20.09.2013 Views

-journalen - Biografen Elektra

-journalen - Biografen Elektra

-journalen - Biografen Elektra

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Du läser nu det första provexemplaret<br />

av en ny medlemstidning för Folkets<br />

Bio i hela landet. Projektet är i sin<br />

linda och allt återstår att bygga upp:<br />

en redaktion, ett kontaktnät, en<br />

grafisk form - ja, inte ens namnet är<br />

klart! Så - känn dig manad att bidra<br />

till att denna späda tidningsplanta<br />

överlever den kalla nordiska vintern!<br />

• Vad ska tidningen heta?<br />

Skicka ditt bästa förslag!<br />

• Bidra till innehållet!<br />

Texter, teckningar, foton, förslag, what<br />

ever - alla bidrag uppskattas! (Därmed<br />

inte sagt att allt helt okritiskt anammas<br />

och publiceras, he he...)<br />

• Anmäl dig till redaktionen!<br />

(Någon ska ju sovra bland allt bråte som<br />

skickas in. D v s vissa skriver - andra<br />

stryker; eller...?)<br />

• Kom till Göteborg 6/2 2011!<br />

Folkets Bio betalar resan för alla som vill<br />

vara med och forma den nya tidningens<br />

framtid på ett tidningsmöte sista dagen på<br />

Göteborg Film Festival. Anmäl dig senast<br />

den 30/1 2011.<br />

Kontakta redaktion@folketsbio.se<br />

YourjournalneedsYOU!<br />

nr. 1<br />

november 2010<br />

-<strong>journalen</strong><br />

...söker nytt namn<br />

Hur går det med<br />

digitaliseringen av<br />

biograferna?<br />

MEDIA-programmet i<br />

dina händer<br />

Så blir filmrecensionerna<br />

i din egen<br />

smak<br />

Rapport från Europa<br />

Cinemas-konferens<br />

Landet runt:<br />

Panora flyttar - Slow<br />

food i Jämtland


Rubriken är hämtad från MEDIA desk Swedens utskick<br />

häromdagen. Även vid Europa Cinemas konferens i Paris<br />

den 18 - 21/11 lades stor vikt vid denna enkät. MEDIAprogrammet,<br />

huvudfinansiär för Europa Cinemas, går ut<br />

2013 och beslut om vad som ska komma efter det fattas inom<br />

kort. En del vill slå ihop kultur- och mediaprogrammen -<br />

något som EU-kommissionär Aviva Silver, ansvarig för<br />

MEDIA-enheten, såg positivt på vid sitt besök på Pariskonferensen.<br />

Europa Cinemas ledning befarar däremot<br />

att en sammanslagning innebär minskade resurser. Det<br />

verkliga hotet kommer dock från en del EU-länder som inte<br />

vill avsätta en endaste euro, varken till media eller kultur.<br />

Sådana länder har funnits förut, med dagens ansträngda<br />

ekonomiska läge inom unionen kan de bli fler. Mot denna<br />

bakgrund är det minst sagt bekymmersamt att det kommit<br />

in så få svar på den enkät som MEDIA-programmet skickat<br />

ut för att få in synpunkter på verksamheten och framtiden -<br />

runt 2.000 svar hade då kommit in. Aviva Silver påpekade<br />

Ovan: Kerstin & Åsa från <strong>Elektra</strong>.<br />

Nedan: Max från Zita. Längst ner: Katja<br />

& Monica från Folkets Hus och Parker.<br />

MEDIA-programmets<br />

framtid är i dina händer.<br />

Det saknas runt 20.000 nätsvar på Mediaenkät<br />

- fyll i senast 30/11!<br />

att en motsvarande enkät som utbildningsprogrammet<br />

Pascal nyligen lade ut fick hundrafalt större respons och<br />

hon önskade sig åtminstone 20.000 svar innan deadlinen<br />

på tisdag.<br />

••••••••• Det tar ca 10-15<br />

minuter att fylla i enkäten och man kan svara<br />

både som enskild och som organisation (om<br />

man t ex företräder FB-biograf, filmklubb,<br />

FilmCentrum-avdelning, förening för<br />

filmare eller någon annan organisation).<br />

Även svar som kommer någon enstaka dag<br />

för sent kan komma att beaktas.<br />

Länk till enkäten:<br />

http://ec.europa.eu/yourvoice/ipm/<br />

forms/dispatch?form=futureumedia<br />

Europa Cinemas-konferens i Paris<br />

Den årliga nätverkskonferensen, den 15:e i ordningen, ägde<br />

rum den 18 - 21 november och samlade 750 deltagare från 48<br />

länder, även en del utomeuropeiska. <strong>Elektra</strong> var där.<br />

Inramningen var pampig på traditionellt franskt manér. Konferensen ägde<br />

rum i en 30-våningars hotell- och konferensanläggning nära Eiffel-tornet<br />

med invigningstal av kultur- och kommunikationsminister Frédéric Mitterand<br />

(brorson till François med ett förflutet inom film och TV - bland annat en<br />

ungdomlig episod som biografmaskinist-lärling!). Det bjöds på god mat,<br />

förhandsvisningar av film och en festkväll på biografen Balzac vid Champs<br />

Élysées, där Wim Wenders visade 15 minuter av sin kommande 3D-film till<br />

minnet av Pina Bausch och Cannes-festivalens chef Thierry Frémaux på ett<br />

ytterst underhållande sätt kommenterade en räcka nyrenoverade Lumièrefilmer.<br />

Det visade sig att redan denna filmens tidigaste pionjär faktiskt spelat<br />

in en film i 3D, trots att det på hans tid saknades teknik för att spela upp den.<br />

Publiken på Balzac kunder nu iklä sig rödgröna glasögon och njuta av Lumières<br />

3D-variant av Tåget anländer till stationen. Cool!<br />

Hur går det med digitaliseringen av Europas biografer?<br />

Merparten av tiden upptogs av föreläsningar och diskussioner. Huvudtemana var<br />

två: digitalisering och nya metoder för marknadsföring och kommunikation med<br />

publiken. Överlag är 25% av Europas 29.000 dukar nu utrustade med digitalbio<br />

2K och i några länder närmar man sig 70%. Frankrike har just antagit en lag som<br />

innebär skyldighet för distributören (som tjänar på att kopiorna blir billigare) att<br />

vara med och bära kostnaderna för biograferna (som har dryga utgifter och svårt<br />

att kompensera sig med höjda biljettpriser, då digitalbio i sig inte innebär något<br />

mervärde för publiken). I England - ett land mittemellan Europa och USA, som<br />

någon föreläsare skämtade om - har man nått långt genom privata, solidariska<br />

finansieringsfonder som på liknande sätt för över pengar från distributör till<br />

biograf. I Norge genomförs inom kort en 100%-ig digitalisering av landets<br />

samtliga biografer, som ju i huvudsak är kommunfinansierade. Eurimages,<br />

Europarådets program som fokuserar på europeiska länder utanför EU, har<br />

på motsvarande sätt hittat helhetslösningar för Bosnien (landets samtliga sex<br />

biografer), Madedonien (samtliga tre), Serbien (fem av de sju biograferna som<br />

finns i landet) och Turkiet (23 biografer, men där finns långt fler).


Trots dessa framgångar präglades konferensen mest av problemen. Fristående,<br />

privatägda Art House-biografer i välmående länder utan statligt digitaliseringsstöd<br />

(t ex Schweiz) oroade sig påtagligt för sin överlevnad och detta präglade många<br />

bordssamtal under konferensen. I östeuropeiska länder var situationen än mer<br />

förtvivlad och under näst sista dagen bröt en öppen konflikt ut mellan företrädare<br />

för Europa Cinemas officiella linje, att 2K ska vara norm, och biografer i fattiga<br />

länder som krävde att även 1,9 K (som kostar en bråkdel av 2K och gör samma<br />

jobb på dukar under 10 m) och kanske även andra format skulle anses vara en<br />

godkänd standard. Frågan verkade infekterad och det var uppenbart inte första<br />

gången den ältades - men mot bakgrund av att majoriteten av Europas dukar<br />

inom kort kommer att vara digitaliserade förstår man desperationen hos dem som<br />

riskerar att lämnas utanför.<br />

Nya sätt att möta en ny publik<br />

<strong>Elektra</strong>s representanter valde ett betydligt mera uppsluppet parallellprogram, som<br />

fokuserade på nya medier. Här var budskapet att publiken vill vara interaktiv.<br />

En japansk dam visade en helt förtjusande film gjord av barn på hennes bio som<br />

utrustades med kamera och gick ut för att intervjua par i publiken om kärlek.<br />

