Kartläggning (pdf)

ENPROCENTSREGELN OCH
ANDRA RIKTLINJER FÖR
INKÖP
RUTINER OCH SKÖTSELRÅD
VÄRDERING, FÖRSÄKRING,
LAGER OCH REGISTER
KONST FRÅN PERIODEN
1930-79
FÖRMEDLING, TILLGÄNG-
LIGHET OCH EXPONERING
SAMMANFATTNING AV NÅGRA VIKTIGA PUNKTER
Ingen av de åtta kommuner som besvarat enkäten tillämpar enprocentsregeln.
Tre av dem har dock uttryckt intresse av att få kunskap om hur enprocentsregeln
tillämpas i andra kommuner.
Sju av kommunerna har inte heller några andra fastställda regler vid inköp
eller beställning av konst, som t ex att anlita lokala konstnärer eller koppla inköpet
till speciell placering och tillgänglighet för invånarna. Västerås följer vissa
principer där kvaliteten är central och spridning i staden önskvärd.
Fem kommuner har ingen särskild budget avsatt för offentlig konst.
Av de tre kommuner som uppgivit att de har en särskild konstbudget var det
bara en som hade avsatt medel till konstinköp 2010.
Tre av åtta kommuner har rutiner för inventering av konsten genom kontinuerlig
översyn och/ eller genom sitt register. Övriga har inga rutiner för inventering.
När det gäller den byggnadsanknutna konsten uppger ingen kommun att de i
samband med ombyggnad och renovering har rutinmässig kontakt med t ex
antikvarisk rådgivare.
Ingen av de åtta kommunerna uppger att de har några skötselråd eller direktiv
för konstverken, t ex från konstnär i samband med inköp.
En kommun har en del av sina konstverk värderade, en annan har uppskattat
ett totalt värde, men inte värderat de enskilda verken. Övriga kommuner uppger
antingen att konstverken inte är värderade eller att uppgiftslämnaren inte känner
till det.
Två kommuner har sin konst försäkrad.
Fem kommuner har någon form av lager för den lösa konsten och sju kommuner
uppger att de har någon form av register för konsten. Tre av dem är digitala och
de program som används är ArtSystem, Sofie reflex och Exel.
Fyra kommuner registrerar donationer på något sätt. Fyra kommuner svarar nej,
eller är osäkra.
En kommun har i sin registrering identifierat konstverk från perioden 1930-79.
Två kommuner har i viss utsträckning överblick över offentlig konst som
tillkommit i bostadsområden under den perioden.
En kommun känner till att konstverk från perioden förstörts, nedmonterats
eller stulits.
Två kommuner – Västerås och Fagersta – har angivit viktiga hållpunkter under
denna period när det gäller policy för offentlig konst. Västerås införde, i samband
med att kulturfonden inrättades kring 1950, bestämmelser om inköp av
offentlig konst. De har justerats under åren. I Fagersta bildades på -70-talet en
konstkommitté med ansvar för konst och offentlig utsmyckning som upplöstes
1989.
Två kommuner har uppgett att de har information om sitt konstinnehav via
hemsidor. I fyra kommuner finns information på skyltar vid konstverken. Fyra
kommuner uppger att de har/ har haft tillfälliga konstutställningar. Tre kommuner
presenterar sin konst i form av någon trycksak, t ex bok eller konstkarta.
Två kommuner vet säkert att barn och ungdomar har deltagit i pedagogiska projekt
om gestaltning i den offentliga miljön. I en kommun tror uppgiftslämnaren
att det är så. Fyra kommuner svarar nej eller vet inte på frågan.
Västerås stad har avtal med BUS – Bildkonst Upphovsrätt i Sverige. I Köping är
ett sådant avtal på gång. Övriga kommuner har inte avtal med BUS.
6