

En mediaverkstad skulle kunna vara ett verktyg för kultur- 

systemet inte bara för marknadsföring utan också som bas för 

utveckling av planer och idéer som rör samverkan inåt och utåt, 

i norra Bohuslän som region och med inhemskt såväl som 

internationellt konst- och kulturliv.« 

– ingrid lindberg –

I. Ekonomiutredning 

Utredare: Birgitta Lagerlund 

1. uppdr ag 

Att utreda den ekonomiska omsättningen i kultursystemet samt att ta reda på hur aktörerna 

definierar villkoren för att utöka den egna konstnärliga verksamheten. Det övergripande 

målet var att skapa förutsättningar för att stärka kultursystemets profil och attraktion samt 

att ge ökad tillväxt i kultursystemet. 

För att få en bakgrund beslöts att kartlägga platsens betydelse för aktörerna samt hur de 

ser på områdets framtid. Utredningens syfte och uppläggning presenterades av Birgitta 

Lagerlund i slutet av oktober på rundabordssamtal i Bottna sockenstuga. En lägesrapport 

från utredningen gjordes på ett seminarium i november. Utredningens resultat presenterades 

av Birgitta Lagerlund på förstudiens slutseminarium 24 januari 2009 samt i en skriftlig 

rapport. Följande är en sammanfattning av denna rapport. Citaten är hämtade ur Birgitta 

Lagerlunds text. 

2 . m etod 

En lista sammanställdes för utskick av enkäter via mail samt i några fall per post. Listan 

baserades på inköpsföreningens medlemslista, k k v-b : s medlemsförteckning samt lokal 

personkännedom. Kriterierna var helt eller delvis boende på platsen och helt eller delvis 

kulturellt verksamma. Enkäten omfattade bland annat bakgrundsfrågor om ålder och kön. 

En modifierad form av swot-analys tillämpades för att få en bild av deltagarnas syn på 

platsen och dess framtid. Deltagarna ombads göra en skattning av de egna inkomsterna, 

baserade på dels kulturverksamhet, dels andra inkomstkällor. Enkäten kunde besvaras via 

mail. Den kunde också lämnas anonymt i brevlåda, eller skickas in per post. En påminnelse 

skickades ut inför deadline. Ekonomiutredningens enkätfrågor finns att läsa på www.bottna- 

fjorden.se. Enkäterna kompletterades i några fall med fördjupande intervjuer. 

3. i n kom na sva r 

Enkäten tillställdes 146 personer. Av dem svarade 51 personer eller 34 %. Av de svarande 

är 42 personer helårsboende och 9 delårsboende. Av sändlistans 146 personer var 92 kvin- 

nor och 54 män. Av de 51 som svarade var 32 kvinnor och 17 män. 

4. r esultat 

När det gäller ålder och utbildning är de flesta i materialet medelålders. I gruppen 40 –60 

år återfinns sålunda 44 %. I åldersgruppen ovanför återfinns pensionärer, de flesta verk- 

samma konstnärer, och gruppen som helhet utgör 37 %. De yngre utgör 19 %, men det är 

å andra sidan bland dem som de senast inflyttade återfinns. Av dem som svarat på enkäten 

har 70 % högskoleutbildning. De flesta har dessutom vidareutbildning inom sitt kulturella 


område. Utredarens kommentar till ovanstående är att indelningen av ålderskategorierna 

borde ha varit snävare. Nu slogs till exempel alla yngre ihop i gruppen 20 –40 år. 

Modifierad SWOT-analys. För att få en bakgrund till den ekonomiska omsättningen gjordes 

inom ramen för utredningen en modifierad swot-analys. swot-analys är ett sätt att steg 

för steg skaffa en bild av ett företags eller en organisations styrkor och svagheter, möjlig- 

heter och hot (på engelska Strengths, Weaknesses, Options, Threats). swot-analysen kan 

sedan ligga till grund för en handlingsplan med målet att stärka, utveckla och förbättra 

verksamheten. Analysen redovisas längre fram i en sammanfattning av utvärderingarnas re- 

sultat, och då i en jämförelse med en tidigare genomförd swot-analys i trakten. 

Birgitta Lagerlund frågade också efter det bästa som kunde hända med platsens utveckling, 

och sammanlagt 62 förslag lämnades in. Ett kulturhus eller kulturcentrum i Bottna Gerles- 

borg, med lokal, nationell och internationell räckvidd menar 65 % vore det optimala för 

framtiden. Man föreslår ett centrum för mötet mellan konst, kultur och ekologisk hållbar- 

het, där samband och gränsöverskridande möten kunde synliggöras för besökaren. Bättre 

boendemöjligheter och ökad inflyttning av yngre skulle också lyfta området enligt svaren, 

liksom bättre kollektivtrafik och cykelbanor. 

Som svar på frågan vad det värsta som kunde hända Bottna/Gerlesborgsområdet återkom- 

mer det man kallar kommersiell exploatering, natur- och samhällskatastrofer samt att Ger- 

lesborgsskolan och/eller k k v-b skulle tvingas lägga ner eller flytta. Utflyttning av kolleger 

och ingen motsvarande inflyttning är ytterligare svar. På andra plats kommer »ingen sam- 

verkan« och »att förstudiens resultat inte genomförs«. 

»Det finns också ett stort socialt kapital och en stark vilja och förmåga till samverkan. 

Ett exempel är Bottna kulturfestival, som från början arrangerades av ett fåtal personer, 

men nu i utvidgad lokal samverkan. Såväl form som innehåll och mål utvecklas. 2008 

hade festivalen 1 500 besökare och omsatte cirka 150 000 kr. 2009 räknar man med ett 

besökstal på 2 500 och en omsättning på minst 350 000.« 

v e r ksa m h et och försörjning 

Bottna/Gerlesborgsområdet är ett av de konstnärstätaste i landet i förhållande till antalet 

invånare. De flesta uppger i enkäter att de inte kan leva enbart av sin konstnärliga verk- 

samhet. För att försörja sig har de allra flesta, drygt 82 %, ett eller flera andra arbeten vid 

sidan om sina konstnärliga/kulturella verksamheter. Ett annat arbete kan också utgöra 

den enda egentliga inkomstkällan. Den vanligaste andra försörjningskällan är någon form 

av pedagogiskt arbete, därefter kommer byggnadsarbete och personlig assistent. Här bör 

noteras att bland dem som uppger pedagogisk verksamhet för annan inkomst förekommer 

konstnärer med pedagogisk påbyggnad, vilket i materialet borde stå som kulturell verksam- 

het, något som inte framkommer i diagrammet. Se bilaga. 

ekonomiutredning

»Här bor flest kulturutövare i förhållande till invånarantal i landet, men det finns ingen 

arena där de kan visa upp sina kompetenser.« 

omsät t n i ng i k ronor av konst nä r l ig / k ult u r ell 

och a n na n v e r ksa m h et 

Av materialets 51 personer svarade 39, samtliga kulturarbetare, på frågan om uppskattad 

omsättning per år, medan 12 personer inte ville, eller kunde, svara med summor. Uppgivna 

siffror visar många med låg och några få med förhållandevis hög omsättning. De 39 som 

svarade omsätter tillsammans cirka 5 200 000 kronor på konstnärlig eller kulturell verk- 

samhet. Från andra inkomstkällor av arbete uppger 22 av de tillfrågade en omsättning på 

tillsammans 2 730 0 00 kronor. Också här har många en låg eller medelhög inkomst, med- 

an ett fåtal har högre. De 39 kulturarbetarna omsätter således 7 930 000 kronor. 

Gerlesborgsskolans årliga omsättning ligger på 17,5 miljoner, medan k k v-b omsätter 2,2 

miljoner och skolans elever bidrar med drygt 2 miljoner. Beräkningen är i det senare fallet 

gjord på basis av summan av antalet årselevers studielån. 

Resultatet av utredningen, baserat på 39 av 146 kulturaktörers egna skattningar av årlig 

omsättning i snitt, blir att kultursystem Bottna Gerlesborg årligen omsätter 36 800 000 

kronor. Men i realiteten borde omsättningen ligga betydligt högre eftersom kultursyste- 

met enligt listan omfattar 146 personer. En extrapolering av summan, dvs. en hypotetisk 

beräkning av den totala omsättningen i systemet för konstnärlig/kulturell verksamhet 

skulle bli 19 500 000 kronor samt omsättning av annan verksamhet 17 300 000 kronor. 

