Nummer 2 2000 - Contra
Nummer 2 2000 - Contra
Nummer 2 2000 - Contra
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kalla krigets hjältar:<br />
Namnet Pjotr Popov är obekant<br />
för en bredare allmänhet. Ändå<br />
var han på 1950-talet en synnerligen<br />
viktig länk i den fria västvärldens<br />
kamp mot sovjetkommunismen<br />
under det kalla<br />
kriget. Pjotr Semjonovitj Popov<br />
var den första agent CIA lyckades<br />
rekrytera i den sovjetiska<br />
säkerhetstjänsten och gav väst<br />
ovärderliga informationer under<br />
en följd av år. Popov fick slutligen<br />
betala med sitt liv.<br />
Pjotr Popov valde en direkt approach när<br />
han kontaktade den amerikanska underrättelsetjänsten<br />
Central Intelligence Agency<br />
(CIA) i Wien 1952. I ett kuvert adresserat<br />
An den Americanischer Hockkommissaer<br />
[sic!] skrev han: ”Jag är en<br />
rysk officer ansluten till den Sovjetiska<br />
gruppen av styrkors högkvarter i Baden<br />
nära Wien. Om ni är intresserad att köpa en<br />
kopia av den nya organisationsplanen för<br />
en sovjetisk pansardivision, möt mig på<br />
hörnet av Dorotheergasse och Stallburggasse<br />
klockan 8:30 P.M., 12 november.<br />
Om ni inte är där kommer jag att återvända<br />
vid samma tid den 13 november. Priset är<br />
3000 österrikiska schilling.”<br />
Popovs engelska och tyska språkbehandling<br />
var inte den bästa, men på hans intentioner<br />
var inte att ta miste.<br />
Kodnamn Alex<br />
När Popov – med kodnamnet Alex – kontaktade<br />
amerikanerna var han i trettioårsåldern.<br />
Han hade anlänt till Wien i augusti<br />
1952, omkring ett år efter att ha blivit<br />
utexmaninerad från den prestigefyllda sovjetiska<br />
Militära diplomatiska akademin.<br />
Popov var inte ansluten till det mest kända<br />
av de sovjetiska underrättelseorganen<br />
(KGB), utan till den militära underrättelsetjänsten<br />
GRU – närmare bestämt till<br />
sektionen för jugoslaviska frågor i gren 4<br />
av GRUs strategiska underrättelseavdelning<br />
i Wien.<br />
CIAs besättning i Wien – förstärkt med<br />
experter på sovjetryska förhållanden från<br />
Washington – upptäckte efter en inledande<br />
period, under vilken det fanns vissa tvivel<br />
om Popovs autenticititet, att Popov var<br />
”äkta vara”. Amerikanerna blev snart på<br />
det klara med att Popov, som var av enkelt<br />
bondeursprung, inte hade någon tanke på<br />
att hoppa av till väst med sin fru och barn.<br />
Därtill var han alltför bunden vid den<br />
ryska fosterjorden. Vad han ville var att ge<br />
den brutala kommunistregimen i Moskva<br />
vad den förtjänade. Detta var Popovs huvudsyfte<br />
med att vända sig till väst; även<br />
om han tog emot pengar för sina tjänster<br />
var det alltså inte pengarna som var huvudsaken.<br />
Popovs arbete i Wien, som vid denna<br />
tid enligt stormaktsöverenskommelserna<br />
efter Andra världskrigets slut delvis kontrollerades<br />
av Sovjet, bestod bland annat i<br />
att rekrytera utländska agenter till GRU.<br />
Under sin verksamhet inledde han en affär<br />
med en serbisk kvinna, som han envist höll<br />
fast vid under tiden som västagent. Bland<br />
Av Tommy Hansson<br />
Pjotr Popov: CIAs förste sovjetagent<br />
Väpnade aggressioner tillhörde Sovjetrysslands standardmetoder för att nå inflytande i<br />
omvärlden. Bilden visar hur ungerska frihetskämpar krossat den hatade Stalin-statyn i<br />
Budapest. Några dagar efter detta var den ungerska frihetskampen krossad av sovjetiska<br />
stridsvagnar.<br />
annat ansåg sig Popov tvungen att förse sin<br />
älskarinna med pengar då och då. Förhållandet<br />
gav amerikanerna stora bekymmer,<br />
liksom ryssens alltför ymniga bruk av<br />
nationaldrycken vodka.<br />
1951 års reglemente<br />
Det anses att den information Pjotr Popov<br />
bestod USA med var många gånger mer<br />
värd än de relativt små summor agenten<br />
fick i gengäld. Före detta CIA-mannen<br />
William Hood, som beskriver fallet Popov<br />
i sin bok Mole (London 1982), skriver så<br />
här (sidan 127) om Popovs insatser:<br />
”I åratal var det ett av Pentagons [amerikanska<br />
försvarsdepartementet] högsta<br />
prioriterade önskemål att erhålla ett exemplar<br />
av den sovjetiska arméns fältreglemente<br />
för 1947, Röda arméns första efter Andra<br />
världskriget grundläggande instruktionsbok<br />
avseende organisation och taktik. Vid<br />
ett möte…i Washington hade en representant<br />
för Pentagon blivit så ivrig att lägga<br />
CONTRA 2/<strong>2000</strong> 15