“Är ni ett par?” “När och var kysstes ni första gången?” “Kan ni kyssas framför<br />

kameran åt oss?” frågade de oförskräckta reportrarna - och blyga japanska vuxna<br />

visste knappt vad de skulle göra av förlägenhet. Så roligt har denne skribent inte<br />

haft på länge! Det fanns många andra stimulerande ideer. Support Your Local<br />

Cinema erbjuder biografer en gratis app för nedladdning av kvalitetfilmstrailers<br />

i mobiltelefonen. Ett annat koncept handlade om att hjälpa bion organisera “bio<br />

on demand” - när minst 20 åskådare enats om en film och en visningstid, sätter<br />

bion upp en sådan visning. En lite mera galen ide som väckte starkt ifrågasättande<br />

handlade om att variera biljettpriser i takt med bokningstrycket på just den<br />

visningen, ungefär som tåg- och flygbolag gör. MUBI var namnet på ett företag<br />

med en liten japansk animefigur som lotsar PlayStation3-spelare till europeisk film<br />

via trailers och bioinformation direkt på spelconsollen. The Magic Lantern är en<br />

flerspråkig barnfilmklubb för 6 - 12-åringar med verksamhet i Europa, Afrika och<br />

Latinamerika; 9 gånger per år visas samma filmer i samtliga länder, kompletterade<br />

med en interaktiv del och en medlemstidning på landets eget språk - och föräldrar<br />

är strikt förbjudna under barnens två timmar långa högtidsstund på bion! Simultana<br />

kortfilmvisningar över hela Europa (och även utanför kontinenten) var ett annat<br />

koncept och samma organisation, Future Shorts & Secret Cinema, lockade publik<br />

till hemliga visningar, där man får ledtrådar på nätet och via live-uppträdanden om<br />

vilken film som ska visas. I oktober lockades 15.000 människor att se Laurence of<br />

Arabia vid en historisk ruin i London. Hur det gick till? 150 skådespelare utklädda<br />

till araber, koloniala överstar och liknande samt försedda med kameler, hästar<br />

och getter uppträdde runt om i stan för att skapa hype inför visningen. Det fanns<br />

mycket kul att ta del av, om än inte allt omedlebart går att applicera på den egna<br />

bion. Alla har ju liksom inte kameler...<br />

Som alltid vid den här sortens konferenser är kanske nätverkandet under<br />

kaffe- och matraster den viktigaste behållningen. E-postadresser byts ut och man<br />

får se, vad kontakterna kan leda till. Denne skribent hoppas t ex på ett framtida<br />

samarbete mellan Svensk Kortfilm ℅ Folkets Bio och Lahti kortfilmfestival i<br />

Finland. Läs även nedan om vad Wanda Benjelloul hade att säga om Sveriges<br />

nya visningsorganisation i vardande, Biografernas Sambandscentral. Högst upp<br />

på agendan ligger dock en annan tanke: Borde inte ALLA avdelningar i Folkets<br />

Bio vara med i Europa Cinemas? Det är samma filmer som visas av oberoende<br />

biografer som anlitar oberoende distributörer runt om i Europa - och visst är det<br />

spännande att samarbeta! Så här kommer en utmaning till er som inte är med.<br />

Vill din bio också bli medlem<br />

i Europa Cinemas?•••••••


Europa Cinemas ger frikostiga bidrag till biografer som<br />

visar europeisk film - 1 € per besök eller max 18.000 € per<br />

bio plus ev. bonus för barnfilm och 2K-visningar. Framöver<br />

blir det förhoppningsvis även bidrag till visning av film<br />

från tredje världen, via Europa Cinema International och<br />

MEDIA Mundus. Men av en biograf som vill komma i<br />

åtnjutande av stödet krävs stor publik och premiärprofil.<br />

Folkets Hus och Parker har hittat ett fiffigt sätt att göra<br />

det möjligt även för en liten ort att ingå i Europa Cinemas<br />

- 13 Bio Kontrast- och filmklubbsverksamheter har satts<br />

ihop till ett minivätverk, som rent tekniskt betraktas som<br />

en enda biograf med 13 salonger - och har därmed i ett<br />

slag fördubblat antalet EC-biografer i Sverige från 13 till<br />

26. Var för sig skulle föreningarna i mininätverket inte ha<br />

en chans, men tillsammans får de ihop det minimum av<br />

20.000 biobesök och 150 visningar av europeisk film som<br />

krävs. Det är något för Folkets Bio att ta efter.<br />

SOUL KITCHEN av Fatih Akim<br />

/Kerstin Klingmann<br />

• • • • •<br />

Så här<br />

går det<br />

till:<br />

Folkets Bio<br />

har idag fem<br />

Europabiografer:<br />

Zita, Hagabion,<br />

Kino, Södran och<br />

<strong>Elektra</strong>.<br />

Senast 1/1 2012<br />

skulle samtliga<br />

avdelningar som<br />

så önskar kunna<br />

vara medlemar.<br />

••••••• Bilda nätverk<br />

I juli-augusti 2011 är nästa tillfälle att<br />

ansöka om medlemskap. Tills dess gäller<br />

det att slå ihop sig med anda intresserade<br />

avdelningar och ansöka tillsammans.<br />

Siffrorna för första halvåret 2011 ligger till<br />

underlag för bedömningen om man kvalar<br />

in som medlem. Om allt går bra, är man<br />

medlem från 1/1 2012 och kan hoppas på<br />

sitt första bidrag i början av 2013.<br />

Sverigepremiär Juldagen<br />

Denna komedi av den tysk-turkiske regissören som<br />

gett oss Mot väggen och Vid himlens utkant var<br />

en av de mest omtalade filmerna under konferensen.<br />

Vid sommarens ungdomsseminarium i Bologna<br />

hamnade den överst bland filmer i en sorts kanon<br />

över vad alla bör ha sett, t ex via skolan. Truffauts<br />

De 400 slagen, som varit med varje år sedan man<br />

började göra dessa sammanställningar, petades<br />

däremot från listan. En svensk film kvalade in - Låt<br />

den rätte komma in.<br />

Men framför allt nämndes Soul Kitchen runt om vid<br />

lunch- och kaffebord. Några nämnde den som svar<br />

på frågan om de sett någon stark film nyligen och<br />

ännu fler framställde den som en räddningsplanka<br />

under ett år som kanske inte gått så bra. Och så<br />

kändes det bra med lite feel good som movikt till<br />

allt europeiskt tungsinne...


Hon vill<br />

starta nytt<br />

biografnätverk<br />

Bild: Wanda Bendjelloul på Europa Cinemas-konferens som<br />

representant för nya Biografernas Sambandscentral<br />

Wanda Bendjelloul och Kristin Engstedt, biografföreståndare på Zita tills de sa upp sig i<br />

början av året, har haft i uppdrag av Svenska Filminstitutet att göra en undersökning.<br />

De har granskat vilka förutsättningar det finns att starta ett oberoende nätverk för<br />

