nr 2 – 2005 - Tidskriften Röda rummet
nr 2 – 2005 - Tidskriften Röda rummet
nr 2 – 2005 - Tidskriften Röda rummet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VERKMÄSTAREN SOM<br />
FÖRSVANN<br />
Upplösningen av skråväsendet och förvandlingen av hantverkaren till en<br />
fabriksproletär på botten av en närmast militär hierarki var en flerhundraårig<br />
process. Teknikutvecklingen i sig var inte en tillräcklig drivkraft.<br />
Rationaliseringsrörelsen var i själva verket en utdragen maktkamp på bergsbruk<br />
och i manufakturer präglad av tvångsåtgärder och motstånd. Anders Björnsson<br />
tecknar de breda linjerna i detta historiska skede och drar fram dem till införandet<br />
av 1990-talets förment mer demokratiska ”platta organisationer”.<br />
Under 1600-talet, Sveriges stora<br />
århundrade, var industriproduktionen<br />
i allt väsentligt organiserad<br />
enligt skråmodellen <strong>–</strong> med triaden<br />
mästare, gesäll, lärling. Mästaren<br />
var husbonde , varje läropojke kunde i princip bli<br />
mästare. Skråna var inte en ålderdomlig, medeltida<br />
organisation utan införda till Sverige i slutet<br />
av 1400- och början av 1500-talet, från Tyskland<br />
EN ARTIKEL AV ANDERS BJÖRNSSON<br />
Artikelförfattaren är författare, samhällsdebattör<br />
och tidigare redaktör för Dagens Forskning.<br />
Hans senaste bok är Generation utan uppdrag<br />
<strong>–</strong> Politiska journaler 2004-<strong>2005</strong><br />
närmast. De var nymodigheter alltså. Men hallå!<br />
Industriproduktion? Var inte landet ett agrarsamhälle<br />
av i grunden feodal typ? Jo, bergverken, hyttor<br />
och hamrar, hörde till spetsteknologin; numerärt<br />
obetydliga men militärt oumbärliga. Med<br />
skråämbetena ville centralmakten <strong>–</strong> ännu inte en<br />
stat i modern mening <strong>–</strong> kontrollera näringarna.<br />
Skrån, korporationer; ja, kanske kan man tala om<br />
en tidig form av korporativism.<br />
Ekonomin, som Gustav Vasa grundlägger, var<br />
dynamisk och brutal. Den som sonsonen,<br />
Gustav II Adolf, övertar och utvecklar blir närmast<br />
explosiv. Det är förvisso agrarkris, i Sverige<br />
som i det övriga Europa. Men den som behärs-<br />
kar det industriella kunnandet håller i spjutspetsen<br />
mot framtiden. Sverige gjorde det <strong>–</strong> staten<br />
håller på att frigöra sig ur klanernas och godsadelns<br />
grepp. Med enväldet uppkommer konturerna<br />
till ett medborgarsamhälle.<br />
Det är också under 1600-talet som det kapitalistiska<br />
produktionssättet vinner insteg i ekonomin.<br />
Skeppsbroadeln och brukspatronerna skaffar<br />
sig jätteförmögenheter, som endast kan jäm-<br />
Arbets delning efter Diderot<br />
föras med riksämbetsmännens och riksrådens<br />
ståtliga förläningar. Inom handel och industri<br />
växer nya produktionsförhållanden fram.<br />
Import av tekniskt och kommersiellt kunnande<br />
ger stadga åt militärstaten. Bergverk anläggs i<br />
röda <strong>rummet</strong> 2/<strong>2005</strong> • 9
Change language