Ung, Rörelsehindrad & Stolt - Förbundet Unga Rörelsehindrade

Recommendations

Info

att byta ord ifrån handikappad till funktionshindrad). Det kan dock finnas andra orsaker till varför vi kallas svaga, orsaker som det inte är lika lätt att göra något åt. Att se på personer med funktionshinder som svaga är en tradition som bland annat kan ha sin grund i Darwins gamla teori om den starkes rätt. Teorin om den starkes rätt bygger förenklat på tanken att det är de starkaste och friskaste djuren som klarar sig bäst i naturen, medan de mer utsatta djuren har svårare att klara sig. Naturen väljer ut ”det naturliga urvalet”, där de som har de bästa fysiska förutsättningarna klarar sig och kan föra sina gener vidare. Darwinismen menar att eftersom vi också är däggdjur gäller samma sak även för oss. Det är möjligt att det är detta tankesätt som omedvetet gör sig gällande när ser oss som en svag grupp. Det tycks ibland som om man endast tar sig an våra frågor när det är högkonjunktur och övriga samhällsfrågor är lösta. Det tycks som man ser våra behov som någon slags lyx, något man kan göra något åt när samhället i övrigt fungerar smärtfritt. En parallell till darwinismen skulle vara att naturen tar hand om de mest utsatta djuren sist. Jag är övertygad om att detta synsätt ligger bakom många av de dåliga attityder som - 14 - finns gentemot oss. En annan förklaring till att man använder ordet svag kan man finna i den föråldrade religiösa idén att rörelsehindret skulle vara ett straff från Gud. Det är bara vissa religiösa fundamentalister som skulle hävda detta idag, men den kristna traditionen har haft så stort inflytande på det svenska samhället att spåren omedvetet kan finnas kvar i människors sätt att tänka. Något av det otäckaste med detta är att flera personer med rörelsehinder har denna attityd emot sig själva, trots att de ofta inte på något sätt är religiösa i övrigt. Den enda man måste leva med i hela sitt liv är sig själv, därför är det fruktansvärt när en människa, vem det nu än må vara, ser sitt liv som ett straff. Fruktansvärt för att det så tydligt visar att denna människa inte mår bra. Det är inte konstigt att man kan känna vanmakt vissa stunder av sitt liv, när man varje dag måste kämpa för att kunna leva ett vanligt liv. Det är dock framförallt samhället som ska lastas för att du mår dåligt. Om samhället var tillgängligt, så att du kunde leva ett liv på samma villkor som andra, skulle inte ditt rörelsehinder upplevas som ett problem.
Att ta tillbaka sin stolthet Något av det viktigaste som en människa har är hennes stolthet. Det är stoltheten som gör att en människa inte finner sig i att bli trampad på. Ja, man skulle kunna säga att det är stoltheten som skiljer en stark människa från en svag. Utan stolthet kan man aldrig förbättra sin situation, utan stolthet kan man inte kräva sin rätt. Utan stolthet känner man att man inte har någon rätt att protestera överhuvudtaget. Förlorar vi vår stolthet förvandlas vi till den svaga grupp som samhället så ofta utmålar oss som. Ett tydligt bevis på hur vi har förlorat vår stolthet är reaktionerna jag möter när jag vänder på det felaktiga tankesättet om att rörelsehindret skulle vara ett straff, och säger att jag personligen ser mitt rörelsehinder som en gåva. Jag anser att jag har fått så mycket erfarenhet och fördjupad förståelse för olika människors livssituationer genom mitt funktionshinder att detta mer än väl väger upp min begränsade rörlighet. Detta är en åsikt som jag förstår att vissa tycker är konstig och andra inte delar. Det märkliga är dock att när jag uttrycker denna åsikt är det många personer med rörelsehinder som blir väldigt upprörda och förbannade, precis som om jag genom att uttrycka den har drivit med dem. Det är faktiskt så att jag möter större förståelse för min åsikt bland personer som inte har ett rörelsehinder, fast man skulle ha kunnat tro att de skulle haft ännu svårare att förstå vad jag menar. Varför väcker denna åsikt så mycket protester bland oss som har ett rörelsehinder? Låt oss än en gång vända blickarna mot de svartas kamp för sina rättigheter i USA och Sydafrika. Motståndsrörelserna växte sig starka av en okuvlig stolthet, folk - 15 - var nöjda med sig själva och det fanns en vetskap om att man som svart var minst lika bra som en vit människa. Man sjöng James Browns sång ”I´m black and I´m proud” och knöt sina nävar. Här fanns en stolthet och en kampglöd som de vita makthavarna tillslut inte kunde hålla tillbaka. Man behöver inte söka sig utanför Sveriges gränser för att hitta liknande exempel. Titta på de homosexuella och se vilken styrka de utstrålar, eller varför inte titta på kvinnorörelsen och se med vilken säkerhet, stolthet och styrka man slåss för ett jämställt samhälle. Om man skulle fråga en bög om han skulle vilja vara straight eller en kvinna om hon vill byta kön så skulle svaret i de allra, allra flesta fall bli nej. Om man däremot frågar en person som sitter rullstol om han eller hon skulle vilja kunna gå så blir svaret så gott som alltid ja. Anledningarna till detta är flera. Det är mycket svårare att leva ett ”normalt” liv i Sverige idag om man har ett rörelsehinder än om man är svart, kvinna eller homosexuell. Om samhället skulle vara helt tillgängligt så lovar jag att viljan att kunna gå skulle minska ganska rejält. Den skulle kanske finnas kvar, men på ett annat sätt. Det skulle fortfarande vara kul att känna hur det känns att springa, men man skulle inte behöva kunna det för att leva ett normalt liv, och önskan om att kunna gå skulle jämföras med människans önskan att kunna flyga som en fågel.
Page 1 and 2: - 1 -
Page 3 and 4: Jag vill berätta för dig om hur v
Page 5 and 6: en magisk egenskap, nämligen att d
Page 7 and 8: ssrummet. Det är ju lite tråkigt
Page 9 and 10: efolkningen men vår ekonomi är ty
Page 11 and 12: hela 1900-talet, och jag kan lova a
Page 13: Detta är ett tydligt exempel på h
Page 17 and 18: trängs runt scenerna. Första gån

Ung, Rörelsehindrad & Stolt - Förbundet Unga Rörelsehindrade

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?