svenska biografer att stödja spridningen av kvalitetsfilm.<br />

Undersökning på uppdrag av SFI<br />

Wanda och Kristin gick ut med en enkät till några biografer<br />

i Sverige och har skickat ut en sammanfattning till de<br />

26 som svarade. Det var biografer från Båstad i söder<br />

till Luleå i norr. Biograferna hade en till fyra salonger.<br />

Biograferna i undersökningen var kommunala, privata,<br />

tillhörde Folkets hus och parker och Folkets bio men<br />

hade en gemensam nämnare: De visar alla kvalitetsfilm, i<br />

varierande utsträckning. De träffade också de fem största<br />

distributörerna av kvalitetsfilm samt Folkets hus och<br />

parkers och Folkets bios riksorganisationer.<br />

<strong>Elektra</strong> i Västerås fick besök av Bendjelloul och det var<br />

några från vår förening som talade med henne. Vi pratade<br />

om vår verksamhet och nämnde bla våra svårigheter att<br />

få visa filmer tidigare som SF kör i sina biografer. Sen<br />

besvarade vi en enkät via nätet.<br />

Ett nytt nätverk<br />

Ett resultat av undersökningen som Bendjelloul och<br />

Engstedt nämner i sin sammanfattning är att majoriteten<br />

av svaren är positiv till att skapa ett nytt nätverk med<br />

biografer. Man vill samordna premiärsättningar och få ett<br />

större kunskapsutbyte mellan biograferna. Många behöver<br />

hjälp med marknadsföringen. Den digitala tekniken<br />

behöver standardiseras och man behöver mer kompetens.<br />

Man önskade fler möjligheter att träffa kollegor från andra<br />

delar av landet.<br />

Wanda Bendjelloul och Kristin Engstedt tror att en<br />

samordning av biografmarknaden minskar ogynnsam<br />

konkurrens och leder till “ökad mångfald i utbud och<br />

visningsmöjligheter”. Det skulle även gynna alla parter<br />

-”såväl filmskapare, biografer, distributörer som publik”.<br />

De har sökt stöd vid SFI till en organisation som ska verka<br />

för “samordning av biografmarknaden”.<br />

Under en kafferast på Europa Cinemas-konferensen<br />

berättade Wanda att de nu bildat Biografernas<br />

Sambandscentral (provisoriskt namn!) och ansökt om<br />

700.000 kr i stöd från SFI som ny visningsorganisation.<br />

Ansökan lämnades in i början av november och<br />

handläggningstiden är sex veckor, så man kan räkna med<br />

beslut före jul. Just nu gås rapporten igenom på SFI, så den<br />

är ännu inte publicerad. Ansökan är inte heller offentlig<br />

handling innan ärendet är behandlat.<br />

SF blockerar filmer<br />

Det sägs inte högt, men är ganska självskrivet att ett<br />

av nätverkets främsta uppgifter är att erbjuda nästanmonopolet<br />

SF motstånd. Samtal med andra biografer<br />

visar att många delar <strong>Elektra</strong>s problem: SF har makten<br />

att blockera tillgången till kvalitetsfilm för landets Art<br />

House-biografer, även om filmen har en “oberoende”<br />

distributör - och man utnyttjar verkligen denna makt,<br />

åtminstone på orter med Filmstäder. Folkets Hus och<br />

Parkers Monica Törnblom visade t ex siffror för deras<br />

storstadsbiografer Bio Rio (Stockholm), Roy (Göteborg)<br />

och Spegeln (Malmö) som visade att det sammanlagda<br />

antalet filmbesök under ett år inte uppgick till mer än<br />

53.000 - och att visningen av livesändningar från The<br />

Metropolitan stått för den ekonomiska överlevnaden. Det<br />

är bristen på filmer att visa som orsakar de låga siffrorna.<br />

Om bion har 2K och det finns 2K-kopior, råder inte längre<br />

kopiebrist (pga den låga kopiekostnaden) - men även om<br />

FHP erbjuder sig att själva bekosta en kopia, får de inte<br />

lov att visa den på orter där Filmstaden finns. Folkets Bio<br />

har som väl är en egen distribution - men skulle säkert<br />

också behöva ett bredare underlag av biografer att visa<br />

dem på, för att kunna lägga bud på fler intressanta titlar.<br />

Andra kvalitetfilmsdistributörers dilemma är att de ofta<br />

kombinerar Art House-titlar med lite bredare filmer, där de<br />

är beroende av att vara vän med SF. Det gör att de sätter<br />

upp filmer på Filmstaden även när de vet att filmen skulle<br />

få en långt större publik på ortens kvalitetfilmsbiograf.<br />

Alla initiativ som kan leda till att vi tar oss ur<br />

monopolsituationen är välkomna. Nu ska det bli spännande<br />

att se fortsättnigen!<br />

/Börje Rönnqvist och Kerstin Klingmann


Opera, teater, konsert live på bio<br />

<strong>Elektra</strong> i Västerås har varit med och sänt livesändningar<br />

med Folkets hus och parker nästan från starten 2002.<br />

Då var det 7 digitala hus och 2010 var det 92. 2003 arrangerade FHP en konsert<br />

med David Bowie live från London och sen har det varit operor, konserter,<br />

sportevenmang, teater med mera. Man har löpande visning av livesänd opera<br />

från Metropolitan. Säsongen 2010-2011 visar man 12 operor på 95 svenska<br />

biografer. FHP har sändningar från National Theatre i London och visar<br />

även föreställningar från Kungliga Operan i Stockholm. Det planeras även<br />

sändningar från nationalscenen Bolsjoj i Moskva. (Uppgifter hämtade från<br />

Minnesanteckningar En dag med alla biografer i fokus 19 oktober 2010).<br />

Programmen är en hit på FHP:s biografer i hela landet och visas även av<br />

andra; såvitt vi känner till dock enbart Kino och alltså <strong>Elektra</strong> inom Folkets<br />

Bio.<br />

Denna typ av program, som framför allt attraherar en traditionell<br />

teaterpublik i åldern 65+, krävde en viss anpassning på <strong>Elektra</strong>. Numrerade<br />

platser infördes för att möta denna publiks förväntningar, liksom bemannad<br />

garderob, försäljning av program, en räksmörgås och ett glas vin i pausen<br />

(som man vill beställa före föreställningen, precis som på teatern!) osv. I<br />

gengäld ger den bion en helt ny aura av kulturinstitution. Vid biljettsläppen<br />

inför en ny operasäsong utspelar sig scener som inför en rockkonsert - bara<br />

det att åldern hos de köande är betydligt högre. När biljetterna släpps, för det<br />

mesta en lördag kl 12.00, brukar vi dela ut kölappar en timme innan. Men då<br />

uppstår kö till kölapparna, så då släpper vi in kön i värmen en timme innan.<br />

Då uppstår kö till insläppet, varpå vi provat att tidigarelägga det till kl 9.<br />

Resultatet? Människor med vilstolar, plädar, termos och bok börjar köa redan<br />

före 7, så att kön vid 9 ringlar runt huset...<br />

I våras provades därför ett annat grepp. Två operor från Metropolitan<br />

visades först live på lördagkväll och därefter i repris på stadens prestigefyllda<br />

konserthus. Därmed exponerades vi bland annat i konserthusets<br />

Programtidning, som delas ut till alla hushåll i Västerås - och Carmen<br />

fyllde parketten till sista plats. På köpet blev <strong>Elektra</strong> ett begrepp för<br />

många västeråsare som intill dess levat i okunnighet om vår existens.<br />

Livesändningarna har byggts ut väsentligt och operorna från Metropolitan<br />

är fortsatt populära, men med teater, dans och konserter är framgången inte<br />

lika självskriven. En konsert från Rumänien mitt i sommaren med fyra tunga<br />

heavy metal-band bland annat Iron Maiden, sålde dock slut med besked<br />

och pekar på att publiken kan vara öppen för nya konsertformer. Med ett<br />

breddat programutbud kan man hoppas på en breddning av publiken - och på<br />

sikt kan det förhoppningsvis även bli lokala sändningar, där t ex spännande<br />

teaterföreställningar från Culturen i Västerås sänds live till andra biografer i<br />

Sverige. /Börje Rönnqvist och Kerstin Klingmann<br />

••••••••• Hur fungerar det?<br />

Bion behöver ha digitalbio, surroundljud och parabol samt<br />

reservparabol; någon server behövs däremot inte. Man<br />

vänder sig till Folkets Hus och Parker (Rickard Gramfors),<br />

som förhandlar fram avtalen med spelplatserna. Ett typiskt<br />

biljettpris ligger på 180 kr och uppåt, där det avgår en<br />

sättningsavgift till FHP (5-10%), varpå resterande intäkter<br />

delas lika mellan spelplats och biograf. Bion får också<br />

betalar en engångskostnad för satellitöverföringen (kan<br />

vara 1.500 kr). För det mesta är en fullsatt salong med<br />

opera betydligt lönsammare än en fullsatt filmvisning,<br />

även för en liten salong som <strong>Elektra</strong> med sina 78 platser.<br />

Kontakta oss gärna, om du vill veta mer!