Sammanlagt omsätter systemets fria aktörer då cirka 36 800 000 kronor och den totala 

omsättningen för kultursystem Bottna Gerlesborg skulle bli cirka 53 miljoner kronor. Se 

ekonomiutredningens bilaga med diagram på www.bottnafjorden.se. 

h u r se r be r edsk a pe n u t för t illvä x t ? 

va d a nge r m a n för v illkor för at t satsa stör r e ? 

41 % av de 51 personer som svarade på enkäten anger att man vill göra sin konstnärliga/ 

kulturella verksamhet till huvudkälla för sin inkomst. Förutsättningarna för att göra det är 

hos nästan samtliga mera kunskap om marknadsföring och framför allt hjälp med marknadsföring. 

På andra plats kom en fysisk lokal för samverkan, en öppen mötesplats i Bottna 

Gerlesborg. 

»Det är en konst i sig att sälja, och det är långt ifrån alla som har de egenskaper som fordras. 

En del konstnärer varken kan eller vill befatta sig med en mer kommersiell marknad, 

som dessutom är bland den tuffaste som finns. Att önskemålet om mer hjälp med marknadsföring 

är det mest angivna behovet är därför inte förvånande.« 


Mats Nordlund 

Anette Zeilon 

De nyanlända (detalj) 

Replik 

Birgitta Eriksson Fast 

De som reser och de som stannar kvar 

Nike Nilsson 

Landskapet i landskapet 

Bottna Land Art 2008 

Foto: överst t. v. Alma Nordlund-Thörn, övriga Mats Nordlund 

Lisa Larsdotter Pettersson 

Varg-Asyl 

Carina Paulsson 

Var så god och sitt 

Catharina Göransson 

Thorild i skogen 

5

c 

Ingrid Lindberg, A refugee for tormented souls. Foto: Mats Nordlund 

Catharina Göransson, Handarbetet lyfter om natten. Foto: Tomas Eriksson 

6 kultursystem bottna Bottna gerlesborg Land Art 2008 

Tomas Niklasson, Trappa (detalj). Foto Tomas Niklasson

II. Lokaliseringsutredning 

Utredare: Conny Jerer 

1. uppdr ag 

Att genomföra en lokaliseringsutredning med syftet att inventera möjliga platser för om- 

byggnad respektive nybyggnad av lokal med funktionen av kulturkontor i Bottna Ger- 

lesborg. Till uppdraget fogades att inhämta aktörernas behov även av andra lokaler. Det 

övergripande målet var att skapa förutsättningar för att stärka kultursystemets profil och 

attraktion samt att ge ökad tillväxt. 

Lokaliseringen skulle ha omedelbar eller nästintill anknytning till »Stråket«, det vill säga 

besöksstråket från Gerlesborgsskolan via Konsthallen, Konstnärernas Kollektivverkstad 

och vidare på den gamla byvägen förbi Galleri 1:18, Botnik Studios till Skärholmens vand- 

rarhem och sedan riksvägen till Brygge. Huvudfrågorna var följande. Befintlig bebyggelse 

skulle om möjligt tillvaratas liksom eventuella överloppsbyggnader i trakten. Tillgänglighet 

var en förutsättning, lokalen skulle lätt kunna nås till fots, med bil och dessutom helst kol- 

lektivt. Lokalen skulle ligga klimatskyddat, gärna i solvarmt läläge. Vidare var synligheten 

för besökare i området ett krav. Markförhållandena skulle vara byggbara utan krav på vare 

sig bergsprängning eller pålning. Markytan måste förslå för byggnadens krav samt tillgodose 

täckning av parkeringsbehov, festivalarea samt utbyggnadsmöjligheter. Föreliggande 

text baserar sig på det underlag som tagits fram inom lokaliseringsutredningen. Utredningen 

kompletteras i februari 2009, vilket redovisas separat under våren på www.bottnafjorden.se. 

Citaten i texten nedan är av Conny Jerer. 

2 . m etod 

Arbetet genomfördes dels genom kartstudier och platsbesök, dels genom intervjuer med lokalbefolkning, 

näringsidkare m. fl. Ett upprop gjordes angående övriga lokalbehov i 

kultursystemet via nätverket Kultursamverkan Bottna Gerlesborg, där också inköpsföreningen 

ingår. 

3. r esultat 

Resultat av inventering av önskemål om lokalmässig förstärkning av kultursystemet 

(listan är en sammanställning av inkomna svar från enskilda aktörer): 

• Mindre mötesrum som vid behov kan dubbleras 

• Nätverkstad med mediateknik, arbetsplatser och kurser 

• Café med godkänt kök och möjlighet att servera cirka 50 personer 

• Mysrum med stor öppen spis 

• Stort kök i anslutning till rökeri, stenugnsbageri, restaurang, pub 

• Reception för området sommartid, duschar 

• Butikslokal året runt för inköpsföreningen 

lokaliseringsutredning 

7

• Lägenheter för uthyrning 

• Ett marknadstorg och parkeringsplatser 

• Scenkonst: liten studio och dansscen 30 kvm 

• Större studio 70 kvm och dansscen 

• Hus för multianvändning: konst, konsert (150 sittande), film, dans, gympa, badminton 

Resultat av inventering av befintliga lokaler med delvis allmänna funktioner utmed eller i 

anslutning till Stråket: 

• G2:1: stensalen, lilla galleriet, café Olivia, båtverkstad, k k v-b (verkstäder, kök, kontor, 

öppna längan, smedja, stengård m. m.) 

• Gerlesborgsskolan: restaurang, samlingssal, galleri, ateljéer, konsthall m. m. 

• Hogane skola: skolsalar, gymnastiksal, utrustat kök m. m. 

• Bottna sockenstuga: skolsal, utrustat kök 

• Skärholmens vandrarhem: övernattningsrum, mötesrum, utrustat kök 

• Samt privata ateljéer, som också kan ha funktionen av mötesrum: Skärkälls lada, atelje- 

bengtson, Galleri 1:18, Botnik Studios, ateljélada Svenneby, Bohusläns ByggnadsCultur 

Svenneby 

Resultat av inventering av befintliga byggnader att ta tillvara: 

En viktig utgångspunkt för lokaliseringsutredningen har varit att inventera traktens befintliga 

byggnader, typ lador, magasin osv., vilka står oanvända och saknar funktion, dvs. byggnader 

som kulturhistoriskt kallas överloppsbyggnader. Det finns flera skäl till att undersöka 

befintlig bebyggelse i ett resursperspektiv: 

• äldre bebyggelse är ofta förlagd välbetänkt med tanke på såväl landskapsbild som 

klimatförutsättningar 

• man tillvaratar en redan byggd resurs 

• man bygger vidare på en tradition; kanske ett kulturarv. 

Ovan beskrivna inventeringar tjänar som bakgrundsteckning inför undersökningen av tänkbara 

lokaliseringar av rum för kulturkontorets behov. 

a. r esultat av i n v e n t e r i ng av befintlig a byggna de r i n k lusi v e 

öv e r loppsbyggna de r i om r å det, u ta n i n bör des pr ior i t e r i ng 

Siffrorna inom parentes svarar mot kartbilden på omslagets främre insida. 

• Fastigheten Gerlesborg 2:1, utrymmen i anslutning till stensalen (5) samt barackerna. 

Fastighetsägare g 2:1 ek.för. (4) 

• Skärholmens vandrarhem. Fastighetsägare: Svea Arvidsson Tommy Hansson (6) 

• Prästgården i Hogslätt. Fastighetsägare: Svenska Kyrkan. Fastigheten till salu 2009. (2) 

• Ladan i Skärholmen. Fastighetsägare: Svea Arvidsson Tommy Hansson 

• Magasinen i Gerlesborg. Fastighetsägare: Ingemar Hansson (1) 

• Hunnebo gamla Folkets Hus, Hunnebostrand. Fastighetsägare: Sotenäs kommun. 


Magasinen i Gerlesborg, lokaliseringsutredningens första prioritet. Foto: Conny Jerere 

lokaliseringsutredning

. r esultat av i n v e n t e r i ng av byggba r m a r k för et t k ult u r kon tor , 

u ta n i n bör des pr ior i t e r i ng : 

Siffran inom parentes svarar mot kartbilden på omslagets främre insida. 

