14.09.2013 Views

Det är skillnad på att studera människor och salt - Landscape ...

Det är skillnad på att studera människor och salt - Landscape ...

Det är skillnad på att studera människor och salt - Landscape ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

n<br />

1-<br />

Humanistiska forskningsobjekt <strong>är</strong> knepigare än naturvetenskapliga objekt <strong>på</strong> så vis <strong>att</strong> det inte<br />

finns några verktyg för <strong>att</strong> kontrollera vad en människa egentligen tänker <strong>och</strong> tror, till <strong>skillnad</strong> från<br />

vad hon skriver <strong>och</strong> säger. Att informanten <strong>är</strong> <strong>är</strong>lig i sina svar hjälper heller inte alltid - eftersom<br />

<strong>människor</strong> inte alltid vet själva vad de egentligen tycker <strong>och</strong> tänker. Hur skulle man exempelvis<br />

ställa sig till svaren <strong>på</strong> enkätfrågan till höger?<br />

Hur <strong>är</strong>ligt har du besvarat denna enkät? Markera med<br />

ett kryss l ängs skal an.<br />

Sa o<strong>är</strong>ligt sommöjligt Sa <strong>är</strong>ligt sommöjligt<br />

"...desomharsett humanvetenskapensomett eftersläntrandelillasyskontill naturvetenskapen<br />

harinte haft någon störreförståelse för <strong>skillnad</strong>en mellan naturvetenskapliga <strong>och</strong> humanvetenskapligaforskningsobjekt<br />

eller vad denna <strong>skillnad</strong> harför metodologiska konsekvenser."<br />

befolkasmed nya <strong>och</strong> i något avseende annorlunda<br />

generationer. <strong>Det</strong> finns ingen naturvetaresom<br />

<strong>studera</strong>r hur ett <strong>salt</strong> borde bete<br />

sig,till<strong>skillnad</strong> från hur det faktiskt beter sig.<br />

Naturvetare har det, enligt min mening, alltsåganska<br />

lätt, <strong>och</strong> de har råd <strong>att</strong> skr<strong>att</strong>a lite<br />

godmodigeåt ett sådant <strong>på</strong>stående.<br />

Påståendet <strong>att</strong> humanvetenskaperna ur<br />

ett metodologiskt perspektiv <strong>är</strong> <strong>på</strong> efterkälken<br />

<strong>och</strong> borde ta naturvetenskaperna som<br />

ett föredöme, har ingen grund i verkligheten.<br />

Humanvetenskapen har sina alldeles<br />

KORT OM DEBATTÖREN<br />

~"c<br />

g<br />

egna problem <strong>och</strong> måste utveckla egna metoder<br />

för <strong>att</strong> lösa dem. Jag säger inte <strong>att</strong><br />

humanvetenskap <strong>är</strong> <strong>på</strong> höjden av sin förmåga.<br />

Jag förnekar inte <strong>att</strong> den i många avseenden<br />

<strong>är</strong> i sin linda. Jag säger inte heller <strong>att</strong><br />

humanvetenskap inte har någonting <strong>att</strong> l<strong>är</strong>a<br />

sig av naturvetenskapen. Jag <strong>på</strong>pekar bara<br />

<strong>att</strong> de som har sett humanvetenskapen som<br />

ett efterslänrrande lillasyskon till natUrvetenskapen<br />

inte har haft någon större<br />

förståelse för <strong>skillnad</strong>en mellan naturveten-<br />

skapliga <strong>och</strong> humanvetenskapliga forsk-<br />

RAGNVALDUR INGTHORSSON<strong>är</strong>fil.dr i teoretisk filosofi <strong>och</strong><br />

vikarierande lektor <strong>på</strong> Institutionen för kostvetenskap vid<br />

Umeå universitet. Hans publikationer berör ämnet metafysik,<br />

främst tids <strong>och</strong> kausalitetsmetafysik, men också sanning.<br />

Som l<strong>är</strong>are vid Umeå universitet har han undervisat i<br />

vetenskapsteori <strong>och</strong> handlett examensarbeten <strong>på</strong> en rad<br />

olika utbildningar: filosofi, socialt arbete, kostvetenskap<br />

dietetik, kostekonomi, omvårdnad, sjukgymnastik, design,<br />

arbetsterapi <strong>och</strong> <strong>på</strong> psykoterapeututbildningen.<br />

ningsobjekt eller vad denna <strong>skillnad</strong> har för<br />

metodologiska konsekvenser.<br />

Jag har h<strong>är</strong> förenklat <strong>och</strong> överdrivit <strong>skillnad</strong>erna<br />

mellan human- <strong>och</strong> narurveten-<br />

skap. I det stora hela <strong>är</strong> likheterna större än<br />

olikheterna. Humanvetenskap <strong>är</strong>, som<br />

Susan Haack uttrycker det: "som naturvetenskapliga<br />

undersökningar, fast litet annorlunda."<br />

En avgörande <strong>skillnad</strong> <strong>är</strong> <strong>att</strong> de<br />

<strong>studera</strong>r olika typer avobjekt, varav den ena<br />

typen <strong>är</strong> helt igenom lagbunden, medan den<br />

andra inte <strong>är</strong> det. 8<br />

REFERENSER<br />

Denna essä kan med fördel<br />

läsas tillsammans med Susan<br />

Haacks essä Samma sak. bara<br />

litet annorlunda (övers<strong>att</strong> av<br />

Bengt Hansson <strong>och</strong> publicerad i<br />

Tv<strong>är</strong>snitt 4:05). Båda argumenterar<br />

för liknande ståndpunkter,<br />

bara lite annorlunda.<br />

tv<strong>är</strong>snitt 4/07 21

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!