29 Ättartal - Mina förfäder

yggnader och inredningar. Boskapsstockens storlek och sammansättning
är endast känd genom bouppteckningar, normalt endast från
1800-talet, och från den speciella skatt som under år 1621-41 går under
benämningen "boskaps- m.fl. längder". Båda dessa källor är dock
stundom mycket bristfälliga.
FLYTTNINGAR
Från 1800-talets första hälft kan ofta kyrkoböckerna upplysa om, inte
bara vilket år en flyttning ägt rum, utan också vilket datum det skedde,
samt självfallet varifrån och vart flyttningen ägde rum. Dylika datum
får dock endast ses som det datum då man blev utskriven ur, respektive
inskriven i, kyrkoböckerna, d.v.s. då flyttningsbevis utfärdades.
Vanligtvis skiljer det på en vecka mellan en ut- och en inskrivningen.
Från 1700-talet och äldre perioder, får man vara tacksam om man
kan erhålla uppgifter angående årtal och adresser var en viss person
eller familj kom ifrån, eller vart de skulle.
BARNEN
Så långt tillbaka som våra kyrkoböcker sträcker sig utan luckor, normalt
till 1700-talets första hälft, brukar man hitta namn och födelseår
på samtliga barn i en familj. I äldre tider, då endast namnen är kända
(eller endast kön och ungefärligt födelseår), får ordningsföljden på
barnaskaran endast ses som ett rekonstruktionsförsök.
I de familjer som redovisas fram till 1700-talets början är den angivna
barnaskaran ofta starkt underrepresenterad, på grund av ett bristfälligt
källmaterial. Men även om antalet medtagna barn skulle vara
komplett kan de ge en missvisande bild av familjens storlek, eftersom
fler barn kan ha dött före vuxen ålder än vad som anges i denna krönika.
Alla andra barn än de som är direkta förfäder har endast följts i
livet tills dess att de flyttat hemifrån, vilket normalt skedde vid 15-20
års ålder. Hos fattiga familjer skedde det vanligen några år tidigare än
hos de som var bättre bemedlade. I vissa fall kunde dock ett barn eller
ett ogift syskon bo kvar betydligt längre.
Barn vars förnamn och födelseår står inom parentes är osäkra.
14