• Hogslätt, marken nedanför skolans ateljéer 

• Samfällighetsmark i Bräcke (3) 

• Mark vid Gerlesborgsskolan 

• Samfälligt ägd mark vid Gerlesborgsskolan 

• Uppbyggnadsområde/utvecklingsområde i Bräcke, ägare Ingemar Hansson 

• Skärholmens Övergård med fastighetsägare: Emil Olofsson 

• Samfälligt ägd mark i Skärholmen 

»En lokalisering av kulturkontoret på obebyggd mark i form av en nybyggnad ger naturligtvis 

en frihet i både arkitektur, planlösning och funktion – samtidigt kan myndigheterna 

kräva planutredning, krav på ava-lösningar, trafiklösningar m. m., som dels kan fördyra 

projektet, dels fördröja det.« 

4. sa m m a n fat t n i ng 

Första prioritet ger Conny Jerer åt Gerlesborgsmagasinen: 

Utredaren konstaterar att magasinsbyggnaderna i Gerlesborg utan problem skulle rymma 

alla de lokalönskemål som utredningen fångat upp. Utrymme för övernattningar och en 

reception för besökare bidrar till att ge en ekonomiskt självbärande verksamhet, i sam- 

verkan med Gerlesborgsskolan och andra aktörer i området. Eftersom byggnaderna är 

utpekade som varande av riksintresse ur kulturmiljösynpunkt kan det finnas möjligheter 

till ekonomiskt stöd via Länsstyrelsen utifall att byggnaderna tas om hand med respekt 

för byggnadstradition och kulturarv. 

Problemet med ovanstående prioritet är att nuvarande ägaren inte är intresserad av att 

avyttra. Dessutom är kostnaderna stora. Med hänvisning till byggnadernas unika och mäk- 

tiga profil och deras kulturhistoriska värde, deras läge på en osedvanligt naturskön samt 

kulturhistoriskt intressant plats föreslår Conny Jerer att kommunen undersöker juridiska 

förutsättningar för en expropriering, en lång och komplicerad process som kräver reger- 

ingens tillstånd, men som han menar vore oförsvarlig att avstå från. Ett alternativ vore att 

upprätta en fördjupad översiktsplan för området Svenneby Bottna Gerlesborg med uppföl- 

jande detaljplan/er. 

»Detta är som vi vet dock en lång planeringsprocess. Snabbaste förfarandet torde vara att 

upprätta områdesbestämmelser enbart för Gerlesborgs gård med rivningsförbud och exte- 

riöra skyddsbestämmelser, en plan som senare kan infogas i en fördjupad översiktsplan och 

detaljplan.« 

Andra prioritet ger Conny Jerer en ombyggnad och/eller tillbyggnad på fastigheten g 2 :1. 

Här bygger man vidare på en redan etablerad samlingsplats och verksamhet: 


»Direkt genomförbara lokaltillskott är de fyra baracktomter, som ger en byggrätt på cirka 

4 x 100 kvm, där det troligen inte stöter på några problem med 1 ½ plan med förhöjt väggliv, 

som kan ge ytterligare 300 kvm i övervåningar.« 

Ett annat alternativ på g 2 :1 vore att utgå från stensalen. Den skulle med en isolering av 

väggar och tak och ett isolerat nytt trägolv relativt lätt kunna ges en helt annan komfort 

och användning än den har idag. Det borde också gå att få bygglov för att bygga på en an- 

dra våning, vilket skulle ge ytterligare 500 –700 kvm. 

Conny Jerer menar att svårigheterna inte borde vara stora. Arrendemark som komplet- 

tering av ytor för bil- och bussparkering behöver undersökas. 

Det har i utredningen tittats förutsättningslöst på lokaler i området. Bägge spåren ovan le- 

der till frågor om lämplig byggteknik, lämpliga materialval, in- och utvändig kulörsättning 

etc. – belyst ur både ett hållbarhets- och brukarperspektiv. Markägarfrågan är och kommer 

att vara avgörande för hur man ska gå vidare. Tidiga kontakter med kommunens planerare 

är i bägge fallen synnerligen viktiga, då kommunen eventuellt kan kräva någon typ av plan 

i form av detaljplan eller områdesbestämmelser, där hälso- och miljökrav, byggnadskrav, 

trafikfrågor m. m. utreds. Följdfrågor som kan diskuteras och utredas vidare beträffande 

ett kulturkontor är rumsbeskrivning (ytkrav) och önskvärda rumssamband, lämplig byggteknik 

utifrån ekologiska aspekter samt lämplig byggteknik utifrån självbyggar-/brukarperspektiv. 

»Från mitt perspektiv uppfyller magasinen alla krav man kan ställa på ett kulturcentrum. 

Förutsättningarna är ett strategiskt läge med fantastisk utsikt, ett kulturhistoriskt riksintresse, 

stora våningsytor (minst cirka 1 200 kvm) samt goda parkeringsmöjligheter för både 

buss och bil. [– – –] Magasinen skulle kunna bli den verkliga porten, där nordbohuslänsk 

kustbygd möter havslandskapet. Den gamla utlastningskajen från Gerlesborgs stora havreexport 

på 1800-talet skulle kunna rustas för att ta emot turbåtar med trafik till ett pärlband 

av utposter med övernattningsmöjligheter som Hållö, Väderöarna m. m. En vidareutbyggnad 

norrut av dessa utposter leder sedan vidare in i Kosterhavets nationalpark med 

dess portar på Resö, Rossö, Koster m. fl. platser. Vi får heller inte glömma att vi befinner 

oss mitt i det bohuslänska stenriket, där Länsstyrelsen vill etablera stenkulturreservat, som 

speglar en hundraårig industriepok i norra Bohuslän. Gerlesborg är även här en mittpunkt.« 

lokaliseringsutredning

Slutseminarium 

kultursystem Gerlesborgsskolan bottna gerlesborg januari 2009 

Foto: Tomas Eriksson

Slutseminarium 

Gerlesborgsskolan januari 2009 


Foto: Elsa Agélii Foto: Tomas Eriksson 


Foto: Catharina Göransson 

Start- och slutseminarium 



Ateljébengtson 4 kultursystem augusti bottna 2008 gerlesborg • Gerlesborgsskolan januari 2009

III. IT-utredning 

Utredare: Ingrid Lindberg 

1. uppdr ag 

Att utreda det tänkta kulturkontorets I T- behov för att kunna driva en samlad och effektiv 

marknadsföring av kultursystem Bottna Gerlesborg och genomföra samproduktioner. Det 

övergripande målet var att skapa förutsättningar för att stärka kultursystemets profil och 

attraktion samt att ge ökad tillväxt i kultursystemet. 

Uppdraget var också att undersöka hur aktörerna definierar de egna i t-baserade villkoren 

för att utöka sin konstnärliga eller kulturella verksamhet. Utredningens syfte och upplägg- 

ning presenterades av Ingrid Lindberg på rundabordssamtal i Bottna sockenstuga. En läges- 

rapport från utredningen gjordes på ett seminarium på Gerlesborgsskolan i november, då 

också Carl Forsberg från Nätverkstan i Göteborg deltog. Utredningens resultat presentera- 

des av Ingrid Lindberg på förstudiens slutseminarium 24 januari 2009 samt i en skriftlig 

rapport. Följande är en redigerad och sammanfattande text av denna rapport. Citaten är 

hämtade ur Ingrid Lindbergs text. För ytterligare bilagor hänvisas till www.bottnafjorden.se. 

2 . m etod 

En lista sammanställdes för utskick av enkäter via mail samt i några fall per post. Listan 

baserades på inköpsföreningens medlemslista, k k v-b : s medlemsförteckning samt lokal 

personkännedom. Kriterierna var helt eller delvis boende på platsen och helt eller delvis 

kulturellt verksamma. Enkäten skickades ut i oktober och går att ta del av på www.bottna- 

fjorden.se där också svaren ligger i en separat bilaga med diagram. Dessutom gjordes djup- 

intervjuer med organisationer/föreningar i Bottna Gerlesborg. Studiebesök med intervjuer 

genomfördes utöver detta på bland annat Nätverkstan i Göteborg samt på Noaks resurs- 

centrum i Tanumshede. 

