Ladda ner nr 1/2013 - Branschföreningen Svensk Torv

Nummer 1-2013
Entreprenörerna
som alltid
hittar en
lösning
Tidningen
Förenkla tillståndsgivningen
för torvbruk
Sidan 9
Torvskörden
regnade bort
Sidan 3
Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 1

Tidningen Svensk Torv ges ut
av Branschföreningen Svensk
Torv i 6.500 exemplar och
riktar sig till beslutsfattare,
politiker, företag, föreningar
och opinionsbildare.
Ansv. utgivare
Claes Rülker
claes.rulcker@svensktorv.se
Redaktör
Ingrid Kyllerstedt
ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se
Redaktionsråd
Ann - Cathrin Eklund, Neova
Leif Olsson, Neova
Sidney Jämthagen,
frilandsjournalist
Produktion och layout
Katarina Törnell,
Balanserad Kommunikation
Omslag
Foto: Gustav Kron
Läs mer på
www.svensktorv.se
Svensk Torv
Holländargatan 17
111 60 Stockholm
tfn 08 441 70 73
Branschföreningen Svensk Torv
är en branschorganisation för
torvproducenter och användare
inom trädgård, strö och energi.
Tidningen
Svensk Torv ökar
I din hand har du första numret
av tidningen Svensk Torv
2013 som ges ut av Branschföreningen
Svensk Torv.
Tidningen började utkomma
under 2012 för att sprida information
om torvbranschen
och vilka aktuella frågor vi
arbetar med.
Responsen har varit positiv
och många har hört av sig och
efterfrågat vår tidning. Vi ökar
nu upplagan och sidantalet på
grund av intresset. Tidningen
distribueras som en bilaga
i tidningen Bioenergi fem
gånger i år. Alla medlemsföretag
får ett antal tidningar och
den finns även på kansliet för
att kunna skickas och delas
ut. Vill du ha ett eget exemplar
av tidningen, mejla till
info@svensktorv.se så får du
tidningen skickad direkt till
dig - utan kostnad.
De viktigaste frågorna som
Branschföreningen Svensk
Torv driver just nu är torvens
användning, tillståndsfrågan
och torvens egenskaper som
bränsle. En stor uppgift är att
öka forskningen om torv och
sprida kunskap om torvens
mycket goda egenskaper vid
samförbränning med biobränsle.
Sverige har en enorm
energiresurs i form av torv
som vi endast använder en
bråkdel av. Istället fortsätter
Sverige importera fossila
bränslen trots att vi har ett
inhemskt bränsle som tillväxer
och förnyas. Vi anser att torv
borde användas mer eftersom
torv är klimatsmart långsamt
förnybar biomassa med goda
bränsleegenskaper. Men torv
har även en stor internationell
marknad inom trädgårdsodlingen
som Sverige inte heller
tar tillvara.
Trevlig läsning!
Claes Rülcker
Medarbetare på Svenskt Torv
Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på
Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen
och hemsidan www.svensktorv och ansvarar för information
och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig.
E-post: ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se
Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk
Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter,
både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv,
och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information
om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor,
kontakta gärna Magnus.
E-post: magnus.brandel@svensktorv.se
Torvskörden regnade bort
Målsättningen är att det årligen ska
produceras fyra miljoner kubikmeter
torv i Sverige. De senaste åren har
den producerade volymen stannat vid
cirka 3,5 miljoner kubikmeter per år.
Sett i ljuset av dessa siffror framstår
årets produktion på knappt två
miljoner kubikmeter torv som ett
misslyckande, och ett hårt slag för
både entreprenörer, producenter och
köpare.
Det som saknades denna sommar
var en längre period med riktigt soligt
och varmt väder. Utan sol och värme
är det svårt, för att inte säga omöjligt,
att hålla torvproduktionen uppe på
en acceptabel nivå.
Läget i år förvärrades av att övriga
torvländer i norra Europa hade
ett liknande sommarväder som vi,
vilket innebar att när vi summerade
säsongen för Europa så saknades det
15 miljoner kubikmeter i produktionsledet.
För den svenska växttorven är läget
problematiskt.
