Den leende skotten - Golfbladet
Den leende skotten - Golfbladet
Den leende skotten - Golfbladet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
TEXT Michael Broström<br />
FOTO Niclas Luthman<br />
16<br />
Vad gör man när man älskar golf, har lite pengar över och dessutom<br />
gott om erfarenhet från många av världens bästa banor?<br />
Man bygger så klart sin egen bana!<br />
Med stort engagemang och massor av jävlaranamma<br />
har Niclas Luthman och Lars Johansson<br />
tillsammans skapat en golfbana där<br />
varken den utmärkta layouten eller det fina<br />
skicket – trots att banan är nyöppnad – är det<br />
bestående intrycket. I stället slås man av hur<br />
rolig banan är.<br />
Inte någon gång under rundan faller man<br />
in i en sån där trist lunk där man bara transporterar<br />
bollen och går vidare till nästa hål. På<br />
Herresta måste man tänka igenom hur man<br />
ska spela hålen och sedan försöka slå den<br />
sorts slag som krävs för just det läge man<br />
har. Nog så svårt, men misslyckas man är det<br />
inte, som på en del andra banor med stora<br />
ambitioner, kört för det – i stället får man en<br />
ny utmaning att ta itu med.<br />
Lite bättre spelare bör definitivt spela banan<br />
lite längre. Blåser det mycket kan den svarta<br />
mästerskapstee vara lite mycket att ta sig an,<br />
men från gul tee missar långtslående spelare<br />
intrycken från många av banans strategiska<br />
hinder. Bogeyspelaren får en skön upplevelse<br />
från gul och nybörjare tvingas inte slå över<br />
vatten på mer än ett hål – vilket i sig säkert är<br />
en kittlande upplevelse.<br />
Fantasifulla namn på hålen<br />
Banan öppnar med ett ganska rakt par 4-hål<br />
där man direkt får se något som skiljer sig<br />
från många andra så kallade mästerskapsbanor.<br />
Tappar man bollen utanför fairway så är<br />
bollen inte automatiskt borta. Man har kortklippt<br />
ruff långt ut bland träden just för att<br />
man ska få spela golf i stället för att leta boll –<br />
ett utmärkt initiativ som också bör betala sig i<br />
kortare rondtider och gladare golfspelare.<br />
I likhet med många av de stora golfbanorna<br />
i världen har International Golf Club Arlanda,<br />
som banan ska byta namn till, namngivna<br />
hål. Och man har inte bara kastat ut namnen<br />
på måfå utan valt namn som bidrar till totalupplevelsen.<br />
Ettan heter således Catwalk,<br />
eftersom spelare på backtee kan beskådas<br />
från klubbhusverandan – medan bogeyspelaren<br />
från gul tee 75 meter längre fram knappt<br />
syns alls.<br />
När man kommer fram till greenen kommer<br />
nästa positiva överraskning. Här finns<br />
en tanke bakom varenda bunker,<br />
undulering och klipplinje. Har<br />
man fegat från tee och med en<br />
svårare inspelsvinkel inte riktigt<br />
hamnat på rätt ställe krävs riktigt<br />
bra puttning bara för att rädda par,<br />
medan den som placerat inspelet<br />
rätt i stället kan satsa på en välförtjänt<br />
birdie.<br />
Efter Limbo och Tango kommer man till Beirut.<br />
Det är inte cafét man åsyftat, utan snarare<br />
kanske de greenbunkrar som för tankarna till<br />
bombkratrar och ramar in den stora greenen<br />
där man med ett felplacerat inspel kan stå<br />
med en bunker i puttningslinjen.<br />
Femte hålet, par 5-hålet Volga, är ett<br />
klassiskt risk/reward-hål. <strong>Den</strong> som vågar<br />
skära av så mycket som möjligt över vattnet<br />
från tee får ett relativt lätt inspel och chans<br />
att nå på två slag, medan den som släpper ut<br />
bollen till höger i stället får rikta in sig på att<br />
hitta ett bra avstånd för sitt tredjeslag till den<br />
hela 55 meter långa greenen!<br />
Med en birdie eller eagle i bagaget är det<br />
lätt att stega upp på sexans tee och hoppas<br />
på Jackpot – som hålet heter. Nu har vi kommit<br />
till de första nio hålens fräckaste utslag<br />
med vatten hela vägen från tee till den stora<br />
greenen som skyddas av bunkrar både i framkant<br />
och bakkant. Hålet är inte långt, 140 meter<br />
från svart och 120 från röd, men ack så<br />
Bara have<br />
vackert och en ren njutning både att beskåda<br />
och spela.<br />
Som synes är det ofta ledande namn som<br />
ger en vink om hur hålet ser ut eller hur det<br />
ska spelas, och på det sjunde hålet, Slapshot,<br />
är det ingen tvekan om vad som krävs<br />
från tee. En rejält piskad drive ut till höger på<br />
fairway krävs för att ha ett vettigt inspel till<br />
det underbara greenområdet på detta långa<br />
par 4-hål som spelas in i den förhärskande<br />
vinden.<br />
För den våghalsige är sedan par 4-hålet<br />
Lucky Strike en möjlighet att försöka nå<br />
greenen från tee, men den kloke väljer i stället<br />
att lägga upp på rätt avstånd och slå in<br />
en precisionswedge till rätt platå på den stora<br />
greenen, innan man tar itu med Sidewinder<br />
– tyvärr ett lite skumt utslag från backtee och<br />
banans enda out of bounds till vänster.<br />
Majestätiska tallar<br />
När man så spelat nio av banans hål kan man
Change language