PROGRAM 2010/11<br />

Bilder:<br />

Greve Ory, Fela,<br />

Körsbärsträdgården,<br />

Don Carlos,<br />

Den girige, Barbara<br />

Hendricks,<br />

Hamlet.<br />

Årets antirasistiska filmdagar<br />

har just avslutats i bl. a. Malmö/<br />

Panora och Spegeln, Lund/Kino,<br />

Göteborg/Atalante, Hagabion,<br />

Frölundabion,Världskulturmuseet<br />

och Angereds Bio/ Blå stället samt<br />

Stockholm/Zita.<br />

4/12: DEN GIRIGE Molière<br />

| Dramaten, Stockholm<br />

9/12: HAMLET Shakespeare<br />

| National Theatre, London<br />

11/12: DON CARLOS Verdi<br />

| The Metropolitan Opera, New York<br />

18/12: Julkonsert med BARBARA HENDRICKS<br />

| Engelbrektskyrkan i Stockholm<br />

31/12: NYÅRSKONSERT<br />

| Berlinfilharmonikerna, Berlin<br />

8/1: FLICKAN FRÅN VILDA VÄSTERN<br />

| The Metropolitan Opera i New York<br />

13/1: Musikalen FELA!<br />

| National Theatre, London<br />

3/2: KUNG LEAR Shakespeare<br />

| National Theatre, London<br />

12/2: NIXON IN CHINA Adams<br />

| The Metropolitan Opera, New York<br />

26/2: IFIGENIA PÅ TAURIS Gluck<br />

| The Metropolitan Opera, New York<br />

17/3: FRANKENSTEIN Shelley<br />

| National Theatre, London<br />

19/3: LUCIA DI LAMMERMOORE Donizetti<br />

| The Metropolitan Opera, New York<br />

9/4: GREVE ORY Rossini<br />

| The Metropolitan Opera, New York<br />

23/4: CAPRICCIO Strauss<br />

| The Metropolitan Opera, New York<br />

30/4: TRUBADUREN Verdi<br />

| The Metropolitan Opera, New York<br />

14/5: VALKYRIAN Wagner<br />

| The Metropolitan Opera, New York<br />

30/6: KÖRSBÄRSTRÄDGÅRDEN Tjeckov<br />

| National Theatre, London<br />

ARF startade 1993 på initiativ av Invandrarförvaltningen (numera Etniska Relationer), i<br />

samarbete med Filmcentrum Syd och Folkets Bio i Malmö. ARF vänder sig till barn och<br />

ungdomar samt vuxna i deras närhet. Genom att arrangera filmvisningar med diskussioner<br />

eller workshops, nätverkande och andra kulturevenemang, vill ARF synliggöra och väcka<br />

debatt kring frågor rörande rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och demokrati. Idag<br />

är ARF ett nätverk som finns representerat i 12 städer i Sverige. ARF i Malmö, Göteborg och<br />

Stockholm ligger under Filmcentrum Syd respektive Filmcentrum Väst och Filmcentrum<br />

Stockholm. Gemensamt för alla ARF är de Antirasistiska filmdagarna, en vecka under<br />

hösten med filmseminarium och workshops för barn, ungdomar och vuxna om mänskliga<br />

rättigheter /Källa: www.arfarf.se<br />

Antirasistiska filmdagar<br />

"Alla unga har rätt att växa upp till trygga och<br />

självständiga individer med förståelse och respekt<br />

för andra människor och deras olika livssituationer."<br />

Barnkonventionen<br />

••••••••• Vill du starta antirasistiska filmdagar på din bio?<br />

Fyll i ett formulär på deras hemsida www.arfarf.se


Skräddarsydda filmrekommendationer på nätet<br />

Nådastöten mot Kultureliten<br />

Det är svårt att veta om man i allmänhet kan ha en metod för att avgöra vilken film man ska<br />

se, men som biografrörelse kan det vara värt att undersöka de olika kanalerna närmare om inte<br />

annat för att se vad våra besökare har för underlag för sina beslut. Ale Westerlund berättar om<br />

IMDb och Filmtipset som lever upp till sitt motto ”För bra för att vara sant, men sant ändå”.<br />

Ett stående inslag här på Kino är recensionerna som<br />

pryder ingångens ena långvägg. Detta är kanske det mest<br />

konventionella sättet att bedöma en film som man inte<br />

har sett själv. Vissa som prenumererar regelbundet på<br />

dagstidningar har dessutom utvecklat en personlig relation<br />

till recensenterna, man vet vilka som tycker som en<br />

själv men även de som kanske tycker diametralt motsatt.<br />

Jag tillhör dock en generation som inte prenumererar<br />

på dagstidningar eller kan varenda recensents smak.<br />

Recensioner är fortfarande en viktig källa för mitt<br />

filmintresse men mer för att läsa på om filmer jag har<br />

sett och gillat; det har inte alls samma betydelse för vilka<br />

filmer jag ser.<br />

Recensioner på nätet<br />

Konkurrensen mot tidningsrecensioner stavas ”Internet”<br />

och har länge jobbat i det tysta för att få fram ett för<br />

användarna mer precist system. Det ska inte längre vara<br />

enskilda filmskribenters tyckande utan användarna själva<br />

som står för rekommendationerna – Göran Hägglund<br />

hade slagit volter av förtjusning för dessa nådastötar mot<br />

”kultureliten”.<br />

Men än så länge har det erbjudna alternativet varit<br />

ganska grovt och klumpigt på sina håll. För att nämna<br />

det exempel som är mest synonymt med film och internet<br />

(förutom fildelning förstås), International Movie Database<br />

(IMDb) så lämnar det för användare mycket att önska. Går<br />

man in på sidan märker man inte mycket av användarnas<br />

inflytande. Förstasidan består av pressbilder och annat<br />

material från aktuella filmers PR-avdelning, och på högra<br />

sidan finns en ”Box Office ”-lista, dvs. en lista på vilka<br />

filmer som just nu drar in mest pengar.<br />

IMDb:s starka sida är just vad den heter – databasen.<br />

Relativt smidigt kan man söka upp en film eller TV-serie<br />

(även skådespelare, regissörer etc. in till minsta ljudkille<br />

går att söka på) bland hittills 30 miljoner titlar och få<br />

information om allt från när den hade premiär i vilka<br />

länder, vilka låtar som spelades, vad som har skrivits om<br />

den i massmedia till rollistan och en kort storyline. Men<br />

för den som är intresserad av att veta om filmen är bra eller<br />

ej är det betyget som är viktigast. Högst upp på IMDb:s<br />

hemsida finns det utrymme för max 10 stjärnor, varav även<br />

tiondelsstjärnor räknas, vilket blir en hundragradig skala<br />

som baseras på medlemmarnas röster. Det finns dessutom<br />

filter för att sålla bort de som röstar mer av intresse av<br />

att ”ändra det aktuella betyget på en film snarare än ge<br />

sin rätta mening om densamma”. Denna metod hålls dock<br />

hemlig just av samma anledning, att röstningen inte ska<br />

missbrukas; IMDb avslöjar åtminstone att det rör sig om<br />

en universell metod som gäller för alla filmer.<br />

Resultatet är tänkt att bli någon sorts allmängiltig<br />

bedömning av samtliga filmer. Den hundragradiga skalan<br />

öppnar upp för många betygsmässiga skillnader, även om<br />

många filmer kanske ändå delar samma betyg. Det finns<br />

dessutom en lättillgänglig lista på de 250 bästa filmerna (för<br />

övrigt bara baserad endast på de flitigast röstande röstarna).<br />

Genom att ta en snabb titt på listan börjar man ana IMDb:s<br />

andra svaghet. Filmerna på listan är bra men 12 av de tjugo<br />

främsta är från någon av genrerna gangsterfilmer, science<br />

fiction eller fantasy; en trettonde film är en spaghettivästern<br />

(The Good, the Bad, the Ugly). Huvudsakligen har alltså<br />

majoriteten av de högstbetygsatta filmerna inslag av våld<br />

eller verklighetsflykt (eller både och som i fallet med<br />

The Matrix). Istället för att man lämnar bedömningen till<br />

recensenterna gör man det till röstarna, och elitröstarna när<br />

det gäller topplistan.<br />

Filmtipset - för bra för att vara sant, men sant<br />

ändå<br />

Det finns alternativ till IMDb och jag tänkte slå ett slag<br />

för den svenska filmsajten Filmtipset. Med mottot ”För<br />

bra för att vara sant, men sant ändå” är deras mål att förse<br />

användarna med personliga rekommendationer fri från<br />

andras värderingar. Detta låter ju onekligen för bra för att<br />

vara sant – Hur hänger det egentligen ihop?<br />

Filmtipset har en femgradig skala som filmer kan<br />

betygsättas på (siffrorna 1-5). Till skillnad från IMDb<br />

finns det inga decimaltal däremellan. Går man in på en<br />

enskild film märker man att det dessutom finns två olika<br />

betyg, ett som står vid filmtiteln och ett lite längre ner<br />

efter filminformationen. Detta senare visar ett statistiskt<br />

uträknat betyg vilket inte skiljer sig så mycket från IMDb:s<br />

användning av betygssystemet; desto mer särskiljande är<br />

det andra betyget som är mest synbart för användarna.<br />

Betyget är nämligen inte satt efter några objektiva<br />

parametrar utan baseras på vad filmtipset förutspår vad<br />

just jag, den inloggade användaren, skulle ge för betyg.<br />

Precis som det låter så sätts rekommendationerna inte<br />

utav de andra användarnas genomsnittsbetyg eller någon<br />

filmexpert utan utefter ens egen smak baserat på tidigare<br />

bedömningar. Tanken är att allteftersom man betygsätter<br />

filmer ger man hemsidan en uppfattning om vad man gillar


för sorts filmer. När man väl har sett en film och betygsatt den ersätts det<br />

presumtiva betyget med ens eget följt av en bock för att indicera att man sett<br />

den. Ens egna betyg samkörs sedan med andra som har gett liknande betyg<br />

på samma filmer för att få fram en mer generell smakbild. Det förutspådda<br />

betyget baseras sedan på dessa användare med samma smak men som<br />

redan sett och betygsatt filmen. Helt utan påverkan av andras betygsättande<br />

