Välfärdsstatens institutioner och de multipla ... - Kramfors

Recommendations

Info

Benny Hjern följde ”den politiska beslutfattarens” regler. Dessa gällde, jämfört med idag, ett mindre antal behov i befolkningen, i ett Sverige som var homogent i många olika avseenden. Reglerna gällde grundläggande mänskliga behov, som kunde regleras lika för Gällivare och Gislaved, och många cheftjänstemän i kommunerna uppfattade sig som statliga (och var det juridiskt också på vissa sektorer). Därför blev gemensamma resurser rättvist och bra fördelade under välfärdsstatens uppbyggnad. Staten kunde styra socialförsäkringssystemet i ett förhållandevis homogent Sverige. Denna centralistiska politiska styrmodell tjänade oss väl för den generella välfärdspolitik som var nödvändig under guldåren, då grupp inte behövde ställas mot grupp. Dels därför att vi kunde höja skatter istället för att hårdhänt behöva prioritera mellan olika behov, dels därför att vi under framgångsperioden efter andra världskriget fick god avsättning för traditionella svenska varor i det sönderslagna Europa och kunde inrikta oss på att höja levnadsstandarden för det stora flertalet svenskar, som nästan alla var förhållandevis ”fattiga” i utgångsläget. Vi, i den ekonomiska medelklass som växte fram, kunde vara solidariska med oss själva. Den medelklass som då fostrades är idag fortfarande mycket solidarisk med sig själv, men nu har mångfalden i samhällets behov och utmaningar ökat drastiskt. Det som är högsta sanning i Norrlands inland är idag ett skratt i Skåne och storstäderna, vilket ställer till problem för etablerade politiska partier som fortfarande jagar genomsnittliga lösningar för riket, ja till och med för Europa. Men på den sociala dimensionen är genomsnittlighet inte längre en framkomlig väg för europiska l’ancien régimes 4 . 190 Benny Hjern För att i dagens Sverige politiskt prioritera och leda resurser till olika utsatta gruppers behov tyder våra undersökningar på att styrmodellerna från den generella socialpolitikens glansperiod inte längre fungerar särskilt systematiskt. De leder till dålig hushållning med och kontroll av offentliga sektorns resurser och, vad värre är, de försvårar professionell organisering av stöd till de människor som har störst behov av sektorns resurser. Behov som inte passar in i enbart en av flera statliga och kommunala organisationers ofta motstridiga, regelverk och målhierarkier, som sektorn i praktiken består av. Ett sätt för institutionerna att skydda sina järnburar är att börja kalla dem som inte passar in för ”sammansatta behov”. När professionella trots allt försöker organisera sig för dem uppkommer ”psykosociala arbetsmiljöproblem”. Innan vi går vidare i den diskussionen, ges en översiktlig bild den svenska modellens höst år 2001. Den sammanfattar bilder som ”för vem”-studierna har givit. De mer differentierade bilderna finns att läsa om i ett stort antal lokala rapporter. Senare i artikeln återkommer vi till ”sammansatta behov” och den utmaning de utgör för industrisamhällets politiska och administrativa institutioner, dagens svenska l’ancien régime, den gamm’regim som en gång organiserade välfärdsstaten och som demokratiserade rättsstaten. 191
Svensk höst Benny Hjern Tänk om nästan alla svenskar vore anställda av kommuner och landsting. Då skulle antagligen befolkningens förtroende för svensk politik vara ännu lägre än vad det redan är. Varför? Jo, anställda i vård, omsorg och socialtjänst märker långt före andra att deras erfarenhet inte tas tillvara när politiken formuleras. De arbetar i politiskt styrda organisationer, men upplever att politikens mål och regler inte stödjer dem i arbetet. Trots det gör de ofta ett gott jobb. Men det belönas de inte för. De belönas för lojalitet med mål och regler som inte alltid fungerar väl i deras vardag. Chefpolitikerna förmår inte skilja mellan att vara lojal med partiet (eller förvaltningen) respektive att vara solidarisk med patienter, klienter och försäkrade. Det pratas om politikerförakt. Så illa är det inte. Det är värre. Folk känner ofta någon vettig politiker, föraktar därför inte generellt personer som sysslar med partipolitik. Värre är att man inte tror partiernas politik löser vä- 192 Benny Hjern sentliga samhällsproblem. Det finns ännu partitroende som säger, rätt eller fel, mitt parti. Men det gäller snart enbart rester inom 1800-talsvänstern. Ofta äldre män som aldrig har arbetat inom offentlig sektor. De har aldrig upplevt politiska slagord som hån på jobbet. De har vant sig vid att se politik som värnet mot elaka kapitalister i stora industriföretag. Att chefpolitiker idag också är de största arbetsgivarna på orten ingår inte i deras föreställningar. Resterna av 1800-talsvänstern lever i industrisamhällets värld, inte i dagens tjänstesamhälle. Som i Sverige i huvudsak består av politiskt styrda organisationer. Människor i tjänstesamhället, ofta kvinnor med kommun och landsting som arbetsgivare, har andra erfarenheter. Politiken upplevs inte som ett stöd för arbetet i vården, skolan, omsorgen och socialtjänsten. Deras misstro mot politik har funnits länge, också före nedskärningarnas 1990-tal, det är inte en simpel fråga om pengar. Men kvinnornas erfarenhet, min arbetsgivare förstår inte min arbetssituation, leder inte till förakt. Politiker är ju bara människor, trots att de alltid verkar veta bäst i media. Och offentliga sektorns kvinnor är vana. Länge har de genomskådat manliga behov av att veta bäst, också när de finns hos kvinnor som politiker och chefer. Politikerföraktet är inte så utbrett som misstron mot partierna. Vi vet att politiker inte är dumma, men deras politik fungerar inte i praktiken. I ”för vem”-studierna gäller undersökningarna hur offentliga tjänster organiseras med start hos människor med typiska behov. Vi har mött många professionella i studierna. Men de vill inte göra en insats i våra politiska partier, trots att de vet hur arbetet skulle kunna organiseras bätt- 193
Page 1 and 2: Benny Hjern Benny Hjern Professor i
Page 3 and 4: Benny Hjern Slagordet i tiden inom
Page 5: Benny Hjern Industristaten - uppgå
Page 9 and 10: Benny Hjern Ofta går det inte ens
Page 11 and 12: Benny Hjern säger sig värna mest
Page 13 and 14: Benny Hjern ”För vem”-studiern
Page 15 and 16: Benny Hjern uteslutning av ”split
Page 17 and 18: Benny Hjern ken. Den tid då genere
Page 19 and 20: Benny Hjern Just när det gick som
Page 21 and 22: Benny Hjern getmedel, eftersom dess
Page 23 and 24: Benny Hjern mensamma resurser bör
Page 25 and 26: Benny Hjern en utveckling mot kommu
Page 27: Benny Hjern 13. Kommunalarbetarför

Välfärdsstatens institutioner och de multipla ... - Kramfors

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?