Tidningen Psyche No. 3 - Psykiatriska Riksföreningen
Tidningen Psyche No. 3 - Psykiatriska Riksföreningen
Tidningen Psyche No. 3 - Psykiatriska Riksföreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
på förståelse av patienten i sin livssituation. Då<br />
psykiatripersonal arbetar utifrån förförståelsen<br />
att diagnosen schizofreni inverkar negativt på<br />
personens trovärdighet, får det konsekvenser<br />
för dialogen. Personalens synsätt kan utgöra<br />
12 PSYCHE 3 /2009<br />
frågor och reflektioner från publiken<br />
efter presentationen:<br />
Under diskussionen efter presentationen uttrycks<br />
reflektioner kring sanningshalten i patienternas<br />
upplevelse om övergrepp. Publiken<br />
”Personalens synsätt kan utgöra en<br />
förskjutning i maktbalansen mellan<br />
patient och personal. Det gör följaktligen<br />
stor skillnad vilka glasögon vi<br />
som personal har på oss när vi tittar<br />
på dessa fenomen.”<br />
en förskjutning i maktbalansen mellan patient<br />
och personal. Det gör följaktligen stor skillnad<br />
vilka glasögon vi som personal har på oss när vi<br />
tittar på dessa fenomen. Är diagnosen schizofreni<br />
ett tillstånd som utvecklats som en följd<br />
av obearbetat trauma, är det mycket olyckligt<br />
om man som personal inte uppmärksammar<br />
detta samband utan ser trauma och sjukdomsutveckling<br />
som två oberoende händelser i en<br />
människas liv. Teorier, handböcker, riktlinjer<br />
och forskning är vårt sätt att kommunicera<br />
med varandra som personal. Därför är det<br />
avgörande att förhålla sig kritisk till teorier och<br />
dess eventuella fällor. Anna-Karin avslutar sin<br />
föreläsning med att säga: ”Sluta leta, börja<br />
lyssna” - Individen framför oss ska få komma i<br />
fokus med sin livsberättelse.<br />
beskrev reflektioner kring att man som personal<br />
bör vara försiktig med att ta den psykotiske<br />
patientens ord på alltför stort allvar, samtidigt<br />
som att det är viktigt att vi som personal faktiskt<br />
orkar lyssna och ta emot de erfarenheter och<br />
upplevelser som patienten bär på. En reflektion<br />
från publiken var vikten av att komma ihåg att<br />
det inte är personalens ansvar att avgöra om<br />
patienten faktiskt utsatts för övergrepp eller<br />
inte. Det är patientens känslor, upplevelser och<br />
erfarenheter som vi som personal skall klara av<br />
att möta och hantera. Anna-Karin beskriver<br />
i detta sammanhang att hon inte i någon av<br />
sina intervjuer haft anledning att misstro de<br />
berättelser hon delgivits av sina informanter.<br />
Detta bland annat för att personerna kom<br />
till intervjun i ett mycket tidigt skede, alla var<br />
orienterade i tid och rum, kunde klart beskriva<br />
sina upplevelser och sin förståelse, få var påverkade<br />
av neuroleptika, och alla var medicinskt<br />
undersökta.<br />
Frågan ställs från publiken om det kan vara<br />
så att Anna-Karins studie bygger på intervjuer<br />
med personer som egentligen har prodromalsymtom<br />
på psykossjukdom och inte på schizofreni.<br />
Anna-Karin svarar att det inte finns någon<br />
skillnad på dessa typer av prodromalsymtom<br />
och att det inte heller går att skilja dem åt rent<br />
diagnostiskt, eller teoretiskt.<br />
Anna-Karin beskriver hur hon och hennes<br />
medarbetare kritiserats för att oroa patienterna<br />
och uppmanats att undvika ” att väcka<br />
den björn som sover”. Anna-Karins svar på<br />
detta är ”– Som om den björnen sover gott!”<br />
Diskussioner uppstår också kring att vård och<br />
behandling vid psykosproblematik kan bli fel<br />
om orsakerna till schizofreni vilar på så oklar<br />
grund. Frågan kring läkemedelsindustrins inverkan<br />