3. r esultat 

Av 146 personer besvarade 50 enkäten. Av dem saknar 30 stycken en lokal webbportal 

för kalendarium, profilsidor samt bokningssystem on-line för lokaler och framtida gemen- 

sam utrustning. Helt eller delvis saknar 27 personer utrustning för att kunna utföra det 

som professionell konstnärlig verksamhet idag kräver. 

»Flertalet konstnärer är också över 50 år och tillhör inte den digitala generationen. Ändå 

är det nu som många upplever att karriären tar fart och att det blir oerhört viktigt, ja näs- 

tan kritiskt, att kunna utnyttja de digitala medierna för nationell och internationell marknadsföring 

och för att bygga och upprätthålla nätverk.« 

it-utredning 

5

Stöd efterfrågades i form av annans kompetens när det gäller marknadsföring, IT-stöd vid 

den egna datorn, gemensamt nyttjad annonstavla för begivenheter, presskontakt samt revi- 

sor med specifik kunskap om konstnärer. Tjugotalet personer har angivit dessa behov, och 

dessutom att man saknar en mötesplats. 

På utrustningssidan angav trettiotalet svarande att de framför allt behövde stöd av internet 

och bredbandsuppkoppling, en kopieringsmaskin för A3-format och affischer, skrivare och 

scanner av bättre kvalitet, som ett »gör det själv-tryckeri«, teknik för ljus och ljud i sam- 

band med musik- och scenframträdanden, videoprojektor och DVD-spelare för bild- och 

filmvisning, dataprogram för text- och bildredigering för webben och för presentationer 

samt systemkamera och stativ för fotografering. 

De önskemål som framkommit visar på behov hos upp till hälften av konstnärerna av ut- 

rustning för professionell visning av verk och kompetens, alltsammans teknik av det slag 

som nätverkssamhället idag avkräver konstnären som företagare. 

Bland organisationer och grupper som intervjuats fanns hos Bottnafjordens inköpsför- 

ening, de fria teatergrupperna, k k v-Bohuslän, Botnik Studios och Bottna kulturfestival 

de största behoven. Mest uttalat är ett produktionscentrum med utrustning för tryck av 

affischer, flyers, vernissagekort, utställningskataloger, program, prislistor med mera. Kopie- 

ringsmaskin för A3 återkommer liksom professionell utrustning för foto och video med 

handledning och/eller kurs. Störst är behovet inför och under besöksperioden sommartid, 

med vernissager, festivaler, konserter, kurser och workshops och caféer. Gerlesborgsskolan, 

k v ir r (Konstvandring i Ranrike) och Bottna Hembygdsförening anser sig ha den utrust- 

ning de behöver. 

för del a r m ed e n sa ml a d i t-satsn i ng i nom k ult u rsyst e m et 

Utredningen visar på fördelar med ett samgående omkring i t-teknik och kompetensut- 

veckling i kultursystemet. Marknadsföringen skulle stärkas och det kan inte nog poängteras 

hur viktig den är, skriver Ingrid Lindberg. Förutsättningen för en god marknadsföring på 

kulturområdet är dokumentation, presentation och arkivering. 

»Att kunna attrahera tillräckligt med publik, besökare, kursdeltagare eller konstköpare 

förutsätter att det finns verktyg och kunskap för att marknadsföra kultursystemets aktörer 

och aktiviteter. Att stärka platsens kulturella identitet och attraktion kan handla om många 

saker men grundläggande (i alla fall inom konsten) är att kunna dokumentera och presentera 

vad man har att erbjuda av kompetenser, talanger och filosofi och vad som sker av 

spontana och planerade kulturella aktiviteter. Också det att samla och arkivera detta material 

för offentlighet och för framtiden är med och stärker självkänslan och tillhörigheten till 

kultursystemet.« 

Många enskilda konstnärer och organisationer har varken ekonomi, likviditet eller kompetens 

för den utrustning som i realiteten krävs för ändamålet. 


»Men även om många inom kultursystemet har egna digitalkameror är en utrustning som 

ger ett professionellt resultat fortfarande för dyr, och det är ineffektivt att äga den indivi- 

duellt. [– – –] Att investera i gemensam högklassig utrustning samt utbildning i teknik och 

dokumentation skulle göra stor skillnad när det gäller att göra rättvisa åt reproduktion av 

konstverk och evenemang, i alla typer av marknadsföringsmaterial. Tillgång till en lokal 

hdv-kamera (här är 16 personer intresserade enligt enkätsvaren) skulle kunna stimulera 

till lokal filmproduktion, konstdokumentärer, intervjuer med hitresande artister och dokumentation 

av händelser.« 

Gerlesborgsskolans utrustning är i viss mån tillgänglig för utomstående, men kostnaderna 

för hyra är för höga för den budget som normalt gäller för områdets ad hoc- eller lågbudget- 

arrangemang. Just lågbudget ingår i kultursystemets profil – och arenan för kreativ mång- 

fald på den grunden måste bevaras om man vill undgå kulturell strömlinjeform. Viktigt att 

notera är att varken k k v-b eller Gerlesborgsskolan har kapacitet att möta de behov som 

finns hos enskilda och grupper i trakten. 

En plats på webben är en plats på världskartan. En gemensamt ägd och administrerad 

webbportal skulle ytterligare stärka platsens identitet, öka tillgängligheten för besökare och 

ge renommé. Med en länk till den gemensamma portalen inlagd i ett mail kan hela kultur- 

systemet marknadsföras enkelt och kostnadseffektivt. 

Den gemensamt ägda portalen kan, förutom att informera om lokala arrangemang och 

aktörer, dessutom fungera som kommunikations- och administrationsverktyg för lokala 

föreningar och organisationer. Interaktiva sidor kan skapa mötesplats för de lokala aktö- 

rerna på webben, de som reser kan delta aktivt i planeringen av exempelvis en kommande 

festival och de som periodvis bor utomlands kan hålla kontakt med systemet och bidra till 

ett utökat internationellt nätverk. 

4. u t r edn i nge ns försl ag 

Utredningen pekar på en etablering av en mediaverkstad i Bottna Gerlesborg som svar på 

kultursystemets i t-behov. Kärnan i en sådan mediaverkstad föreslås bestå av 2–4 arbets- 

stationer utrustade med eventuellt både Mac och pc, kopplade i ett nätverk med lagrings- 

server, bredbandsuppkoppling och trådlöst internet, högkvalitetsskrivare, scanners, färg- 

kopiator för a3-format, videoprojektor, dv d -spelare samt eventuellt videoutrustning. 

Samt Adobe Suite mc som nätverkslicens och som innehåller all programvara som be- 

hövs. 

»Verkstaden behöver bemanning, gärna på daglig basis, av person/er med breda kunskaper 

inom design och marknadsföring, programvara, webb och digitala medier. En förstärk- 

ning i form av specialist på hårdvara, nätverk och programmering inkallas vid behov. Dessa 

personer kan dessutom mot betalning erbjuda assistans, kurser för medlemmar samt andra 

tjänster inom digital mediaproduktion, som är relevant för kultursystemet.« 

it-utredning 

7

Kompetensen skulle också medge kurser i tekniskt i t-kunnande för olika konstnärliga 

discipliner. Andra funktioner i mediaverkstaden skulle kunna vara att dela administration 

och kontor med kulturkontoret samt att driva utvecklingen av kultursystemets gemensamma 

webbsidor och annan marknadsföring samt presskontakter. 

sa m a r betspa rt n e r v id eta bl e r i ng av e n m edi av e r ksta d 

i bot t na ge r l esborg 

1. Medieverkstan i Göteborg 

Medieverkstan i Göteborg med Nätverkstan som ägare, har ett regionalt uppdrag att bygga 

upp lokala mediaverkstäder. Exempel på vad man medverkat till är Not Quite i Fengersfors 

och Ålgårdens digitalverkstäder. Enligt Carl Forsberg, koordinator på Mediaverkstan i 

Göteborg, är man beredd att utan kostnad hjälpa till med följande: 

• Planera uppbyggnad av digitalverkstad i form av hjälp med ansökan 

• Planera och göra inköp av licenser och datautrustning av märket Macintosh 

• Hålla workshops och kurser samt ge hjälp till självhjälp 

• Teknisk installation, support och upplärning (dock med hänsyn taget till det geografiska 

avståndet) 

• Deltagande i planerade utställningar som också tjänar som marknadsföring 

• Plattformsprojekt med internationellt utbyte 

• Befordra föreläsare 

• Bistå med utveckling av webbtjänst i anslutning till www.medieverkstaderna.se 

2. Noaks resurscentrum 

Noak resurskooperativ ek. för. är ett faktureringskooperativ för frilansare utan egen firma. 