Den voluminösa harvtorven kräver
torrt och fint väder under en längre
period. I år har dessa förutsättningar
saknats. Dock har det i år skördats
blötare torv men rent ekonomiskt
är det inget att föredra. Detta slår
hårdast på produkten strötorv. Den
marknaden har tappat mer än hälften
av volymen. Den högkvalitativa
blocktorven – som man lägger på pall
och lägger plast över – klarade sig
bättre, men den har kostat mer att
producera och framför allt har det
varit mycket svårare att få in torven
från fälten till fasta marken.
Räddningen för växtodlare i södra
Europa blir import från Kanada och
till viss del från Ryssland. Framför
allt Kanade var årets skörd mycket
lyckad. Även en ökad andel kokosfi-
ber importerades och blev därmed en
del av lösningen.
Till viss del räddas landets energitorvproducenter
av låga elpriser.
När elpriset är lågt kan de som
eldar med biobränsle för att göra el
dra ned på förbrukningen. Men dock
kvarstår faktum att volymer saknas
till kontrakt som finns.
Frågan är hur torvbranschen i
framtiden ska kunna klara även
regniga och blöta sommarmånader.
Större torvarealer och bättre lagerhållning
är förmodligen en del av
svaret.
Text: Leif Olsson
Foto ovan: Suada Photo
2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 3
Leif Olsson
Torven i en egen klass
I en skrivelse till Miljö- och jordbruksutskottet
redogör Branschföreningen Svensk Torv för frågan
om torvens klassificering i Sverige, Finland och EU.
Torv borde klassificeras som ”torv” och som ett
”långsamt förnybart biomassabränsle”, hävdas i
skrivelsen. Stöd för denna klassificering finns också
bland annat i den officiella svenska energistatistiken
där den berörda kategorin anges som ”Biobränsle,
torv m. fl”. Att placera torv i en egen kategori
överensstämmer även med Torvutredningen och
Finlands agerande i samband med IPCC:s möte
2006, enligt skrivelsen.

Text: Claes Rülcker
Foto: Neova
Förenkla tillstånds-
givningen för torvbruk
Att söka tillstånd till torvtäkt i
Sverige är en krånglig procedur. I
genomsnitt tar det tre år innan beslut
på en ansökan tas och ett tillstånd till
täkt beviljas bara i ungefär i hälften
av fallen. Kostnaden för en ansökan
ligger i genomsnitt på en halv miljon
kr, oavsett om ett tillstånd ges eller
inte.
Detta gör att det bara är större företag
som kan ha råd att satsa pengar
på att eventuellt kunna få ett tillstånd
till torvtäkt, risken finns ju att en halv
miljon kronor är bortkastade.
En täktansökan ska göras hos
länsstyrelsen i aktuellt län. Varje år
lämnas in ungefär 10 till 15 ansökningar
om torvtäkt runt om i Sverige.
Vi i branschen kan konstatera att
kompetensen i dessa frågor är skiftande
hos handläggarna vid de olika
länsstyrelserna. Vissa handläggare
arbetar både effektivt och kompetent
varvid osäkerheten om det är möjligt
att få ett tillstånd minskar och handläggningstiden
blir avsevärt snabbare.
Hos andra länsstyrelser går det långsammare
och de har en onödigt lång
handläggningstid, det finns exempel
på att det tagit upp till ett år innan
ärendet ens öppnats.
Vad blir då konsekvenserna av denna
ineffektiva hantering av torvtäktsansökningar?
Förutom att det är mycket
kostsamt att ansöka, att handläggningstiden
är orimligt lång och
träffsäkerheten att få ett tillstånd låg
så är handläggningsproblemet även
negativt ur ett samhällsperspektiv eftersom
glesbygden går miste om både
arbetstillfällen och nya företag.
”Inte ens
experter kan
enas om vad
som menas.”
Det finns 6,2 miljoner hektar
torvmark i Sverige av denna är 1,7
miljoner hektar dikad och påverkad
så att torven mer eller mindre står
och läcker koldioxid. I regeringens
miljömål ska delar av dessa marker
restaureras. Varför inte också samtidigt
utnyttja torven dels till odlingssubstrat
och dels till energi och i
motsvarande grad minska behovet av
importerade fossila bränslen.