på förklaringsmodeller vid psykossjukdom<br />
tas upp liksom resonemang kring behovet<br />
av att utveckla den psykiatriska diagnostiken<br />
och att diagnosen schizofreni kanske behöver<br />
delas upp i mindre grupper utifrån bakgrund,<br />
prognos och liknande. Schizofreni presenteras<br />
ofta, även i DSM IV, som fristående från livet<br />
och den specifika personen som drabbats –<br />
det behövs en ökad helhetssyn där livet och<br />
sjukdomen förstås i relation till kausalitet och<br />
orsakssammanhang. Som åhörare på Anna-<br />
Karins presentation ser vi att detta perspektiv<br />
på kunskap är ett mycket viktigt inlägg i debatten<br />
om psykiatrin, liksom ökad förståelse för<br />
hur komplext detta område är!<br />
Anna-Karin Neubeck nås via e-mail:<br />
anna-karin.neubeck@ki.se<br />
Dags att söka stipendium<br />
för år 2009<br />
Styrelsen behandlar stipendieansökningar två<br />
gånger per år, i januari och september.<br />
Som medlem sedan minst ett år i PSYKIATRISKA RIKSFÖRENINGEN kan du söka stipendium. Ända-<br />
målet ska vara att främja forskning, utveckling och utbildning inom psykiatrisjuksköterskans område<br />
eller att främja psykiatrisjuksköterskans yrkesfunktion. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla namn,<br />
personnummer, adress och för vilket ändamål stipendiet söks. Vidare ska ansökan innehålla en specificerad<br />
kostnadsberäkning och om man sökt andra bidrag eller stipendier. Gäller det en kurs ska kopia på<br />
kursprogrammet biläggas ansökan. Dessutom ska ansökan innehålla förslag till spridning av inhämtade<br />
kunskaper, exempelvis artikel i <strong>Psyche</strong>, seminarium eller bidrag till studiedagar. Vid ej genomförd aktivitet<br />
ska erhållet belopp återbetalas. Stipendier kan inte sökas för av PSYKIATRISKA RIKSFÖRENINGEN<br />
anordnade kurser/konferenser.<br />
Välkommen med Din stipendieansökan!<br />
richard Brodd<br />
Oskarsgatan 4, 414 63 Göteborg<br />
e-post: richard.brodd@bredband.net<br />
Riktlinjer för stipendiemedel<br />
1. Sökanden ska uppfylla kraven enligt stadgarna § 4 Medlemskap.<br />
2. Sökandens ändamål ska vara i enlighet med stadgarna § 1<br />
Ändamål.<br />
3. Sökanden ska inkomma med en skriftlig ansökan före den planerade<br />
aktiviteten. Ansökan ska vara i brevform och innehålla<br />
följande:<br />
- namn, personnummer och adress,<br />
- nuvarande anställningsförhållande,<br />
- kort beskrivning av sitt verksamhetsområde och sina arbetsuppgifter,<br />
- syfte och ändamål med stipendiet,<br />
- specificerad kostnadsberäkning över vad bidraget avser att<br />
användas till,<br />
- uppgifter om och vilka andra bidrag eller stipendier man sökt<br />
och eventuellt beviljats för detta ändamål,<br />
- i vilken mån och omfattning arbetsgivaren stödjer den aktivitet<br />
som stipendiet avser att användas till,<br />
- i den mån det är aktuellt ska kopia på kursprogram/inbjudan<br />
bifogas ansökan,<br />
- förslag och plan på hur aktiviteten ska kunna återkopplas<br />
och spridas till övriga medlemmar i form av en<br />
artikel/rapport för publicering i <strong>Psyche</strong>.<br />
4. Beviljade stipendiemedel som inte lösts ut inom 3 månader<br />
efter att beslutet delgivits går inte att göra anspråk<br />
på.<br />
5. Vid ej genomförd aktivitet ska erhållet belopp återbetalas.<br />
6. Stipendier kan ej sökas för nationella och regionala aktiviteter<br />
som är anordnade av PRF.<br />
7. Styrelsen behandlar stipendieansökningar två gånger per<br />
år. Ansökan ska vara styrelsens sekreterare tillhanda senast<br />
den 15/1 respektive den 15/8. Stipendieriktlinjerna publiceras<br />
i <strong>Psyche</strong> varje år.