En projektuppläggning på Noak skulle innebära att bokföring och ekonomi sköttes på 

samma sätt som skedde med förevarande förstudie Kultursystem med kulturkontor. På 

Noak finns också Anders Knutsson, webb- och dataansvarig, som använder sig av databasprogrammet 

Joomla, ett modulsystem som även icke programmeringskunniga kan använda 

för att bygga dynamiska hemsidor och som Anders Knutsson skulle kunna introducera 

webbansvarig i. 

»Planer på en gemensam i t-satsning i trakten i form av en mediaverkstad fanns redan 

1999. Nätverkstan i Göteborg hade då det regionala uppdraget att etablera nätverk av 

mediaverkstäder för konstnärer och kulturutövare i regionen. Dessförinnan hade Malin 

Sellmans enkätundersökning 1996 avtäckt ett mycket stort behov bland yrkesverksamma 

konstnärer i Tanums, Sotenäs, Munkedals och Strömstads kommuner av vidareutbildning 

och produktionsresurser för digitala media. Nu önskar regionen att kommunerna tar över 

det ekonomiska ansvaret för mediaverkstäderna. Det borde vara möjligt att driva en upparbetad 

verkstad på självbetjäningsbasis och att kommunerna ställer upp med driftskostnaderna 

i form av hyra och värme.« 


Eva Dal 

Eva Dal och Anette Junebro 

Uttryckslabbet 

Foto: Gunnar Brink

Oliver Swarbrick. 


Michael Norlind, Centrum 

för scenisk gestaltning 

och eget skapande 

Foto: Gunilla Rahm 

Clownerna Maja Ringstad 

och Kristin Rode 

Foto: Anna-Karin Larsson 

0 kultursystem bottna Musik gerlesborg • Scenkonst • Clowner

Bottna kulturfestival 2008 

Resning av festivaltältet 

Foto: Birgitta Bengtsson 

Botnik Studios 

Foto: Emil Olofsson 

Publik Body Weather, 

Gerlesborgsskolan 


Frans Yzermans. Foto:Maria Cederquist Ekologiskt odlat. Foto: Gadi Gofbarg 

Bitte Jonasson Åkerlund, Flicka 

på skridsko, Foto: Tomas Eriksson 

Elsa Agélii, Vattenbärerskor. Foto: Tomas Eriksson 

Ekologiskt odlat. Foto: Gadi Gofbarg Siw Lurås, Flytande, etsning. Foto Siw Lurås 

kultursystem Halmbalsteknik bottna gerlesborg 

• Stenliden trädgård • kkv-b

Analys av utredningarna och diskussion 

Uppdrag och kriterier. Uppdragen gick till tre personer, samtliga boende och verksamma på 

platsen och var och en med kompetens på sitt område. Tanken var att ge varandra uppdrag 

och behålla upparbetad kunskap och erfarenhet på platsen. Detta medförde att flera roller, 

som uppdragstagare/uppdragsgivare, grannar, vänner och medlemmar i samma föreningar, 

måste hanteras samtidigt, vilket gav ökad komplexitet. Ett starkt engagemang för trakten 

ligger till grund för samtliga utredningar. Till fördelarna hör att personerna hade lätt att 

delta i seminarier och möten. Inte minst har kompetens i kultursystemet ytterligare framkal- 

lats. Med ytterligare ett par månader i tid hade förstudiens resurser i form av projektgrupp 

och Coompanion troligen kunnat utnyttjas bättre. Inför ekonomiutredning och i t-utred- 

ning gjordes en lista baserad på medlemsförteckningar från Bottnafjordens inköpsförening 

och Konstnärernas Kollektivverkstad samt kännedom om personer och organisationer 

i området. Karta användes. Kriterierna var helt eller delvis boende och helt eller delvis 

verksamma i Bottna Gerlesborg med omnejd. Aktörerna definierade sig själva, något som 

kunde givits tydligare legitimitet. En referens till cids, Creative Industries Development 

Service, med uppdrag att stödja hållbara och kreativa företag i Manchester och norra 

England, och som deklarerat att kulturföretag är sådana som själva karaktäriserar sig som 

kulturföretag, kunde kanske ha underlättat. Listan omfattade i färdigt skick 146 personer. 

Dessa kontaktades av utredarna med mail, post och telefon. Lokaliseringsutredningen nytt- 

jade mail och intervjuer. 

Svarsfrekvensen var i runt tal drygt en tredjedel. Orsakerna till bortfall kan diskuteras. En- 

käterna var omfattande och krävde tid och engagemang. Tidigare gjorda undersökningar, 

»som inte lett någonstans« gjorde att en del inte gitte svara. Att svara på vad man omsätter 

ekonomiskt kunde upplevas som känsligt och där är bortfallet också något större. Man kan 

också anta att en hel del flyttat hit av andra skäl än att ingå i det lokalsamhälle, som har 

sitt centrum i Bottna Gerlesborg, och därför inte kände sig omedelbart berörda av för- 

studien. 

Den ekonomiska omsättningen på 36 miljoner visar kultursystemet som en faktor att 

räkna med för tillväxt i kommunen samt i norra Bohuslän som helhet. En mötesplats och 

satsning på gemensam marknadsföring återkommer som svar i enkäterna, som delvis över- 

lappar varandra. Till villkoren för tillväxt hör förstärkning av i t. En intressant grupp är 

här gruppen konstnärer. Ekonomi- och i t-utredningarna pekar båda på ökad kompetens 

som villkor för tillväxt. Detta stämmer väl överens med regionens enkät (Annika Ottoson, 

Steneby 6 oktober 2008 ur Att näringslivsutveckla kultursektorn – förslag till handlings- 

program, framtaget inom ramen för fullmäktiges uppdrag till Regionutvecklingsnämnden 

och Kulturnämnden Västra Götaland 2009) där 77 % av tillfrågade kulturutbildade sva- 

rade att man upplever det som riskfyllt att starta eget företag och att man saknar kunskap. 

En utvecklad hemsida för kultursystemet länkas lämpligen på Kultur Väst och Västsvenska 

analys av utredningarna och diskussion

Turistrådet, där många besökare gör sina träffar för besöksmål. Underlaget för en medi- 

averkstad är framtaget så pass långt att en ansökan är inom räckhåll. Det är dock angelä- 

get att en sådan fogas in i det sammanhang av lokal utveckling som kultursystem Bottna 

Gerlesborg utgör. Ambitionen att förtäta verksamheter utmed det s. k. Stråket gör att en 

utlokalisering av mediaverkstaden till närliggande kommun inte bör prioriteras. En lokal 

för kulturkontor med mötesplats och mediaverkstad återkommer i alla tre utredningarna. 

