Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Jenny Becker<br />
Globala Gymnasiet VT-11<br />
vilket är en vanlig dödsorsak i byn. Nu i efterhand har jag funderat över om <strong>det</strong> är Roses<br />
dödsfall som ger henne motivationen till att göra <strong>det</strong> hon gör i<strong>dag</strong>.<br />
Mary tar hand om 7 barn, varav endast två av dem är hennes biologiska. Det var när hennes<br />
yngre bror för 5 år sedan drabbades av Malaria och dog som hon tog över ansvaret för barnen.<br />
Trots Marys ekonomiska begränsningar eftersom hon och hennes man endast försörjer sig på<br />
deras egna jordbruk, tvekade hon inte över att ta över vårdnaden av brorsbarnen.<br />
‐ Vi är en familj, och i en familj hjälper man varandra, berättar Mary samtidigt som<br />
hennes allvarsamma uttryck övergår till en något mer harmonisk sinnesstämning.<br />
Mary viftar oberört bort en fluga som satt sig på hennes ögonbryn och berättar sedan vidare<br />
hur svårt <strong>det</strong> är. Hur hon vissa nätter ligger vaken, orolig över att inte kunna förse barnen med<br />
frukost morgonen därpå. Redan innan solen går upp börjar Mary jobba ute på sitt majsfält.<br />
Hon arbetar omkring 6 timmar för att sedan leta efter extrajobb på andras fält. Trots <strong>det</strong><br />
slitsamma arbetet hon utför varje <strong>dag</strong>, tvingas hon späda ut majsgröten med extra mycket<br />
vatten för att <strong>det</strong> ska räcka till alla i familjen. Fjolårets reserver har nu tagit slut och fälten är<br />
inte riktigt redo att skördas.<br />
Jag frågar Mary vad hon tror skulle hända barnen om inte hon funnits där för dem.<br />
‐ Jag är rädd att dem blivit ”street kids”, levt på gatan, börjat stjäla och vänt sig till<br />
prostitution, svara Mary samtidigt som hon blint stirrar ner i marken och med sitt<br />
finger ritar ett snirkligt mönster i jorden.<br />
Hon tittar sedan på mig, utan att säga något, som att hon väntar på nästa fråga.<br />
Vi sitter tysta, säkert bara en sekund, men sekunden upplevs som minuter. Solen har ändrat<br />
läge på himlen. Trä<strong>det</strong> som tidigare skyddade oss mot de starka strålarna har nu förlorat sin<br />
funktion och jag känner hur min blekvita axel börjar övergå till en mer kräftlik nyans. Mary<br />
sitter fortfarande oberörd, bryr sig varken om värmen, flugorna eller den fuktiga doften av<br />
växthus.<br />
Inom mig ekar frågan jag inte borde ställa. Jag vet inte om <strong>det</strong> är Marys trygga utstrålning<br />
som får mina läppar att formulera den mest egocentriska frågan någonsin.<br />
‐ Du tar hand om 7 barn, jobbar hårt på fältet och är nu höggravid, hur <strong>kommer</strong> <strong>det</strong> sig?