Skjuthandboken - Svenska Pistolskytteförbundet
Skjuthandboken - Svenska Pistolskytteförbundet
Skjuthandboken - Svenska Pistolskytteförbundet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
C.2 Skjutsäkerhet<br />
C.2.1 Skjutbanesäkerhet<br />
81<br />
<strong>Svenska</strong> <strong>Pistolskytteförbundet</strong><br />
C.2.1.1 Allmänt<br />
En skjutbana är en anläggning särskilt anordnad för skjutning med eldvapen. Skjutbana<br />
får användas endast efter tillstånd från polismyndigheten. Bestämmelser för<br />
hur skjutbana skall vara byggd (byggas) bland annat från säkerhetssynpunkt finns i<br />
<strong>Svenska</strong> Kommunförbundets informationsskrift ”Skjutbanor” (Faktablad 911101 Pärm<br />
4:6) samt i Säkerhetsinstruktion för vapen och ammunition mm Frivilliga Skytterörelsen<br />
(SäkI Friv skytte). Polismyndigheten skall i samråd med Statens Skytteombud<br />
(SSO) besiktiga och godkänna en bana.<br />
För annat skytte än det som ryms inom tillstånd för skjutbana gäller bestämmelserna<br />
i C.2.2 Säkerhet vid fältskjutning och övrigt skytte.<br />
För skjutbanor som tillhör Försvarsmakten gäller andra bestämmelser (Säkerhetsinstruktion<br />
för vapen och ammunition med mera (SäkI) och lokala bestämmelser).<br />
Vid alla skjutningar skall första förband eller annan lämplig förbandsmateriel finnas<br />
tillgänglig.<br />
Vid skjutning i inomhushallar är det viktigt att ventilationsanläggning fungerar och<br />
används på rätt sätt.<br />
Anslag skall finnas, väl synligt, som anger var närmaste tillgängliga telefon finns.<br />
I föreningens instruktion för skjutbanan ges ytterligare anvisningar för banans<br />
användande, t.ex:<br />
• skjutledare och banchef<br />
• vilka vapentyper banan är godkänd för<br />
• på vilka tider skjutning är tillåten<br />
• i vilken utsträckning skjutning på olika avstånd får äga rum samtidigt<br />
• på vilken plats och i vilken riktning riktövningar (blindavfyringar) får äga rum<br />
• åtgärder för markörers säkerhet, inklusive vistelse i markörgrav<br />
• tillåtna måltyper<br />
• placering av mål<br />
• avspärrningar<br />
• rapporteringsrutiner<br />
• olycksfallsberedskap<br />
C.2.1.2 Kulfång<br />
Ett kulfång för pistolskytte skall ha en lutning på ca 30 grader och bestå av finkornig<br />
sand/grus, som skall vara lucker till ett djup av 0.5m. Det skall gå att med lätthet sticka<br />
in ett armeringsjärn cirka 0.5m. Detta måste beaktas inte minst vintertid då marken<br />
kan vara frusen och när kulfångsgruset bakom tavelcentrum blivit sönderskjutet.<br />
Höjden skall vara 2,5 m över tavlan (uppställda mål) och i sida skall det vara minst<br />
3 m från kulfångskanten till närmaste mål.<br />
Ett kulfång är inte dimensionerat för grova riktfel eller vådaskott och inte heller för<br />
rikoschetter större än cirka 300 streck (15 grader).<br />
C.2.1.3 Mål och målanordningar<br />
Mål får placeras högst 5 m hitom kulfångets bas. I höjd skall avståndet till kulfångets<br />
krön vara minst 2,5 m från målets överkant.<br />
Mål skall vara fäst vid målställ av sådant material att det inte ger upphov till rikoschetter.<br />
Lämpligt material kan vara trä, lättmetallrör, halvmjuk plast eller dylikt (inte<br />
armeringsjärn, bandjärn eller motsvarande). Skruv och spik ökar risken för rikoschetter<br />
och bör därför ansättas från baksidan.