Ekonomiutredningens swot-analys 

Sammantaget ger alla utredningarna en bild av hur förankrad viljan att delta i platsens 

utveckling är. Ekonomiutredningens swot-analys förstärker också detta. En jämförelse 

med landsbygdsutvecklingsprojektet Bottna Svenneby Framtid från 2004 visar att swot- 

analyserna har påfallande överensstämmelser. Intressant är här också vad som skiljer. Av 

dem som deltar i framtidsprojektet har en tredjedel lång förankring i bygden. De vet att 

mjölkprisets nedgång påverkar det öppna landskapet. I Birgitta Lagerlunds enkät är samt- 

liga som svarat inflyttade. Det tar tid att lära sig läsa ett landskap och ett hav, och att för- 

stå vad det berättar om samhällsförändringar. Nedan följer en jämförelse mellan de båda 

swot-analyserna. 

swot-analys 

Förstudie kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg, 2009 

styrkor 

• Landskapets särart, hav, berg och levande jordbruksbygd 

• Det rika kulturlivet 

• Gerlesborgsskolan och kkv-b 

svagheter 

• Politikerkontakt saknas när det gäller områdets utveckling 

• Beroendet av bil, bristen på billiga bostäder 

• Området saknar en öppen mötesplats 

möjligheter 

• Det rika kulturlivet 

• Naturens särart 

• Det sociala kapitalet, alla dessa möjligheter borde tas i bruk 

hot 

mera utan att de grundläggande värdena försämras 

• Inskränkning av strandskydd, åretrunthus som blir fritidshus, 

»att det blir som vid resten av kusten« 

• Att den lilla inflyttningen av yngre människor upphör 

• Allmän lågkonjunktur, ekonomisk kris 

4 kultursystem bottna gerlesborg 

swot-analys 

Projekt Bottna Svenneby Framtid, 2004 

styrkor 

• Landskapet, naturen, kustnära landsbygd 

• Livskvalitet, en levande trakt med dynamik 

• Bygdens tillgängliga historia, Gerlesborgskolan och kkv 

svagheter 

• Landskapet växer igen, hyreshus saknas och kommunikationer 

• Att olika grupper möts för litet 

• Brist på kontakt med politiker, »det glömda hörnet i kommunen« 

möjligheter 

• Ökad trygghet genom flera helårsboende 

• Marknadsföring av bygden, »gränsbygdens möjligheter« 

• Hållbar ekologisk utveckling med hjälp av riktad jordbruks- och 

hot 

fiskepolitik 

• Miljöförstöring: utfiskat och övergött p.g.a. fritt härjande 

marknadskrafter 

• Energikris, sänkningar av mjölkpriset, genmanipulerade grödor 

• Ytterligare centralisering av arbete och service suger pengar ur 

bygden

III. 

S LU T S AT S E R O C H S T R AT E G I 

»Jag tänker att vi ska få uppdrag från kommun, region, stat och 

eu. Det skulle kännas bättre än att vi söker bidrag. Vi formerar 

oss nu till ett ›företag‹ med resurser och kan ta emot allehanda 

konsultuppdrag. Samtidigt som vi ser till att använda inkomsterna 

till att få våra egna behov tillfredsställda.« 

– gunilla rahm – 

slutsatser . förslag till fortsättning 

5

Förstudiens slutsatser 

Förstudiens resultat är å ena sidan utfallet av de tre utredningarna och å andra sidan fruk- 

terna av ett medvetet arbete med att driva en inkluderande process. Slutsatsen måste bli att 

det lokala stödet för kultursystem Bottna Gerlesborg finns. Hela 79 kulturutövare ville mot 

slutet av projekttiden ingå i systemets katalog, vilket kan tolkas som ett alltmer växande 

förtroende för förstudien. Även om det i dagsläget är svårt att se hur allting ska gestalta sig, 

så tycks förstudien svara mot ett genuint behov av samverkan och kompetens- och idé- 

utveckling över revirgränserna. Yrkesmässiga kompetenser som utan förstudien inte skulle 

ha mötts har fördjupats och förstärkts. 

Idén om ett samgående ifråga om utvidgad marknadsföring och utvecklat IT-stöd har mött 

gensvar. Det finns tankar om vad man preliminärt är beredd att betala för tillgång till en 

mediaverkstad och möteslokal. Se bilaga i t-utredning, www.bottnafjorden.se 

Förstudien visar hur tankefiguren kultursystem gör det möjligt att synliggöra och ge rättvisa 

åt alla kulturaktörer. Ekonomiutredningen visar dessutom att det är de fria kulturutövarna 

mellan Gerlesborgsskolan och Konstnärernas Kollektivverkstad, som tillsammans står för 

den största omsättningen. Systemtänkandet är icke-hierarkiskt till sin karaktär och låter sina 

aktörer stå fria och frivilliga i förhållande till varandra. 

Området har sin egen magnetism, och stora möjligheter till en för platsen skräddarsydd ut- 

veckling, präglad av social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Här finns en rad för- 

utsättningar för kommuner, kommunalförbund och region att stötta platsens konst och 

konsten som plats, i en integrerad landsbygdsmiljö, som med rätt insatser kan bli än mer 

attraktiv för unga inflyttare. En värdegrund är den lokala utvecklingen, med föreningarnas 

vilja att aktivt delta i att utveckla området ur ett helhetsperspektiv. 

Ett kulturkontor med i t-förstärkning skulle enligt utredningarna möjliggöra för flera att 

satsa mera. Kulturkontoret som reception för besökare sommartid implicerar ökad till- 

gänglighet. Förstudien har med rätta givit förväntningar om framtiden. 

Strategi – förstudiens förslag till fortsättning 

En strategi som bygger vidare på förstudien måste forma sig efter rådande förutsättningar. I 

dagsläget föreslår jag följande: 

• Presentera förstudien för kommunerna. Intressera politikerna för kultursystemet som en 

faktor för tillväxt och utveckling. Här finns just nu, genom Projekt Kustzonplanering och 

Landsbygdsutveckling, en möjlighet att föreslå Bottna Gerlesborg som en port till kulturen i 

hela norra Bohuslän. Kommunernas intresse är avgörande för områdets utveckling. 

• Undersök övriga finansiärer och vad de kan bidra med till en etableringsfas inom ett 


projekt. Boverket kan t. ex. ge stöd till lokaler som har en vidare användning. Fortsätt dia- 

logen med Fyrbodals kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. Undersök Leader 

Ranrike vars styrdokument tar upp samverkan på kulturområdet med det goda livet i norra 

Bohuslän som övergripande mål. Sök sponsorer lokalt. 

• Arbeta fram ansökningar om ett projekt på minst två år för att etablera och arbeta upp 

kultursystem Bottna Gerlesborg med kulturkontor. Utveckla konceptet konst, mat och kultur 

i den lokala utvecklingen. Ta härvid bland annat vara på Ingrid Lindbergs underlag för 

ansökan om en mediaverkstad samarbete med Nätverkstan i Göteborg. 

• Intensifiera kontakten och samarbetet med G 2:1 för att få fram ett kulturkontor. 

• I väntan på kulturkontoret, satsa på ett golv för scenkonst. Det kan vara en förbättring 

av stensalens golv eller ett mobilt sommargolv som kan monteras upp och ner. 

• Befäst synliggörandet och förtätningen av Stråket. Det är ett av de vackraste stråken i 

världen. Infrastruktur i form av cykel- och promenadvägar, kloka parkeringar samt formgivning 

av orienterande skyltning under besökssäsong ökar tillgängligheten. 

• Det ska också vara roligt. ». . . att arbeta fram förhållningssätt där man på ett lekande 

sätt tar sig an livets allvar.« (Gunnar Bäck, Gerlesborgs bildningslandskap, 1998) 

»Den kommunala nivån är viktig för de lokala utvecklingsgrupperna, inte minst är det bra 

med personliga kontakter för ett gott samarbete, liksom att man träffas i olika partnerskap 

och andra konstellationer. Möten mellan människor är alltså nödvändigt om det ska bli någon 

lokal utveckling. Att kommunen ›bryr sig‹ är också viktigt.« 

Slutord 

– Nu är det slut. 

– Vad är det som är slut ? 

– Förstudien. 

– Men allt finns ju ? 

– Ja. 

– Exempel på samverkan kring lokal utveckling, 

Glesbygdsverkets rapport februari 2008 – 

slutsatser . förslag till fortsättning 

7

Tack 

Tack till alla er som deltagit. Tack också alla ni som inte har deltagit, ni som kanske har 

varit upptagna, skeptiska, ointresserade – vad vet jag ? Det har varit värdefullt med er. Ni är 

det som finns i oss alla. 

