Prokaryota celler - Nvb10
Prokaryota celler - Nvb10
Prokaryota celler - Nvb10
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Prokaryota</strong> <strong>celler</strong><br />
Bakterier och arkéer
Bakterier<br />
Arkéer<br />
Eukaryota<br />
Det finns tre domäner
Domän: Eukaryoter<br />
Cellkärna<br />
Organeller<br />
Kännetecken<br />
Domän: Bakterier<br />
Kallades tidigare<br />
eubakterier = "Äkta"<br />
bakterier<br />
Mycket mindre än<br />
eukaryoter<br />
1/10 så många gener (ex.<br />
E. coli - 3000 gener; H.<br />
sapiens - 30000 gener)<br />
100-1000 gånger mindre<br />
Ingen cellkärna<br />
Inga organeller<br />
Delar sig var 20:e minut<br />
(under gynnsamma<br />
förhållanden)
Domän: Arkéer<br />
Kännetecken<br />
I storlek ungefär som bakterier<br />
Saknar cellkärna och organeller<br />
Mycket annorlunda kemisk uppbyggnad<br />
Troligen närmare släkt med eukaryoter än<br />
bakterier<br />
Därför är det egentligen felaktigt att föra<br />
samman bakterier och arkéer i gruppen<br />
prokaryota!
Bakteriecellens struktur ses<br />
t.h<br />
Ringformad kromosom<br />
Plasmider<br />
Ribosomer<br />
Cellmembran<br />
Cellvägg<br />
Flagell<br />
Saknar cellkärna<br />
Kan bilda kolonier, men är<br />
encelliga<br />
Bakterie<strong>celler</strong>
Bakteriernas energiutvinning<br />
Autotrofa bakterier<br />
Utvinner ur ljus eller<br />
oorganiska ämnen<br />
Fotoautotrofer<br />
Ex.<br />
• Använder ljusenergi till<br />
att fixera CO 2<br />
• "Fotosyntes"<br />
• Blågröna alger<br />
(cyanobakterier)<br />
• Symbios med svamp i<br />
lavar
Bakteriernas energiutvinning<br />
Autotrofa bakterier<br />
Kemoautotrofer<br />
Använder energi i<br />
oorganiska ämnen till<br />
att fixera CO 2<br />
Ex.<br />
Järnbakterier<br />
• oxiderar Fe 2+ till Fe 3+ .<br />
Efter några dagar har de<br />
järnoxiderande<br />
bakterierna oxiderat<br />
järn(II)jonerna till<br />
järn(III)joner (bruna).
Bakteriernas energiutvinning<br />
Heterotrofa bakterier<br />
Använder organiska<br />
molekyler från andra<br />
organismer som både<br />
kolkälla och energikälla<br />
(tillverka ATP).<br />
Många använder O 2 som<br />
oxidationsmedel<br />
• Aeroba bakterier<br />
Några använder NO 3 -<br />
(denitrifikationsbakterier) eller<br />
SO 4 2- (svavelbakterier) som<br />
oxidationsmedel<br />
Anaeroba bakterier: Klarar<br />
sig utan syrgas
Bakteriers genetiska<br />
variation uppkommer<br />
främst genom<br />
mutationer men…<br />
Gener från två olika<br />
individer kan<br />
kombineras i en, detta<br />
kallas rekombination<br />
Det finns olika sätt att<br />
bilda dessa<br />
rekombinationer<br />
Rekombination
Transformation:<br />
Cell som tar upp<br />
DNA från<br />
omgivningen.<br />
Receptorer på<br />
ytan av cellen som<br />
känner igen och<br />
transporterar in<br />
DNA till kärnan.<br />
Transformation
Transduktion<br />
Det är avsiktlig överföring<br />
av DNA, via en vektor.<br />
Denna vektor är ofta en<br />
bakteriofag.<br />
Fagen angriper bakterien<br />
och skjuter in sitt DNA som<br />
klistras ihop med<br />
bakteriens genom.<br />
Sen när nya fager bildas<br />
slinker det slumpmässigt in<br />
bakterie DNA, som senare<br />
överförs till när fagen<br />
infekterar en ny bakterie.<br />
På så vis kan bakterier<br />
skicka DNA mellan<br />
varandra.
Gramnegativa<br />
bakterier har<br />
ytterligare ett sätt att<br />
överföra DNA. På<br />
yttermembranet sitter<br />
olika cilier, bland<br />
annat en som kallas<br />
sexpili.<br />
Denna pili är som en<br />
enkelriktad väg för<br />
DNA. Se bild t.h<br />
Konjugation
Alexander Fleming<br />
1928 observerade Fleming att<br />
bakteriekolonier av arten<br />
Staphylococcus aureus dödats<br />
och upplösts kring en<br />
mögelkoloni som förorenat en<br />
bakterieodling. Möglet<br />
renframställdes i buljong,<br />
i vilken det bakteriehämmande<br />
ämnet utsöndrades.<br />
Möglet hörde till arten<br />
Penicillium notatum, och det<br />
verksamma ämnet kallades<br />
senare penicillin.
Penicillin<br />
Olika antibiotika och dess<br />
Cellväggens<br />
uppbyggnad<br />
Polymyksin<br />
Cellmembranets<br />
uppbyggnad och<br />
funktion<br />
Streptomycin<br />
Proteinsyntesen<br />
Actinomycin<br />
DNA syntesen<br />
verkningsmekanismer
Klassificering<br />
Bakterier kan klassificeras utifrån en rad olika<br />
egenskaper. Gramfärgning är ett exempel.<br />
Gramfärgningen är antingen positiv<br />
(grampositiv) eller negativ (gramnegativ).<br />
Till de vanligaste premisserna vid klassificering<br />
av bakterier brukar höra huruvida bakterien trivs<br />
i en syrerik eller syrefattig miljö, och bakteriens<br />
form – det vill säga huruvida bakterien är<br />
stavformad eller kockformad. Numera sker mer<br />
och mer av klassificieringen genom DNAsekvensering<br />
av bakteriella gener.
Gram positiv och gram negativ<br />
Grampositiva bakterier<br />
behåller sin blåvioletta<br />
färg, medan<br />
gramnegativa låter sig<br />
avfärgas och tar upp<br />
kontrastämnet istället.<br />
Grampositiva bakterier<br />
har en tjock cellvägg<br />
av peptidoglykan. Det<br />
är den som binder det<br />
blåvioletta färgämnet.<br />
bakterie
Grampositiv bakterie<br />
Grampositiv bakterie i<br />
genomskärning
Change language