är man inte med andra ord men om man t ex inte delar samma filmsmak<br />

med de som tycker om gangsterfilmer, fantasy, science fiction slipper dessa<br />

ha en avgörande röst i vilken film som anses bra. Låter det snurrigt? Det<br />

är en inte helt okomplicerad process. Motorn som gör uträkningarna drivs<br />

visst av en helt egen server.<br />

Det finns så klart en viss felmarginal i denna ekvation eftersom man<br />

inte nödvändigtvis alltid sätter samma betyg som ens smakfränder. Denna<br />

felmarginal krymps dock för varje film man har betygsatt förutsatt att man<br />

har varit ärlig i sin värdering och dessutom betygsatt alla filmer efter samma<br />

kriterier. Med andra ord kan man inte ge en femma till Den där Mary för att<br />

det är den bästa romantisk komedi man vet men en fyra till Sjunde inseglet<br />

eftersom det inte är Bergmans bästa film; dessa filmer ska bedömas endast<br />

efter hur bra filmer de är, inget annat. Om ena filmen i en genre är bättre än<br />

en i en annan avlägsen genre ska denna få ett högre betyg oavsett hur de<br />

andra filmerna i genren ser ut.<br />

Även om man har betygsatt många filmer och gjort detta ärligt och<br />

objektivt kan man så klart inte helt och hållet garanteras ett perfekt betyg<br />

men det är inte långt ifrån. 60 % av fallen förutspår filmtipset nämligen<br />

rätt och i 35 % av fallen är det satta betyget endast en betygnivå ifrån<br />

det förutspådda. Med andra ord kan man i 95 % av fallen räkna med att<br />

filmen man ska se möter eller nästan möter ens förväntningar, influerade<br />

av filmtipset.<br />

Utöver betygsstatistiken kan man även se listor över ens favoritskådisar,<br />

-regissörer och -manusförfattare. Den första utav dessa listor ser oftast<br />

ganska lustiga ut, åttondeplatsen på min skådislista intas nämligen av David<br />

Prowse, mer känd som mannen i Darth Vaders rustning och den biffige<br />

livvakten/assistenten Julian i A Clockwork Orange. Inte för att jag klagar<br />

på hans insatser men han är nog inte bättre skådis än t ex Robert Duvall på<br />

plats elva, i synnerhet eftersom den senare brukar anförtros repliker i sina<br />

filmer. Regissör- och manuslistorna ger däremot en mer verklighetstrogen<br />

bild.<br />

Man kan även gå in och få en listvy över filmer sorterat efter sådana som<br />

går att hyra för tillfället och de som visas på TV men där den intressanta i<br />

det här fallet är listan på bioaktuella filmer. Det kan vara svårt att ta reda<br />

på hur många av Folkets Bios besökare som använder sig av filmtipset –<br />

jag skulle tippa på att siffran är ganska låg – men frågan är om bion inte<br />

hade tjänat på att folk använde sig av sidan? Om man går på de statistiskt<br />

uträknade betygen visar Kino och Södran just nu (oktober 2010) tre filmer<br />

värda en femma, sex ”fyror” och en ”tvåa” (resterande tre faller utanför<br />

statistiken). Lägger man där till att biopubliken hos oss kanske söker sig<br />

till en viss sorts filmer blir en mer smakorienterad rekommendation desto<br />

mer välkomnad.<br />

Involvera publiken<br />

En något långsökt, men ändå inte helt tokig idé, hade varit att på något sätt,<br />

genom tips eller annonser, rekommendera filmtipset för våra besökare. Varje<br />

filmartikel på kino.nu hade kunnat ha en länk till filmens sida på filmtipset,<br />

precis som med IMDb för tillfället, och på så sätt hade vår hemsida kunnat<br />

ge mer än bara en beskrivning av filmen utan även en indikation på vad<br />

man kommer att tycka om den.<br />

Om inte annat kan det vara bra att känna till en hemsida vars syfte är att<br />

förse en med goda råd vid valet av film.<br />

Denna text är ursprungligen publicerad i<br />

Folkets Bio Lunds digitala medlemstidning.<br />

/Ale Westerlund, biljettförsäljare på Kino<br />

Den gode, den onde, den fule - värd<br />

en placering på Topp 20-listan?<br />

Den där Mary - världens bästa romantiska<br />

komedi?<br />

Det sjunde inseglet - inte Bergmans<br />

bästa?<br />

På Filmtipset bestämmer DU!