Referenslitteratur 

Bäck, Gunnar, Gerlesborgs bildningslandskap – en rapport, 1998 

Exempel på samverkan kring lokal utveckling, Glesbygdsverket februari 2008 

Falkheden, Lena, Lokalområdet som strategi för en hållbar stadsutveckling, Chalmers 1999 

Faktor X. Kultursystem Fyrbodal – kulturkompetens som regional utvecklingsfaktor, Fyrbo- 

dals kommunalförbund och Västra Götalandsregionen 2007 

Formas forskningsstrategi för 2009–2012 – underlag för den forskningspolitiska proposi- 

tionen, rapport 1:2008 

Göransson, Catharina, Mat, möten och möjligheter – Bottnafjordens inköpsförening i ut- 

vidgad lokal samverkan, 2007 

Herlitz, Ulla, Civilsamhället, sou 1999:84 

Nilsson, Benita, Byggt på vilja och vatten – om Nordiska Akvarellmuseets tillblivelse, 

Nordiska Akvarellmuseet 2000 

Novén, Linda, Bottna Svenneby Framtids projektpärm, Bottna sockenstuga 2004 

Thunberg, Anne-Marie (red.), Samverkanspiralen – människan i informations- och kommu- 

nikationssamhället, Liber 1978 

Öberg, Gustav, Gerlesborg Bottna Svenneby, Bottnafjord förlag, 2003 

Öberg, Johan (red.), Konstens plats, Art Monitor nr 2 /2008, Göteborgs universitet och 

Göteborgs konsthall 2008 

Kolofon 

© Kultursystem Bottna Gerlesborg 2009 

© Kartillustration omslagets insida: Ingrid Lindberg 

Text & idé: Catharina Göransson 

Bildredaktör: Tomas Eriksson 

Grafisk form & originalproduktion: Anders Weidar 

Tryck: Nordbloms Trycksaker a b, Hamburgsund 2009 


IV. 

K ATA LO G 

Kultursystem Bottna Gerlesborg a– ö

A agélii, elsa • textilkonstnär 

ateljébesök, föreläsningar, projekt Bottna– 

Tharöknen/Rajasthan 

05 -54 70, elsa.agelii@telia.com 

www.agelii.net /elsa 

www.waterindesert.blogspot.com 

andersson, per joel 

naturvård, måleri, sång 

05 -5 5 , 070 -57 44 7 

andersson.per. joel@telia.com 

apponen, julian • nycirkusartist, snickare 

sömnad, mönsterkonstruktion 

cirqueer@hotmail.com 

ateljébengtson 

www.ateljebengtson.se 

B 

bergh, jan • konstnär, skulptör 

0706- 4 5 , janaxel.bergh@gmail.com 

bengtson, birgitta • konstnär, bildpedagog 

målarkurser/workshops, upplevelsedagar 

05 -5 0 66, 0705-0 

birgitta@ateljebengtson.se 

bengtsson, doris sapunar • skulptör, 

stenrestauratör, konstpedagog 

www.dorisbengtsson.se 

dorisbengtsson @msn.com 

bengtsson, janolof • bildkonstnär 

05 -5 0, janolof.bengtsson@minpost.nu 

berger, per • bildkonstnär 

070-6 0 4 , p.berger@telia.com 

berglund, sofie • vegetarisk kock, byggnads- 

vårdslärling , 07 - 5 04 

berlin, gunnel • konstnär, konstpedagog 

05 -70 4 , 070 - 0 7 07 

www.projekteureka.nu 

http://hem.passagen.se/gunnel.berlin 

blomberg, margareta • konstnär 

måleri, teckning, ateljébesök, utställningar 

05 -5 5 4 , margareta@gerlesborg.se 

http://mblomberg.gerlesborg.se 

blomstrand, gunilla b • textilkonstnär 

05 -5 0, gunilla.blomstrand@minpost.nu 

bohusläns byggnadscultur 

Conny Jerer & Cecilia Wingård 

bohuslänsk arkitektur, kultur- och byggnadsvård, 

ekoteknik 

05 -5 50, jerer@tele .se 

ceciliawingard@tele .se 


bohusläns kammarkör 

dirigent Daniel Björkdahl: 070 - 0 4 0 

konstn. ledare Carolina Friberg: 07 -4 47 7 

daniel@kulturfiluren.com, 

carolina@kulturfiluren.com 

botnik studios 

galleri, artists in residence, skulpturpark, landskaps- 

arkitektur, café och byggåtervinning 

www.botnikstudios.com, www.botnik.se 

bottna hembygds- och fornminnes- 

förening • ordf. Kjell Hansson 

www.bottna.se 

bottnafjord förlag • Gustav Öberg 

gustavjeoberg@gmail.com 

bottnafjordens inköpsförening 

ekologiskt, krav, närproducerat, söndagscafé 

ordf. Lena Falkheden: 05 -540 06 

www.bottnafjorden.se 

brantenberg, inger • konstnär, målare 

05 -57 5 , inger.brantenberg@telia.com 

bäck, gunnar • forskare, skribent, pedagog 

05 -57 0, 070- 64 47 

gunnar.back@telia.com 

C–D 

carlsson korneev, ann • konstnär, skulptör 

05 -54 7 , 0706- 5 7 

carlsson.korneev@telia.com 

www.ack.skulptorforbundet.se 

centrum för scenisk rörelse och eget 

skapande 

fördjupning av scenkonst och skapande, seminarier 

och föreställningar 

www.scenkonstgerlesborg.se 

daga, gunilla • konstnär 

070 -4 4 , www.gunilladaga.se 

E ekelund, katarina • konstnär, målare 

05 - 0 , www.ateljearslatt.se 

ekestubbe, katarina • murare, kock 

kakelugnar, ugnar 

07 5-5 00 4 , ekestubba@hotmail.com 

ekman-wingate, agneta • fotograf, odlare 

dokumentär, porträtt, snittblommor 

05 -5 6 00, agneta.wingate@swipnet.se 

eriksson, tomas • fotograf, webdesigner, 

grafisk designer, byggnadssnickare, fixare 

tomas.eriksson@bottna.se

F falkheden, lena • arkitekt 

föreläsningar: halm och lerjord som byggmaterial 

05 -540 06, lenaf@chalmers.se 

florén, annett c • keramiker – mfa, 

lektor keramikkonst 

05 -5 , 0704-47 4 7 

annett@hdk.gu.se, annett.floren@home.se 

funck, monica • konstnär 

07 0-4 4 , monica@monicafunck.com 

www.monicafunck.com 

G galleri bjällane 4 (Hunnebostrand) 

05 -5 0 

gerlesborgsskolan i bohuslän 

05 -5 7 0, www.gerlersborgsskolan.nu 

gylling, gudrun • akupressör, dansare 

kurser tai ju quan, qi gong, barn qi gong 

07 4- 6 67 47, info@gudrun-gylling.se 

www.gudrun-gylling.se 

gärde, cecilia • trädgårdsmästare, 

landskapsarkitekt 

05 - , 07 7-7 6 0 

cecilia.garde@gmail.com 

göransson, catharina • konstnär, skribent 

konst och texter, projektledning och seminarier 

05 -57 0, 070 – 5 6 

cath.g@telia.com 

H hagström, susanne • bildkonstnär 

05 -5 56, 07 - 0 64 40 

www.susannehagstrom.se 

herrgård, åsa • konstnär 

05 -5 6 4, 070 - 5 67 

www.asaherrgard.com 

I–J 

ignell, britt • konstnär 

05 -54 06, 0707- 65 

www.brittignell.se, brittignell@telia.com 

jerer trädgård • Birgitta Jerer 

konstnär, biolog, kemist 

05 -5 0 

jonason åkerlund, bitte • skulptör 

(sommaratelje Skärkäll) 

070 -5 5 70, bitte.ja@gmail.com 

www.bitte.skulptorforbundet.se 

K 

kleberg, britta • konstnär, konstpedagog, 

föreläsare 

textilt konsthantverk, konst och hälsa: kurser för sjuka 

och flyktingar, textilkurser 

0706- 0 45 07, brittakleberg@hotmail.com 

www.brittakleberg.se 

konstnärernas kollektivverkstad 

– bohuslän (kkv-b) 

info@kkv-b.se, www.kkv-b.se 

korneev, viktor • konstnär, skulptör 

05 -54 7 , carlsson.korneev@telia.com 

www.vk.skulptorforbundet.se 

L 

lagerlund, birgitta • filmare, producent 

filmproduktion, dokumentär, konsultuppdrag, media 

070 - 0 0 54, birgitta.lagerlund@gmail.com 

leutscher, hans • skulptör 

annorlunda gravstenar i granit 

05 5– 4 , info@minnessten.se 

www.minnessten.se 

lindberg, ingrid • konstnär 

konstvideoproduktion, webdesign & utveckling, 

konsultuppdrag , digital visualisering m. m. 

