Teknisk information - Damstahl

Kapitel 6: Bearbetning
Endast några få använder rostfritt stål utan att bearbeta det. Stålet skall klippas, bockas, svetsas, slipas eller på
annat sätt utsättas för mekanisk bearbetning och detta medför dessvärre konsekvenser för korrosionsbeständig-
heten. Rostfritt stål är endast rostfritt med förbehåll och korrosionsbeständigheten är beroende av hur man
behandlar stålet.
Stålet är ”perfekt” från början, när det anländer från stålverket. Då är dess korrosionsbeständighet maximal och
flertalet av de mekaniska processer som stålet sedan utsätts för försämrar beständigheten. All förbearbetning av
rostfritt stål bör utföras så att påverkan blir minimal. Om det inte är möjligt bör hanteringen följas av en lämplig
kemisk efterbehandling (kapitel 7).
Svetsning
Svetsning är en av de korrosionsmässigt allvarligaste faktorerna. Utöver införande av en ny del, svetsfogen, utsätts
stålet för kraftig värmepåverkan som kan medföra minst tre potentiella risker: sensibilisering, anlöpningar och inre
dragspänningar.
Korrosionsrisker förenade med själva svetsfogen försöker man oftast minimera genom att välja ett ”överlegerat”
tillsatsmaterial. Det är svårare att garantera att spalter inte uppstår vid svetsning. Sådana kan uppstå i form av
porer, krympning, bindfel, ofullständig genombränning o. dyl. Spaltkorrosion är primär korrosionsrisk (kapitel 4).
En bra tumregel säger, att spaltkorrosion kan uppstå i temperatur 20-25 °C lägre än den kritiska punktfrätningstemperaturen
(CPT) – den temperatur, då punktfrätning kan uppstå. Lösningen är att antingen helt förebygga
spalter (=intensifierad kontroll) eller välja en bättre ståltyp med större inbyggd säkerhet (t.ex. 4404 i stället för
4301-stål).
Ritning genom svetsfog
A: Basstål
B: Svetsfog
C: Naturlig oxidfilm
D: Anlöpningar
E: Avkromat lager (ligger under anlöpningarna)
F: Heat Affected Zone (HAZ)
G: Porer, kympningar, bindningsfel m.m.
www.damstahl.com
Uppvärmning av stål till temperatur mellan 500
och 850 ºC, en oundviklig bieffekt av svetsning,
medför risk för angrepp genom uppkomst av
skadliga kromkarbider (sensibilisering). Detta för-
siggår inte i själva svetsfogen, utan i en närliggande
värmepåverkad zon (”Heat Affected Zone” = HAZ)
och problemet är störst vid svetsning i tjocka gods.
I praktiken bekämpas det bäst genom att välja låg-
kolstål (t.ex. 4306, 4307 eller 4404) alt. titanstabil-
iserade stål (4541 eller 4571).
Ett närbesläktat fenomen är uppkomsten av skad-
liga, intermetalliska faser (t.ex. ”sigma” (Cr-Fe) eller
”ksi-faser” = Cr-Mo-faser). Uppkommer främst vid
svetsning i höglegerade ”superduplex”-stål (t.ex. 4410,
duplex 2507, Zeron 100) och de högst legerade
ferritiska stålkvaliteterna (t.ex. 4509, 4526 och 4521).
226
01.2011