VASKULÄR MEDICIN 2010 • Vol 26 (Nr 2) - Mediahuset i Göteborg AB

More documents

Recommendations

Info

och kodades i så fall för båda. Dessutom kodades för olika relevansaspekter. I slutet av ett hälsopromotivt abstract finns ofta med en förklaring till vad projektets resultat kan eller skall användas till, dvs. dess relevans. De olika relevansaspekter som hittades var; 1) deskriptivt – ingen relevans uppgavs, 2) vetenskaplig – relevans för andra forskare, 3) individuell – individers nytta av projektet nämndes, 4) organisationer – företag, sjukhus, etc, hade nytta av projektet, 5) sektorer – landsting eller kommuner hade nytta, 6) regeringspolicy – projektet uppgavs ha nytta för regering eller myndigheter på nationell nivå, och 7) juridisk – projektet hade relevans för eventuella framtida lagförändringar eller för att kontrollera efterlevnad av befintliga lagar – denna senare relevansaspekt var inte särskilt vanlig. Resultat Kodningen av de funna hälsopromotiva alkoholartiklarna visar att det finns tydliga skillnader mellan de nordiska länderna. Här kommenteras främst artiklarna från Danmark och Sverige eftersom de övriga nordiska länderna är dåligt representerade i materialet. Island har t.ex. bara en enda alkoholartikeln med health promotion som keyword. En intressant bild framtonar dock i Figur 1 när relevansaspekterna jämförs mellan Danmark och Sverige, som är nummer 1 och 5 i figuren, eftersom svenska artiklar oftare har relevans för kommuner och landsting (sektorer) och ibland framtonar som förarbeten till lagförslag (juridisk). Danska artiklar har istället oftare relevans för individer (individuell), men nämner ibland ingen relevans (deskriptiv) alternativt att artikeln uppges ha relevans för framtida forskning (vetenskaplig): Olikheterna mellan den danska och svenska hälsopromotiva alkoholforskningen, där svenska forskare oftare har relevans för landsting och efterlevnad eller instiftande av regler, medan danska forskare oftare har ett individperspektiv, ger intrycket att ett nerifrånperspektiv är vanligare i Danmark, men att ett uppifrånperspektiv dominerar i Sverige. När en kodning görs av dessa båda aspekter framtonar denna bild ganska tydligt. Det visar sig i Figur 2 att det är svårt att i materialet hitta en enda svensk artikel med ett tydligt nerifrånperspektiv: Ett par exempel ska visas på hur de olika perspektiven kan se ut. Ett svenskt abstract som kodats som ha relevans för efterlevnad av lagstiftning är detta, som dessutom kodats med ett uppifrånperspektiv: 80,0% 60,0% Sum 100,0% 40,0% 20,0% 0,0% 80,0% 60,0% Sum 100,0% 40,0% 20,0% 0,0% Relevans i hälsopromotiv alkoholforskning i 5 nordiska länder 1,00 2,00 3,00 Land 4,00 5,00 1=Danmark 2=Finland 3=Island 4=Norge 5=Sverige 1,00 2,00 There has been a significant improvement in the rate of refusal of alcohol service at licensed premises in Stockholm during the project period. The reason for this is probably a combination of the intervention efforts: community mobilization, RBS training and a more efficient monitoring of alcohol service by authorities [9]. Trots att detta projekt mobiliserar kommunen och tränar bartenders att vägra servera alkohol har det kodats som ha ett uppifrånperspektiv, eftersom de personer som ska förvägras att dricka alkohol inte finns med. Det är snarare myndigheternas regler som bartenders lärs att följa och oavsett hur behjärtansvärt det kan vara så går det inte att koda projektet som uppfyllt av empowerment, som ansetts som en ledstjärna för hälsopromotiv forskning. Ett projekt som däremot måste anses kännetecknat av empowerment är detta danska där en forskargrupp gjort en intervention där ungdomar i 13–16-årsåldern lärts att Figur 1 3,00 Land 4,00 5,00 Deskriptiv Vetenskapl Individuell Organisationer Sektorer Regerings pol Juridisk Perspektiv i hälsopromotiv alkoholforskning i 5 nordiska länder 1=Danmark 2=Finland 3=Island 4=Norge 5=Sverige Figur 2 Uppifrån Nerifrån hjälpa varandra om de blivit alltför berusade: The informants monitored their own level of intoxication, but in order to reduce alcohol consumption they depended upon support from their peers. The informants preferred drinking in the company of well known and trusted peers, and during drinking episodes they supervised and intervened in each others’ drinking to the extent that they deemed it necessary and possible. In regulating the social context of drinking they relied more on their personal experiences than on formalized knowledge about alcohol and harm, which they had learned from prevention campaigns and educational programmes. Conclusions: In this study we found that teenagers may help each other to minimize alcohol related harm, and teenage peer groups should thus be considered a resource for health promotion [10]. Detta projekt kan i den svenska kulturen ses som påfallande kontroversiellt. Ungdomar i de yngre tonåren lär varandra att VASKULÄR MEDICIN 2010 • Vol 26 (Nr 2) 71