076 -45 7 4 , iml@c i.net 

info@konstkursguiden.se, www.konstkursguiden.se 

lindqvist, caroline • textilkonstnär 

bildkonst, undervisning 

05 -5 7, 05 5 7@telia.com 

lundbohm, otto • konstnär, formgivare trä 

och glas 

05 -5 7, 05 5 7@telia.com 

lurås, siw • bildkonstnär, målare, grafiker 

www.siwluras.com 

lyckans stenugnsbageri 

stenugnsbakat bröd, café 

05 - 0 , 07 - 0 0 0 

www.stenugnsbageri.se 

M 

mailänder scen & bild • Karin Mailänder 

måleri, rekvisita, scenografi, inredning 

05 -54 0 , 0706- 

karin.mailander@telia.com 

christina monti art • Christina Monti 

skulptur, stenskulptur, tredimensionell gestaltning 

05 -505 0, 070 - 67 

christina@monti.se, www.monti.se 

katalog a–ö 

4

mölholm, martin 

foto, konst, byggevent, scenteknik, renoveringar, 

uthyrning av tält 113 kvm 

kolpajs@hotmail.com 

N–O 

nordlund, mats • konstnär 

070 - 5 

mats.nordlund@swipnet.se 

olsson, carmen • koreograf, dansare, 

landskapsarkitekt 

www.carmenolsson.com 

olsson, alf • arkitekt, inredningsarkitekt, 

konstnär 

05 4- 6 , 070-6 66 7 

olofsson, emil • konstnär, ostronodlare 

emilo 0 @hotmail.com 

www.botnikstudios.com, www.botnik.studios.se 

overå, rudolf 

grafik, storgrafik med blästringsmetoden 

rudolf.jon.overa@telia.com 

www.overa.se/rudolf.htm 

P– R 

paulsson, carina • bildkonstnär 

måleri, land art, platsspecifik konst 

05 -57 , 070-56 0 44 

paulsson.carina@hotmail.com 

rode, kristin • clown, skådespelare 

föreställningar, happenings, pedagogisk verksamhet, 

rytmisk rörelseträning 

kristin.rode@comhem.se 

S 

sigfridsson, lisa 

konst, grafisk formgivning 

05 4- , lisa.sigfridsson@live.se 

siljebackens fönsterhantverk Ami och 

Staffan Engström 

070 -5 77 7 , staffan@siljebacken.se 

stenliden trädgård • Eva Enderlein & Gadi 

Gofbarg 

Ekologiska grönsaker 

ecogreen@telia.com 

stokland kari • konstnär, arkitekt 

måleri, storyboard för film, tredimensionellt ute & inne 

05 5- 4, 07 -54 0 

kari.stokland@telia.com 

svenneby-bottna sockenförening 

ordf. Anna Pagander: 05 -5 55 


svinding, sy • konstnär, bildhuggare 

sys-svinding@adslhome.dk, www.sys-svinding.dk 

www.kunstdk.dk/kunstner/sys_svinding 

T–V 

uttryckslabbet 

www.uttryckslabbet.com 

västvik, eva-lo • konstnär, korrekturläsare, 

massör 

evalovastvik@hotmail.com 

W wallertz, inger • konstnär 

05 -5 7 

weidar ord & form • Anders Weidar 

grafisk formgivning, bokproduktion, redaktörsuppdrag 

05 -540 7 , wordform@telia.com 

www.wordform.se 

wihl, inger • konstnär 

gobelänger, måleri 

05 -57 

windahl, tora 

www.torawindahl.com 

wingate, alexandra • koreograf, 

projektledare kolt 

Danskonst 

wingate, david • dramaturg 

wingate thomas • Research Engineer, cife, 

Stanford University 

virtuell design och konstruktion, modellbaserad 

integrerad projektleverans för byggindustri, komplex 

geometri för arkitektur m. m. 

www.wingate.se 

X–Ö 

yzermans, frans • snickare, halmhusbyggare 

(konsult) 

05 -540 06, frans.y@telia.com 

åkerlund, erik • skulptör 

(sommarateljé Skärkäll) 

070 -5 5 70, erik.aakerlund@spray.se 

www.erikakerlund.se 

åström, elisabeth • scenograf, kostymtecknare 

formgivning till teater, dans, opera samt utställningar 

070 - 6 5 05 

elisabeth.astrom@delta.telenordia.se 

ärlestig, christina • målare, konstpedagog 

målarkurser /workshops, kritor, akvarell 

05 - , christinaarlestig@gmail.com

Kultursystem med kulturkontor Bottna Gerlesborg 

– en förstudie 

Projektledare: Catharina Göransson 

Projekttid: september 2008 – februari 2009 

Utredningar: 3 

Utredning av lokalbehov i kultursystemet samt lokalisering av ett kulturkontor, Conny Jerer 

Utredning av kultursystemets ekonomiska omsättning, Birgitta Lagerlund 

Utredning av kultursystemets it-behov, tjänst, stöd, utrustning, Ingrid Lindberg 

Seminarier: 5 

12 augusti: Utvärdering Bottna kulturfestival och introduktion av förstudien, ateljebengtson 

31 oktober: Rundabordssamtal med presentationer, Bottna sockenstuga 

14 november: Lägesrapporter med hearing från två av utredningarna, Gerlesborgsskolan 

10 december: Miniseminarium it med lägesrapport, Gerlesborgsskolans projektrum 

24 januari: Slutseminarium, Gerlesborgsskolan 

Projektgrupp: 5 

Lena Falkheden, Bottnafjordens inköpsförening 

Emil Olofsson, Botnik Studios 

Gunilla Rahm, Centrum för scenisk gestaltning och eget skapande 

Oliver Swarbrick, tidigare Folkets Bio, Bottna kulturfestival 

Alexandra Wingate, kolt 

Adj. till projektgruppen: 6 

Agneta Ekman, kkv-b • Jesper Eng, Gerlesborgsskolan 

Ann Uggla Flodin, Coompanion • Anders Hansson, g2:1 

Bror Lundberg, Noaks resurskooperativ • Malin Sellman, Tanum Kultur 

Möten med projektgruppen: 8 

5 september: Samtal med Bror Lundberg, Noaks resurskooperativ 

19 september: Samtal med Ann Uggla Flodin, Coompanion 

10 oktober: Samtal med Ann-Carin Andersson, Projekt Kustzonsplanering och 

Landsbygdsutveckling i Norra Bohuslän 

20 oktober: Samtal med Bo Öhrström, samhällsplanerare, tidigare projektledare Faktor X 

19 november: Arbetsmöte 

4 december: Arbetsmöte 

19 januari: Analysdag tillsammans med Ann Uggla Flodin, Agneta Ekman och Jesper Eng 

2 februari: Skriv-event 

Deltagande i externa seminarier och konferenser: 4 

6 oktober: Kultur – en möjlighet att skapa tillväxt, Coompanion, Fyrbodal, Steneby, 7 pers. 

11 november: Kulturens roll i samhällsutvecklingen, Västra Götalandsregionen, Göteborg, 1 pers. 

25 november: Finn finansiering för era idéer, Coompanion, Göteborg, 3 pers. 

11 december: Landskap och historia i Bohuslän, Tillväxt Bohuslän, Vitlycke, 3 pers. 

Studieresa: 1 

6 oktober: Fengersfors och Not Quite, 7 pers. 

Månadsblad från förstudien: 6 

4

Det är där, i kulturlandskapet 

med sin ålder, sina odlingar och 

trädor och sin benägenhet att 

vidga sinnet på besökaren, som 

förstudien rört sig. På gränsen 

mellan hav och berg, i en svind- 

lande stund av ett gyllene ögon- 

blick. Det finns verklighet under, 

röster från levande och döda, 

drivkrafter och drivrutiner, 

kommentarer, kritik och råd. 

Vi har hyrt in oss i olika rum 

i trakten för att arbeta fram 

förutsättningarna för ett eget 

rum – ett kulturkontor som 

vi envisas med att kalla det. En 

lokal för människor att mötas 

i, som guidar till konsten och 

kulturlandskapet, i det kultur- 

system av beroenden och ytt- 

ringar som vi ingår i, vare sig vi 

vill det eller inte.

slutrapport - Bottnafjorden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?