Klicka på bilden eller ladda ner via denna länk - Uppåkra

Figur 15. Kungaleven och de arkitektoniskt iögonenfallande kyrkorna i östra Blekinge. De blomliknande
symbolerna anger kungaleven enligt Kung Valdemars Jordebok och cirklarna visar de
av områdets kyrkor som avviker genom sin rent arkitektoniska utformning. Tecknad av Anna
Lihammer efter uppgifter i Aakjær 1926–1943; Anderson 1932.
ambitioner i området blev påtagliga under tidig medeltid blev kontrollen
över kommunikationsvägarna mycket viktig. Makten ställdes då inför de
speciella villkor som östra Blekinge bjuder. Detta resulterade i att några platser
– Ronneby, Lösen och Vambåsa – blev kungalev. Gemensamt för dessa är
deras egenskaper av kommunikativa skärnings- och knutpunkter. I samtliga
möter vattenvägarna den äldre landsvägen på något sätt. För Lösen och
Ronneby kan man också se platsernas utvecklingspotential i den senare urbaniseringen.
Vambåsa har setts som ett ‘extra’ kungalev (tillsammans med Mörrum i
västra Blekinge) baserat på speciella kungliga rättigheter, men kanske kan
man i stället se både Mörrum och Vambåsa som en anpassning till de speciella
förutsättningarna i det blekingska landskapet. Kanske är det så att de
fem kungaleven i Blekinge inte från början utgjort olika divisioner eller rester
257