Vestmanlands Läns Tidning, denna anrika publikation<br />

grundad 1831 och känd för sin modiga antinazistiska<br />

hållning under andra världskriget, är en tidning utan egna<br />

filmrecensenter. VLT satsar med viss framgång på vinst<br />

och är flaggskeppet i en tidningskoncern som sägs vara<br />

Sveriges lönsammaste. På vägen har man skalat av sig<br />

kulturjournalister och -skribenter - ja, faktiskt har hela<br />

kulturredaktionen gått upp i nöjesredaktionen. På sikt<br />

funderar man på att gå över till filmrecensioner enbart på<br />

nätet och med upplägget att låta läsarna själva skriva dem.<br />

Tills vidare finns dock recensioner på papper kvar, i form<br />

av inköpt material från TT Spektra.<br />

Där finns en viss skribent, vi kan kalla honom E.H.,<br />

som brukar raljera över Folkets Bios filmer, i synnerhet<br />

dokumentärer. Det irriterande är inte att han skriver ner<br />

filmerna - som recensent har man ju liksom till uppgift<br />

att ha egna åsikter - nej, det är den totala bristen på<br />

kunskap och intresse för ämnet som stör. En film om Olle<br />

Ljungström, lovordad av musik- och filmkunniga runt<br />

om i media, skrivs ner under rubriken “Ljungström säger<br />

ingenting” i en recension som säger - precis ingenting.<br />

Läsarna är värda mer - även de som bor i landsorten!<br />

Nonchalansen multipliceras<br />

TT Spektras recensioner återkommer i landsortstidningar<br />

runt om i Sverige. Detta får effekt för vissa sammanställningar<br />

över filmens snittbetyg. Varje gång en ny tidning<br />

publicerar samma recension, räknas den nämligen på nytt.<br />

Det betyder att en etta av denna E.H., publicerad i låt säga<br />

sex tidningar, får större tyngd vid sammanställningen än<br />

idel femmor och sexor för filmen i SvD, DN, Aftonblandet<br />

och Expressen tillsammans - vilket ju är absurt. När han<br />

nyligen skrev ner den turkiska filmen Honung, vinnare av<br />

Guldbjörnen i Berlin, med motiveringen att den vände sig<br />

till cineaster (som han jämställde med cinemasochister),<br />

började jag fundera på varför han över huvud taget fick i<br />

uppdrag att skriva om denna film. Det är lite som att skicka<br />

en fotbollsrecensent på dans eller en rockjournalist på<br />

opera. “Vänner av actionsfilm kommer att bli besvikna”,<br />

skrev en recensent (dock inte E.H.) i VLT en gång om en<br />

finstämd japansk film om teceremonier - och så kan det ju<br />

vara. Men vem skulle publicera en artikel som konstaterar<br />

att vänner av modern dans skulle ha blivit besvikna på<br />

gårdagens bandymatch? Eller att helgens heavy metal-<br />

Honung - en film för cinemasochister?<br />

Bor man på<br />

landsorten kan<br />

man drabbas av<br />

en lokaltidning<br />

utan egna<br />

filmrecensenter.<br />

Recensenten och<br />

Maria Bonnevie<br />

konsert inte bjöd på en enda hyfsad tenorinsats...?<br />

Sen hände någonting...<br />

Döm nu om min förvåning, när jag slår upp VLT veckan<br />

därpå och ser en entusiastisk recension av Folkets Biofilmen<br />

Engelen - och den är skriven av samme E.H.. Inte<br />

nog med att filmen får en fyra, recensenten ger ett kunnigt<br />

intryck. Det finns referenser till andra norska filmer och till<br />

Stefan Jarls Det sociala arvet. Dessutom har man lyckats<br />

pussla ihop recensionen med uppgiften om att regissören<br />

Margreth Olin och huvudrollsinnehavaren Maria Bonnevie<br />

besöker <strong>Elektra</strong> inom kort. Nästa dag kommer en intervju<br />

med Maria Bonnevie, under rubriken “Bonnevie levde<br />

med heroinister - nu kommer hon till Västerås” - även den<br />

signerad E.H. Jag får Bettan på Folkets Bios distribution<br />

på tråden och undrar: Vad har ni gjort för att charma<br />

karlen? ”Jag är nog för gammal för sånt”, skrattar<br />

Bettan och tillägger “men det är något visst med män och<br />

vackra skådespelerskor”. Då kommer jag att tänka på en<br />

manlig kollega på jobbet. När jag nämnde om Bonnevie<br />

förestående besök fick han något drömmande i ögonen.<br />

“Hon är så otroligt vacker...”, sa han, längtansfullt.<br />

Så kanske har recensenten helt enkelt drabbats av en<br />

Maria Bonnevie-effekt. I så fall färgar den av sig på andra<br />

Folkets Bio-filmer. Nu senast gav han filmen “Vegas” en<br />

fyra och kallade den ett nästan-mästerverk. “Vem ska se<br />

Vegas? Alla ska se Vegas.”, skrev han. Jag håller tummarna<br />

för att Bonnevie-effekten sitter i - LÄNGE!<br />

/Kerstin Klingmann


Det digitala skiftet<br />

“Trycket är enormt”<br />

I mitten av november var jag inbjuden till<br />

Filmhuset för att föreläsa om <strong>Elektra</strong> för ca 25<br />

regionala filmkonsulenter från 18 av landets<br />

19 regioner - spännande! Jag passade på att<br />

ställa några frågor till Ramon Reissmüller,<br />

handläggare av biografstöd på Filminstitutet.<br />

Hur går det med digitaliseringen i Europa?<br />

Den rullar på! Det är en kraftig tillväxt med<br />

Frankrike i topp, följt av Tyskland. Norge är snart<br />

helt och hållet digitalt i samtliga 430 aktiva salonger.<br />

... och i Sverige?<br />

Här finns ca 800 salonger totalt. Vi har gått från 30 salonger<br />

med 2K för ett år sedan till 108 - och nu har ytterligare 16<br />

beviljats stöd.<br />

Utan insatser sägs 40% av alla salonger riskera att slås<br />

ut - så vad gör Svenska Filminstitutet?<br />

Via pilotprojektet med 2K fick 28 biografer stöd<br />

(däribland FB Västerås/<strong>Elektra</strong>; red. anm.). Därutöver<br />

får ytterligare minst 20 biografer stöd via det ordinarie<br />

stödet för biografupprustning. 16 ansökningar har redan<br />

beviljats (däribland FB Lund/Kino; red. anm.) och resten<br />

av årets kvot fylls utifrån de ansökningar som inkommit<br />

till ansökningstillfället den 15/11 2010. Vi räknar med att<br />

ge stöd till 20 nya biografer även 2011.<br />

Var kommer pengarna ifrån?<br />

Vi använder befintliga medel och omdisponerar mellan<br />

stöden, så att pengarna sätts in där de behövs bäst. Trycket<br />

är enormt och vi har varit fullständigt nerringda av<br />

biografer hela hösten.<br />

Erfarenheter så här långt?<br />

Frågan är för tidigt väckt. Vi kommer att skicka ut en enkät<br />

inom kort. Men vi kan konstatera en sak: biograferna har<br />

fått film i den utsträckning de velat och det finns 2K-kopior<br />

att tillgå. Så har inte alltid varit fallet vid de tidigare<br />

digitalbioprojekten.<br />

Vem kan söka biografstödet?<br />

Alla biografer på orter under 30.000 invånare och alla<br />

komplementbiografer. Har man som Folkets Bio en<br />

repertoar av Art House-typ, kan man alltså söka oavsett<br />

storlek på ort.<br />

Vilka ansökningar prioriterar ni?<br />

Först och främst ska ansökan vara formellt riktig, man ska<br />

t ex ha tagit in två olika offerter. Sen tittar vi mycket på<br />

att det finns en genomtänkt utvecklingsplan. Man kan inte<br />

tänka att bara man ställer dit en apparat, så löser det alla<br />

problem. Det måste finnas idéer. Om man nu får hit filmer<br />

snabbare - vad innebär det?<br />

Hur går det med distributionsstödet i pilotprojektet?<br />

Hittills har väldigt få distributörer sökt pilotprojektets<br />

särskilda stöd för att ta fram mastrar och kopior på 2K.<br />

Däremot har fler fått stöd till parallellkopior i 2K. Varför<br />

kommer inte Folkets Bio in med en ansökan?<br />

/Kerstin Klingmann<br />

Så söker du<br />

SFI-bidrag till<br />

digitalisering av bion<br />

• • • VEM?<br />

Alla biografer inom Folkets Bio kan söka, oavsett<br />

storlek på ort. Det beror på repertoaren.<br />

• • • NÄR<br />

Sista ansökningsdatum är 31 jan, 30 april, 15 sep och<br />

15 nov. Pengarna beräknas räcka till 20 biografer under<br />

2011, så satsa gärna på att söka i början av året!<br />

• • • HUR MYCKET?<br />

Bidrag beviljas endast till 2K och 4K-anläggningar<br />

enligt DCI- standard och med högst 50% av den totala<br />

kostnaden. För 3D, satellit- och fiberanslutning utgår<br />

inget stöd. Som ett riktmärke kan anges, att <strong>Elektra</strong><br />

sökte och fick 420.000 kr och Kino sökte och fick<br />

450.000 kr.<br />

• • • HUR FINANSIERA RESTEN?<br />

Den del som inte täcks av SFI-bidrag måste finansieras<br />

av kommunen, andra bidragsgivare eller bion själv.<br />

SFI och de regionala filmkonsulenterna trycker just<br />

nu på för att övertyga kommuner om att de måste<br />

satsa på sina lokala biografer; hänvisa till dem när ni<br />

förhandlar med kommunen. Landsting, länsstyrelse,<br />

banker kan man uppvakta. Biografer som ligger i<br />

glesbygd rekommenderas att söka LEADER-bidrag.<br />

5%-fonden kan bidra.<br />

• • • VAD PRIORITERAS?<br />

En av de viktigaste faktorerna är en utvecklingsplan<br />

för bion, som måste bifogas till ansökan. Goda idéer,<br />

beslutsamhet och struktur är viktiga.<br />

• • • MER INFO?<br />

Finns på www.sfi.se, under Våra stöd - biografstöd.<br />

• • • Välkommen att kontakta <strong>Elektra</strong>, om ni<br />