dricka måttligt och framförallt att se till att inget farligt händer om kompisen ändå blir alltför berusad. Det kan erinras om att ett sådant alkoholprojekt hade varit helt omöjligt i Sverige, där ungdomar under 18 år enligt gällande lag inte får dricka alkohol överhuvudtaget. Diskussion och slutsatser Det är rimligt att fråga vad som kan ligga bakom de motstridiga forskningsresultaten, och förmodligen finns det flera orsaker till situationen. En besvärande faktor är att de motstridiga resultat som svenska och engelska forskare fått fram om mycket låga doser av alkohol till gravida, vilket berördes i början av denna artikel, ger direkt stöd för den officiella policy som de båda länderna redan har. I Sverige rekommenderas gravida att helt avstå från alkohol, men i England sätts gränsen vid 1–2 glas vin i veckan och forskarnas resultat verifierar därigenom respektive lands policy. Forskningsresultatens trovärdighet är dock inte så stor. Kan 1–2 glas vin i veckan för en gravid kvinna verkligen leda till mentala störningar hos barnet flera år senare? Och kan verkligen samma låga dosering leda till förbättrad mental hälsa hos barnet efter samma tid? De motstridiga forskningsresultaten ger här ett intryck av att forskarna från båda länderna har levererat önskade resultat, och representerar i så fall ett forskningsetiskt problem av ganska allvarlig art. Det kan också vara så att forskarna inte förhållit sig tillräckligt kritiskt till de egna resultaten, något som epidemiologen Ionnadis påtalat då han i en artikel menat det vara nödvändigt att forskare funderar på ”what they believe the chances are that they are testing a true rather than a non-true relationship” [11]. När det gäller forskningsetik är det ganska tydligt att danska forskare oftare har ett deskriptivt förhållande till sina resultat, och menar att de möjligen är viktiga för framtida forskning. Ett sådant förhållande till den egna forskningen påminner om den traditionellt neutrala forskningsetik som forskarsamhället under flera sekler utvecklat. De danska artiklarna har också något oftare ett medicinskt perspektiv, och verkar representera en traditionell forskningsetik som ofta finns bland medicinare. Den danske forskaren Rosta har pekat på skillnaderna mellan alkoholforskningen i Danmark och Tyskland, och menat att danska forskare oftare är knutna till medicinska fakulteter, att de representerar en medelklass som inte så ofta kommer i kontakt med de sociala problem som alko- 72 VASKULÄR MEDICIN 2010 • Vol 26 (Nr 2) holism orsakar. Tysk alkoholforskning är däremot mer influerad av kyrkliga nykterhetsrörelser och konservativ politik; sociala kretsar där medicinska forskningsresultat som pekar på alkoholens eventuella goda egenskaper inte har särskilt stort genomslag [12]. Skillnaderna gentemot den svenska hälsopromotiva alkoholforskningen framstår som ganska stor; med ett ganska starkt inslag av regelverk och med relevans för kommuner och landsting snarare än individer verkar den influerad av myndigheter och byråkrati. Det förvånar därför inte att den svenska forskningen inom detta område har ett tydligt uppifrånperspektiv; de övriga nordiska länderna verkar ha lättare att balansera mellan top-down och bottom-up. Nykterhetsrörelsens inflytande i olika politiska organ får dessutom anses vara ganska stor i Sverige, eftersom den finns både inom frireligiösa rörelser och inom flera av arbetarrörelsens organisationer – medan den i andra länder återfinns främst inom konservativa politiska kretsar. Men det kan frågas om den forskning som visar på positiva effekter av måttligt bruk av alkohol bara kan ignoreras. Frågan verkar med de resultaten inte vara hur man ska minimera alkoholkonsumtion för alla, utan