Verksamhetsberättelse 2006 - 2009 - Tiedonjulkistamisen ...
Verksamhetsberättelse 2006 - 2009 - Tiedonjulkistamisen ...
Verksamhetsberättelse 2006 - 2009 - Tiedonjulkistamisen ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1<br />
Delegationen för informationsspridning - verksamhetsberättelse <strong>2006</strong> - <strong>2009</strong><br />
Juha Nurminen har utfört en betydande livsgärning<br />
för att öka kunskapen om Östersjöns och dess kustområdens<br />
historia och kultur och om miljöns tillstånd<br />
där.<br />
Helsingfors stads<br />
internationella kulturcentrum<br />
Caisas<br />
direktör Johanna<br />
Maula, tf. direktör Ahmed Akar, kulturproducent Kitari<br />
Mayele, kulturproducent Alina Ciesla, kulturproducent<br />
Ogechukwu Eneh, kulturproducent Lilian<br />
Neo, kulturproducent Azra Dzaferovic-Lika, ADBplanerare<br />
Edmon Dolaian, planerare av webbtjänsten<br />
Katja Kaila, tf. planerare av webbtjänsten Elina<br />
Huhta, informatör Martta Louekari samt scenograf<br />
och inredare Faruk Lika för produktion av mångsidig<br />
information för och om invandrare<br />
Helsingfors stads kulturcentrum Caisa grundades 1996<br />
som en internationell mötesplats för invandrare och<br />
stadsbor. På drygt tio år har Caisa utvecklats till den<br />
viktigaste aktören som främjar kulturell mångfald i huvudstadsregionen.<br />
Caisa ordnar varje år hundratals evenemang,<br />
där antalet deltagare stiger till över 100 000.<br />
På detta sätt förmedlas en betydande mängd information<br />
om å ena sidan den finländska kulturen och det<br />
finländska samhället till invandrarna men samtidigt om<br />
olika invandrargruppers kultur till såväl finländare som<br />
användare som företräder andra kulturer. I anslutning<br />
till Caisa arbetar en mängd föreningar och sammanslutningar.<br />
Invandrarna spelar en central roll som informationsproducenter.<br />
En speciellt viktig informationskanal har blivit den Infobank<br />
(www.infopankki.fi) som upprätthålls av Caisa och<br />
samarbetsinstanserna och som erbjuder grundläggande<br />
information på 15 olika språk för invandrare om samhällets<br />
funktion och möjligheterna i Finland.<br />
Kulturcentret Caisa är ett utmärkt exempel på invandrarnas<br />
förmåga att fungera som aktiva kunskapsproducenter,<br />
när de erbjuds grundläggande förutsättningar<br />
för det.<br />
Redaktör Eeva Luotonen för<br />
radioarbete med programserierna<br />
Kuka on kukin kirjallisuudessa<br />
och Jumalainen heinäkuu<br />
Radioredaktör Eeva Luotonen<br />
har förmåga att hitta nya och<br />
insiktsväckande perspektiv på<br />
även bekanta saker. I hennes<br />
program hörs också redaktörens<br />
omfattande kännedom om<br />
de saker hon behandlar. Luotonen är grundligt insatt i den<br />
finska litteraturen och kulturen. I sina program närmar<br />
hon sig litteraturen genom att stöda sig på facklitterära<br />
och vetenskapliga aspekter. Hon kopplar ihop förståelse<br />
och tolkning av litteratur med historia och samhälle på ett<br />
föredömligt sätt och ger ändå utrymme ät läsarens subjektiva<br />
läsupplevelse som grundar sig på hans eller hennes<br />
egen erfarenhet.<br />
Eeva Luotonens omfattande programserie Kuka on kukin<br />
kirjallisuudessa gör lyssnarna förtrogna med världslitteraturens<br />
personer och gestalter, verkliga och fiktiva. Programmet<br />
öppnar vägar till antikens och Bibelns gestalter,<br />
Petrarcas verk, doktor Jekylls och mister Hydes bakgrund<br />
och psykologin bakom sagornas evigt unge Peter Pan.<br />
Delegationen för informationsspridning ansåg också att<br />
redaktör Luotonen stod för en mycket betydande insats i<br />
Radio 1:s program på temat Jumalainen heinäkuu.<br />
Eeva Luotonen har skapat sin radiokarriär är som redaktör,<br />
producent och redaktionschef vid Rundradions Radio<br />
1. Hon fick Suomalaisen radio- ja tv-viihteen seura<br />
Studio Kymppis Eero Saarenheimo-pris <strong>2006</strong>.<br />
Professor Max Engman för<br />
verket Raja. Karjalankannas<br />
191 – 1920 (WSOY)<br />
Finlands första steg som självständig<br />
stat var svåra. Relationerna<br />
till Sovjetryssland förblev<br />
spända ända till freden i Dorpat<br />
1920 och även länge efter det.<br />
Som suverän stat måste Finland<br />
framför allt bevaka sina<br />
statsgränser. Den lilla Systerbäck som skiljer Finland och<br />
Ryssland åt blev snart ett mikrokosmos som avspeglade<br />
Finlands utrikesrelationer. Utmed bäcken avgjordes också<br />
större internationella frågor.<br />
Professor Max Engmans verk representerar den mikrohistoriska<br />
forskningsmetoden när den är som bäst. Från