vill ha hjälp och tips kring egenfinansiering och<br />

utvecklingsplan! (<strong>Elektra</strong>s ansökningar används<br />

numera som utbildningsmaterial av SFI fick jag<br />

höra, så jag törs vara kaxig och säga att vi vet<br />

hur man gör.)<br />

/Kerstiin Klingmann, kerstin.klingmann@vasteras.se


Landet Runt<br />

Tyvärr har det inte kommit in så mycket material<br />

till detta första nummer. Heder år Malmö, Lund och<br />

Umeå som skickat! Notiserna nedan lutar sig till<br />

stor del mot avdelningarnas hemsidor.<br />

Biograf<br />

Panora måste<br />

flytta<br />

Biograf Panora och Folkets Bio Malmö är uppsagda och<br />

måste senast 30 september 2011 lämna sina nuvarande<br />

lokaler, där biograf Panora funnits sedan 1983.<br />

Redan 1979, för 32 år sedan, fick Folkets Bio i Malmö<br />

tillgång till sina nuvarande lokaler, en gammal hattfabrik,<br />

och efter fyra års ideellt arbete med organisering,<br />

finansiering, ritningar och omfattande byggnationer och<br />

renoveringar kunde biografen invigas, först under namnet<br />

Bian och sedan 90-talet under namnet Panora.<br />

Nu pågår ett mycket omfattande och tufft arbete för<br />

Folkets Bio Malmö att fixa fram en ny biograf och<br />

processen är nu inriktad på att landa en betydligt större<br />

biograf med tre salonger i f.d. tidningen Arbetets lokaler<br />

på Bergsgatan och Möllevången.<br />

Folkets Bio Malmö behöver nu stöd och hjälp från alla<br />

upptänkliga håll för att lösa finansieringen av den nya<br />

biografen och alla idéer och uppslag är välkomna!<br />

/info@panora.nu Folkets Bio Malmö<br />

Gatans Bio<br />

Gatans Bio är ett initiativ från Rörelsen Gatans Röst och<br />

Ansikte (RGRA) och Folkets Bio Malmö. Det handlar om<br />

att ta biografen och filmen som medium ut i stadsdelarna<br />

och att med filmen i fokus, väcka tankar och diskussioner<br />

om vårt samhälle och vår samtid.<br />

Senaste filmvisning:<br />

Sebbe, Babak Najafi, Sverige 2010, 83 min<br />

Tisdag 23 nov kl 18:00 - fri entré!<br />

Kulturplats Lagret (Möllevången - Friisgatan 15 B)<br />

/Källa: Panoras hemsida<br />

Slow Food Jämtland<br />

Folkets Bio i Östersund och biografen Regina har just<br />

avslutat en festivalvecka med mattema. Varje dag utom<br />

en den 17 - 21 november visades två kortfilmer och en<br />

långfilm.<br />

/Källa: Reginas hemsida<br />

Läs Hagabions blogg<br />

med intervju av intressanta gäster på bion!<br />

hagabion.wordpress.com<br />

Fönster för fria filmare<br />

Hagabion bjuder in oberoende filmare för att under en<br />

vecka visa sina filmer inom den ordinarie repertoaren.<br />

Skulle publikintresset vara stort kan visningstiden<br />

förlängas. Projektet började sommaren 2009 och har<br />

öppnat två fönster per termin sedan dess.<br />

Framförallt vill vi ge ett utrymme för några av alla de<br />

engagerade och spännande dokumentärer som finns, men<br />

vi välkomnar också drama, musik, humor och experiment<br />

där genre-gränserna sprängs. Filmen bör ha en längd på<br />

55 min, gärna längre. Alternativt kan två eller flera filmer<br />

fogas samman till ett program.<br />

För alltid patriot<br />

Fre 10 dec 18:30 visas För alltid<br />

patriot en dokumentärfilm av<br />

Renzo Aneröd & Bo Harringer.<br />

Högervindarna sveper in över Sverige. Sverigedemokraterna<br />

är inne i Riksdagen. Invandrarfientlighet och patriotism<br />

sprids bland allt fler, speciellt bland arbetarungdom. En<br />

stor del av patriotismen är rasistisk. Men en del av den<br />

patriotiska rörelsen säger sig vara icke-politisk och ickerasistisk.<br />

NJORD är ett vikingarockband från Sandviken.<br />

De kallar sig patrioter och hyllar Sverige i sina låtar.<br />

BLACK WINGS består av unga raggare från Kungälv, som<br />

ofta kommer i bråk med invandrare. MÅNEGARM är ett<br />

hedniskt hårdrocksband från Norrtälje. De är asatroende.<br />

För alltid patriot skildrar nationalismen bland ungdomar<br />

som inte ser sig själva som rasister, men som befinner sig<br />

i ett gränsland.<br />

/Källa: Hagabions hemsida


Ciné Français i Göteborg 10 år<br />

Våren 2000, i samarbete med Franska ambassaden startade<br />

Hagabion och ett gäng entusiaster en blygsam serie av 5<br />

visningar med syfte att sättta fokus på franska filmer. Tio<br />

år senare, 2010, är Ciné francais den populäraste serien<br />

på Hagabion och har växt till 12 visningar varje termin,<br />

med ett bredare fokus som lyfter fram filmer från den<br />

fransktalande världen!<br />

Återstående program hösten 2010<br />

(onsdagar kl 18.30):<br />

1 december - Exklusiv visning av Un barrage contre le<br />

Pacifique<br />

8 december - Förhandsvisas The Tree<br />

15 december - Förhandsvisas Of gods and men<br />

22 december - All världens morgnar<br />

/Källa: Hagabions hemsida<br />

Kino Français<br />

Även Kino satsar på franska filmer, i samarbete med<br />

Vänortsföreningen Lund-Nevers. Några kommande<br />

visningar (kl 18.30):<br />

Ons 15/12 2010: En julberättelse<br />

Mån 31/1 2011: Coco Chanel & Igor Stranvinskij<br />

Ons 16/2 2011: Welcome<br />

Mån 28/2 2011: La Danse<br />

/Källa: Kinos hemsida<br />

Doc Lounge föddes i Malmö 2006 som ett initiativ för<br />

att skapa en levande mötesplats med dokumentärfilmen<br />

i mitten. Tesen är enkel. Dokumentärfilm är ingen smal<br />

genre, den är bred och det finns en stor publik. Och<br />

dokumentärer är roliga att se tillsammans.<br />

Filmerna visas inte på biografer utan i bar eller<br />

restaurangmiljöer på kulturföreningar i lokaler med soffor,<br />

kuddar, levande ljus och cafébord. Efter filmen diskuteras<br />

den med en inbjuden gäst, till exempel regissören, som<br />

antingen är på plats eller får frågor via ip-telefoni och<br />

webbkamera.<br />

Doc Lounge är en klubb öppen för alla som älskar<br />

dokumentärfilm, soft barhäng, mjuka soffor, mattor och<br />

kuddar, livemusik, spännande samtal, softa djs och mycket<br />

mer.<br />

Sedan starten i Malmö har Doc Lounge spridit sig<br />

till Lund, Kalmar, Göteborg, Stockholm, Köpenhamn,<br />

Odense, Oulu (Uleåborg) och Tampere (Tammerfors).<br />

På flera orter är Folkets Bio medarrangör, om än<br />

inte på biografen. I Malmö är man på Babel, i Lund på<br />

Kulturmejeriet (där FB Lund driver Södran), i Kalmar på<br />

Söderport Café, i Göteborg på House of Win-Win och i<br />

Stockholm på Södra Teatern.<br />

15 december öppnar Doc Lounge i Växjö på<br />

Kafé De Luxe i samarbete med Folkets Bio.<br />

/Källa: http://doclounge.se<br />

Angående <strong>Elektra</strong><br />

Folkets Bio <strong>Elektra</strong> i Västerås har funnits sedan 1988, i<br />

nuvarande lokalerna i Culturen sedan 2000. Culturen är<br />

en gammal industribyggnad som numera, förutom <strong>Elektra</strong>,<br />

inhyser en gymnasieskola, en teaterförening och ett<br />

studieförbund bland annat.<br />

Själv har jag varit verksam här i snart fyra år med diverse<br />

sysslor. Framför allt i biljettkassan. Har varit med om en<br />

del förändringar inom verksamheten under dessa år. Till<br />

exempel har jag fått vara med om att introducera ett nytt<br />

bokningssystem. Datoriseringen av biljettförsäljningen<br />

gick ganska smidigt, men bion förlorade en del gamla<br />

biljettförsäljare.<br />

Vidare har opera och teater börjat sändas direkt via satellit,<br />

med framgång kan tilläggas. Den digitala tekniken har<br />

därmed tagit sig in i maskinrummet och en 2K-projektor<br />

samsas nu om utrymmet med de två 35 mm-projektorerna.<br />

Det senaste som hänt är invigningen av en andra salong,<br />

med något mindre antal platser, även den utrustad med<br />

digitalprojektor.<br />

<strong>Elektra</strong> är en så kallad evenemangsbiograf, vilket<br />

innebär att det ordnas möten och samtal med regissörer,<br />

skådespelare eller personer som arbetar inom något<br />

område som till exempel en dokumentärfilm berört.<br />

Det är en intressant arbetsmiljö, man möter många<br />

människor och får möjlighet att se mycket bra film, man<br />

får även höra en hel del om film och arbetet runt omkring.<br />

/Anders Tornsö<br />

Öppningsfilm 15/12 i Växjö:<br />

White Stripes - Under the Great White Northern<br />

Light


<strong>Elektra</strong> inviger Salong 2<br />

<strong>Biografen</strong> <strong>Elektra</strong> Folkets bio Västerås har snart en andra salong klar. Den<br />

invigdes 15 oktober kl 18.00. En av utmaningarna har varit att göra en biograf av<br />

en lokal som i stort sett bestod av kala väggar, ett tak med kablar och strålkastare<br />

och ett snyggt trägolv.<br />

Per Lindén från Malmö ritade biografen och kom upp och byggde en gradäng<br />

där stolarna står. Rune med flera målade stolar. Urban bygger och installerar<br />

hela dagarna. Christina har sytt ridån. Leif planerar, leder och arbetar med hela<br />

projektet från start till mål. Övriga medlemmar har varit med och dragit sitt strå<br />

till stacken så vi kunde inviga vår salong 2 den 15 oktober. Vi har fått ett fint stöd<br />