snarare hur man får de flesta människor att dricka just måttligt? Och det finns anledning att tro att det ursprungliga hälsopromotiva nerifrånperspektivet, där människors egna kunskaper om hur de ska hantera sin egen hälsa, är nyckeln till ett bättre hälsoläge för många människor. Och då bör man nog inte skapa mer regler och förbud utan försöka få fram ett mer positivt budskap. Folkhälsovetenskap har ganska länge representerat det höjda varnande pekfingret, där det ideligen slagits larm om hälsofaror som skall undvikas, men varför inte ge positiva råd istället för negativa varningar? Och då kan man ge rådet till vanliga människor att dricka ett glas vin då och då, men att man bör skaffa sig större kunskaper för att kunna välja det som är bra och välja bort det som är dåligt. Det rådet kan dock ges endast till människor som känner sin egen begränsning, men tanken att de flesta vanliga människor själva kan lära sig att hantera sin egen hälsa är egentligen självklar även när det gäller alkoholbruk. Stefan Thorpenberg Docent, projektledare Nordiska högskolan för Folkhälsovetenskap (NHV) Göteborg Referenser: 1. Suzuki R, Ye W, Rylander-Rudqvist T, Saji S, Colditz G A, Wolk A. Alcohol and postmenopausal breast cancer risk defined by estrogen and progesterone receptor status: a prospective cohort study. Journal of the National Cancer Institute 2005;42:97:1601-1608. 2. Barstad B, Sorensen T I A, Tjonneland A, Johansen D, Becker U, Andersen I B, Gronbaek M. Intake of wine, beer and spirits and risk of gastric cancer. European Journal of Cancer Prevention 2005;25:14:239-243. 3. Holmgren S. Low dose alcohol exposure during pregnancy – does it harm? The Swedish National Institute of Public Health, Östersund 2009;R 2009:14 4. Kelly Y, Sacker A, Gray R, Kelly J, Wolke D, Quigley M A. Light drinking in pregnancy, a risk for behavioural problems and cognitive deficits at 3 years of age? International Journal of Epidemiology 2008;1–12 5. Mukamal K J, Jensen M K, Gronbaek M, Stampfer M J et al. Drinking frequency, mediating biomarkers, and risk of myocardial infarction in women and men. Circulation 2005;51:112:1406-1413. 6. Nielsen N R, Truelsen T, Barefoot J C, Johnsen S P, Overvad K, Boysen G, Schnohr P, Gronbaek M. Is the effect of alcohol on risk of stroke confined to highly stressed persons? Neuroepidemiology 2005;29:25:105-113. 7. Holder H, Agardh D E, Hogberg P, Miller T, Norstrom T, Osterberg E, Ramstedt M, Rossow I, Stockwell T. If Retail Alcohol Sales in Sweden were Privatized, What Would be the Potential Consequences? Stockholm, Swedish Institute of Public Health 2007 8. Porter C. Ottawa to Bangkok: Changing health promotion discourse. Health Promotion International 2006;22:1:72-79. 9. Wallin E, Gripenberg J, Andreasson S, Overserving at licensed premises in Stockholm: Effects of a community action program. Journal of Studies on Alcohol 2005;36:66:806-814 10. Jorgensen M H, Curtis T, Christensen PH, Gronbaek M. Harm minimization among teenage drinkers: findings from an ethnographic study on teenage alcohol use in a rural Danish community. Addiction, 2007;102:4:554-559. 11. Ioannidis J P A. Why most published research findings are false. PLoS Med 2005:2:8: e124 12. Rosta J, Alcohol in Danish and German educational print-media (1990-1998): A comparison. Addiction Research and Theory 2003;11:3:169- 176.
Page 1 and 2: VASKULÄR MEDICIN Svensk förening
Page 3 and 4: ANNONS
Page 5 and 6: F R Å N R E D A K T I O N E N Jag
Page 9: av alkoholforskningens resultat fö
Page 13 and 14: Nya bevis för värdet av reninmät
Page 17 and 18: ning fått ökad betydelse, vilket
Page 19 and 20: Mat i primärprevention av hjärt-k
Page 21 and 22: let hjärt-kärlinsjuknanden detsam
Page 23 and 24: Äntligen lite riktlinjer från Soc
Page 27 and 28: prognosen är dock i regel god med
Page 31 and 32: nivåer av lipoprotein (a) och mikr
Page 35 and 36: tiska faktorer samt behandling av l
Page 37 and 38: Acetylsalicylsyra och blodtryckssä
Page 39 and 40: mild obehandlad hypertoni. Försök
Page 43 and 44: Mot bakgrund av hur svårt det hitt
Page 45 and 46: mära utfallsvariabeln (hjärtinfar
Page 47 and 48: Tabell 1. Resultat av Spencestudien
Page 49: 2010 Juni 18-21 20th European Meeti

VASKULÄR MEDICIN 2010 • Vol 26 (Nr 2) - Mediahuset i Göteborg AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?