You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SUNNE 41<br />
anteckning karaktäriserar honom såsom i ekonomiskt afseende njugg och<br />
snål: »den på sitt korn dyrköpte pastor Lundell i <strong>Sunne</strong>, hvars barn måste<br />
tigga sitt bröd af andra»: »de male quæsitis». Mot slutet af sin lefnad väckte<br />
han rättegång mot en sin socknebo kapten Carl Gustaf Hammarskjöld<br />
på Åkeräng, som med hugg och slag skulle ha öfverfallit honom på hans<br />
säng. Extra ting hölls i början af år 1700, men rättegången förlängdes,<br />
som framgår af prostens besvär till Svea hofrätt i mars s. å. Hur målet<br />
afdömdes är ej bekant. L. afled emellertid 12 maj 1700.<br />
G. 1681 m. Magdalena Jönsdotter Nortman, änka efter lektorn, utn. khden<br />
i Nora P. Warg. Hon begrofs 14 juni 1706.<br />
Barn: Magdalena, g. 1) m. kapten Matthias Busch, 2) 25/5 1734 m. khden<br />
J. Drake i Berg, d. i Rätan 27/12 1766; Nils, som, nyligen anställd vid lifregementet<br />
till häst under general Creutz, deltog i slaget vid Pultava; Christina, f. 1686,<br />
g. 1) 17/9 1707 m. regem.kvartermäst. Anders Wulff, 2) 2/4 1718 m. regem.adjutanten<br />
Klockhoff i Onsala, Brunflo; d. 26/12 1764, ärlig och gudfruktig, men<br />
ytterst fattig.<br />
17. Ericus Laur. Staaf (1700-1704), f. i Ljustorp 1655, son af<br />
bonden Lars Ingemarsson i Stafre, hvaraf han antog namnet. Blef stud.<br />
i Upsala 27 okt. 1677; prästv. omkr. 1680 och tjänstgjorde ss. adj. och komm.<br />
i Säbrå. I skrifvelse till K. Maj:t gaf Hsands konsist. 6 apr. 1692 förord åt<br />
herr Erik Staaf, som inemot 12 år tjänat i superintendentens församling<br />
Säbrå och utlåtit sig att med huset Martin Lundell, prost i <strong>Sunne</strong>, sig<br />
befrynda och sådan antaga församlingens styrelse till den sjuke pastoris<br />
hugnad. Vid prästmötet i Hsand 1694, där han fungerade som respondens,<br />
klagade han öfver, att hans svärfar uppbar 2/3 af inkomsten, men han begärde<br />
hälften. Detta ansågs skäligt och skulle bli föremål för konsist. omsorg,<br />
såvida icke något skriftligt kontrakt förut uppgjorts härom. Han var<br />
mycket nitisk i sitt kall och fick liksom förut komm. Thallin bära tyngsta<br />
bördan för församlingens vård. Han ombesörjde reparationer och nybyggnader<br />
å den förfallna prästgården, byggde för egen del en ny kvarn i bäcken,<br />
badstuga, en stenbrygga för båtarna och dref på församlingsborna att<br />
reparera lagstadgade byggnader, kyrkotak och bogård. I bref, dat. <strong>Sunne</strong><br />
15 okt. 1696, till guvernören i Gefle tillbakavisar han kapten Gerhard<br />
Lilliencrantz' klagomål öfvet bänkdelningen i Hallens kyrka, där kaptenen<br />
ville ha en bänk för sig och ej i samma bänk inrymma löjtnanten och<br />
fänriken vid kompaniet. »Det är ogörligt, då ej mer än 8 bänkar finnes i<br />
kyrkan.» För öfrigt framhåller Staaf, att kaptenen genom att kalla honom<br />
för underkyrkoherde tillagt honom en dishonneur. Det är måhända en<br />
tillfällighet, men han är den enda Norrlandspräst på 1600-talet vi funnit<br />
ha intresserat sig för trädgårdsodling. »I aug. 1697, skrifver han nämligen i