av alla, bland annat har vi sålt några stolar och det är vi tacksamma för.<br />

<strong>Elektra</strong> delar salongen med Culturen som är en ekonomisk förening och<br />

administrerar kulturhuset. Det finns många föreningar och aktiviteter bla ett<br />

kafé och en restaurang i huset. När <strong>Elektra</strong> inte visar film kan andra hyra in sej i<br />

biografen. Vi planerar att köra 500 visningar per år i salongen och vi hoppas på<br />

en 40 % ökning av besöken till 30 000.<br />

/Börje Rönnqvist<br />

Bilder: Leif målar stolsunderreden. Pelle har kommit från Malmö med<br />

ritningar och leder bygget av gradängunderrede. Urban snickrar. Christina<br />

syr ridå. Salongens 47 stolar är på plats. Fåtöljerna kommer från<br />

Trelleborg. Lokalen används inte bara för bio - här är det konsert.<br />

Det var bättre förr – eller var det<br />

bara mer?<br />

”För den filmintresserade är Umeå ett utmärkt val. Vi ligger på sjätte<br />

plats i Sverige i publiksnitt per person och år (1996). Filmstaden med<br />

ett flertal filmsalonger slåss om den stora publiken med de breda<br />

filmerna medan Folkets Bio och Bio Marx tar hand om den smalare<br />

repertoaren. Dessutom finns Filmstudion, som för närvarande inte har<br />

filmvisningar…”<br />

-- www.umea.se 2009-11-18.<br />

”Fortsatt utveckling av Umeå som filmstad med ett ’Filmens Hus’ i<br />

centrum för visningar, bibliotek och mediaverkstad”<br />

-- Kulturen i Umeå, Kulturpolitiskt program (1996).<br />

Förr fanns Filmstaden med tolv salonger, Royal med fyra, Filmstudion med<br />

visningar torsdagar och lördagar (saliga i åminnelse), Bio Marx och Folkets<br />

Bio körde kvällar under vår- och höstterminerna. Filmfestivalen var ett ljus<br />

i höstmörkret där man kunde se massor av film från alla möjliga länder och<br />

träffa filmentusiaster av alla grader, samvaron i Pub Freja var en lika stor<br />

del av festivalen som visningarna. Nu ligger, enligt Svenska filminstitutets<br />

statistik för 2008, Umeå på sjuttonde plats i publiksnitt per person och<br />

år, Lund ligger på sjätte plats. Filmstudion har inte haft några visningar<br />

under 2000-talet, Royal lades ner i början av 2007 och Filmfestivalen<br />

arrangerades sista gången september samma år. Bio Marx är numera en<br />

filmstudio med nio visningar per termin. Med fyra salonger färre, den<br />

minskade verksamheten hos Bio Marx och begränsade möjligheter hos<br />

Folkets Bio är det många filmer som aldrig kommer hit eller så går de så<br />

kort tid att de många inte hinner se dem. Ett flertal av dessa filmer behöver<br />

längre tid än de mer kända att nå sin publik. En populär film går ofta i fler<br />

salonger samtidigt vilket gör att antalet filmer som kan visas blir färre.<br />

Är Umeå fortfarande ”ett utmärkt val” för filmintresserade? Nja, det beror<br />

på om man vill se film på biograf bland andra eller om man nöjer sig med<br />

hemmabio. För många är det både och. Som med musik, man lyssnar på sin


musikanläggning (mobil eller inte) vilket inte hindrar att man även gärna går på konsert. Social samvaro ger<br />

ofta en extra krydda (även om man ibland vill tala om för folk att de inte sitter hemma i tv-soffan). Unga som<br />

utbildat sig inom filmbranschen måste i nuläget flytta från Umeå för att kunna satsa på en yrkesverksamhet<br />

inom området.<br />

Framtiden kan bli bättre än förr om kommunen i sin nya kulturpolitiska plan bestämmer sig för att satsa på<br />

filmen. Det råder inte brist på film att visa, däremot lokaler att visa dem i. Det finns många kreativa människor<br />

som är intresserade av att ordna arrangemang av olika slag och storlek. Publiken vill ha en bra och inbjudande<br />

biograf som är lätt att nå där man kan både se på film och ta en fika. Folkets Bio har sökt nya lokaler ända<br />

sedan mitten av 1980-talet, nuvarande biograf har sin charm men den är sliten, för liten och läget är inte bra.<br />

Det står en tom biograf med toppenläge vid Vasaplan, med plats för flera salonger och kafé och bara väntar.<br />

Vem vill inte ha möjlighet att gå och se en gratis kortfilm när man missat bussen i stället för att stå ute och<br />

frysa?<br />

Man kan ju bara hoppas att Jultomten kommer tidigt, om inte i år så nästa. Det finns ju ett filmliv både före<br />

och efter 2014. För Umeå vill ju mer.<br />

Denna artikel har tidigare publicerats i Nöjesmagasinet City i Umeå förra julen.<br />

Faktaruta om tidningen<br />

/Berit Renström<br />

Antal nummer/år: Fem; tidningen utkommer januari, mars, maj, september, november<br />

Utgivningsformat: digital pdf per e-post till medlemmar & prenumeranter; avdelningar och<br />

medlemmar som önskar den på papper, skriver själva ut den.<br />

Ansvarig: roterande, en avdelning per år. För detta nummer svarar Västerås. Under<br />

2011 ansvarar Stockholmsavdelningen.<br />

Innehåll: svarar vi alla för - medlemmar, avdelningar, rikskontor, riksstyrelse, bolag - alla.<br />

Ekonomi: Riksstyrelsen har anslagit 25.000 kr ur 5%-fonden, främst för täckande av<br />

kostnader i samband med nationella tidningsträffar som den i Göteborg den<br />

6/2 2011, men även för resor och omkostnader för skribenter, fotografer osv.<br />

Adress: redaktion@folketsbio.se


Kalendarium<br />

November<br />

17 - 28/11: STOCKHOLM FILM FESTIVAL www.stockholmfilmfestival.se<br />

26-27/11: DÖVFILMFESTIVAL på Zita www.dovfilmfestival.nu<br />

December<br />

3/12: VILL JAG VISSLA, SÅ VISSLAR JAG av Florin Serban,<br />

Rumänien/Sverige 2009; premiär<br />

10/12: FÖR ALLTID PATRIOT av Renzo Aneröd & Bo Harringer<br />

visas på Hagabion i serien Fönster för fria filmare<br />

15/12: DOC LOUNGE har premiär i Växjö<br />

17/12: HJÄRTSLAG av Xavier Dolan, Kanada 2010; premiär<br />

25/12: SUPERBROR av Birger Larssen, Danmark 2009; premiär<br />

Januari/februari<br />

21/1 (prel): TRÄDET av Julie Bertuccelli med Charlotte Gainsbourg,<br />

Frankrike/Australiern; premiär<br />

27/1: FÖRINTELSENS MINNESDAG uppmärksammas på <strong>Elektra</strong><br />

28/1 - 7/2: GÖTEBORG FILM FESTIVAL www.giff.se<br />

4/2: I KILLED MY MOTHER av Xavier Dolan, Kanada 2009;<br />

premiär<br />

Mars<br />

10-13/3 TEMPO DOKUMENTÄRFESTIVAL i Stockholm,<br />

www.tempofestival.nu<br />

15-19/3 BUFF barn- och ungdomsfilmfestival i Malmö,<br />

www.buff.se<br />

23 - 28/3: CINEMAFRICA - afrikansk filmfestival i Stockholm<br />

www.cinemafrica.se<br />

Vilken usel tidning!<br />

Javisst! Det borde vara fler skribenter, mera bildmässigt,<br />

större bredd på innehållet, mindre tjat om<br />

<strong>Elektra</strong>, tjusigare form och - så - vidare. Men skäll<br />

inte - gör nästa nummer bättre! Vi i Västerås har<br />

börjat med att yxa till detta provnummer. Nu är det<br />

hela Folkets Bio som avgör, hur det ska gå vidare.<br />

Det blir spännande - vi ser fram emot nästa nummer!<br />

Nu tar Folkets Bio Stockholm över stafettpinnen<br />

- vi önskar er LYCKA TILL!<br />

/Folkets Bio Västerås<br />

Manusstopp för nästa nummer:<br />

17 januari 2011<br />

Utkommer: 24 januari 2011<br />

Tidningsträff:<br />

söndag 6 februari 2011 kl 12 - 16, Hagabion<br />

Göteborg<br />

Anmälan av deltagande/behov av resebidrag:<br />

senast 30 januari 2011 till<br />

redaktion@folketsbio.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!