Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sanning – ett mysterium?<br />
Sanningen vilar på ett fundament, som vi inte<br />
känner, men ständigt söker. Den ultimata kunskapen<br />
synes dock alltid vara förborgad.<br />
Är det då lika så gott att sluta söka? Nej, denna<br />
vår strävan är människans lott. Det är ett sökande<br />
vi bär med oss genom livet i den meningen<br />
att vi önskar fi nna kunskap. Det rör sig<br />
allt ifrån de enklaste, vardagliga ting till frågor<br />
om varifrån och varthän.<br />
Vad är då sanning?<br />
Detta har fi losofer och andra mer eller mindre lärda grubblat över i årtusenden.<br />
Ett problem i detta sammanhang är naturligtvis att begreppet sanning inte är entydigt. Det<br />
kan lätt illustreras med en jämförelse av några enkla påståenden. Den som säger att solen<br />
skiner talar sanning förutsatt att solen skiner just då och där. Den som däremot säger att vi<br />
går mot ett varmare klimat, vilket förmodligen är sant om man bland många tecken beaktar<br />
minskningen av den arktiska isen, talar ju då sanning i ett längre perspektiv, men far likafullt<br />
med osanning i nuet om en kall vinter strax står för dörren. Likaså känns påståendet att i år<br />
är det ett rikt svampår mera sant i Sverige än i Sahara.<br />
Vad som är sant kan alltså ha med tid och plats att göra.<br />
Men det är ju inte dessa vardagliga eller jordnära sanningar vi söker, när vi trevar oss fram<br />
i mörkret. Vi söker den sanning, som förklarar vår existens och uppgift som människa och<br />
den kan ibland skymta i ett fjärran töcken, men oftast är den helt fördold. Inte ens vägen att<br />
söka efter är känd. Otillfredsställelsen i detta kompenserar vi med strävanden mot materiella<br />
substitut och det rikare livet sådana ger får det egna gottfi nnandet som måttstock.<br />
Det sätt vi som <strong>Odd</strong> <strong>Fellow</strong>s känner att hitta en bättre väg i sanningssökandet fi nner<br />
vi i våra budord:<br />
Att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och<br />
uppfostra de föräldralösa.<br />
Det är våra vägvisare och förkovrar vi vår förmåga att följa dessa, är det vår uppriktiga<br />
övertygelse att vi, även om vi inte fi nner den sanning, som förklarar vår existens<br />
och klargör våra uppgifter i detta liv, vägleds ändå färden mot ett i sanning rikare liv.<br />
Si, världen är förklarad - i vetenskapens ljus, fördunstar all vår oro och smärta.<br />
Nu är det inte långt emellan människornas hus, men långt mellan hjärta och hjärta.<br />
Ur Nils Ferlin: Barfotabarn<br />
TÆLGHIABLADET 7