Ett ökat användande av vår inhemska
energikälla torv skulle också skapa
många arbetstillfällen inom torvnäringen
som helhet. Efter täkt kan
marken omvandlas till ett åter fungerande
ekosystem som binder in kol
istället för läcka koldioxid. Marken
kan göras antingen till en våtmark
eller till skogsmark då träd binder in
kol snabbare.
Vi hade mycket mer öppna grunda
våtmarker i Sverige innan jordbruket
dikade ut och omvandlade dem till
åker så helt främmande är inte denna
tanke heller att skapa miljöer istället
för att bara spara det som råkar finnas
just idag.
Ytterligare en orsak till att torven
inte utnyttjas bättre är obegripliga
och osammanhängande miljöaspekter
samt en sammanblandning av begreppen
från klimatsynpunkt vilket har
satt torven i skamvrån. Lagar som
formulerats så inte ens experter kan
enas om vad som menas och miljömål
som avseende våtmarker blir ännu
mer förvillande. Orörda torvmarker
har höga naturvärden, påverkade
torvmarker har också höga naturvärden
och dessutom ibland höga
kulturvärden. Det stod i en skrift från
ett statligt verk att rester av hässjevirke
är exempel på mycket höga
kulturvärden. Man måste ha levt hela
livet på Stockholms trottoarer för att
kunna formulera ett sådant påstående.
Så länge vi importerar fossila
bränslen som kol och olja borde vi
utnyttja torv som fortsatt tillväxer
och förnyar sig. Idag används endast
en bråkdel av denna resurs. Torven
finns lokalt och i hela Sverige. Istället
för att myndigheterna lägger ner
tid på att krångla till och fördyra
tillståndsgivningen borde de istället
ge riktlinjer och förslag till var vi bäst
kan utnyttja torven och skapa öppna
våtmarker. Rätt hanterad kan torven
bli Sveriges mest klimatsmarta råvara.
Bröderna Sundins Entreprenad
- Fjolåret ser
vi som ett
förlorat år
- Det skulle kännas tryggare om politiker och beslutsfattare
kunde presentera de spelregler som ska komma att
gälla på längre sikt.
Det säger bröderna Peter och Kalle Sundin som äger
företaget Sundins Entreprenad i Hedesunda söder om
Gävle.
Cirka hälften av företagets intäkter kommer ett normalt
år från torvverksamheten.
- Men 2012 var inget normalt år. Sommaren saknade
längre perioder med soligt och varmt väder. För oss som
sysslar med torvverksamhet är det förödande för ekonomin.
Vi ser 2012 om ett förlorat år.
Bröderna Sundin vill – och måste – se ljust på framtiden:
- Vi äger ett entreprenadföretag där torvverksamheten
är en basverksamhet. När det gäller övrig verksamhet
i företaget som till exempel plogning, sandning och
maskintjänster är det mesta upp till oss och vår förmåga.
När det gäller torvverksamheten så styr politiska beslut
– och vädret - det mesta.
Vädret har bröderna Sundin och andra i branschen
svårt att göra något åt.
- När det gäller politiker och beslutsfattare kan vi bara
informera och argumentera. Vårt öde ligger i andras händer
vilket inte känns bra när man eftersträvar långsiktiga
regler och förordningar att förhålla sig till och planera
företagandet efter.
Uppskattad aktör
Sundins entreprenad i Hedesunda sysselsätter sex personer
året runt och där utöver cirka 20 personer under
sommarhalvåret. Därmed är företaget en viktig och
uppskattad aktör i bygdens näringsliv.
- Kommande torvsäsong kan vi bara hoppas att vädret
blir bättre. Samma förhoppningar har vi när det gäller de
politiska besluten vilka styr hela vår verksamhet.
Företaget Sundins Entreprenad startade år 1989.
Bolaget ägs och drivs till 50 procent vardera av bröderna
Kalle och Peter Sundin.
Företaget har rykte om sig att ha en seriös attityd med
bra ordning och reda och en väl fungerande maskinpark.
Företaget är även känt för att utföra uppdragen enligt
kundens önskemål och på utsatt tid.
Sundins verksamhet består av maskinentreprenad och
åkeri. Arbetsområdet maskinentreprenad avser torvbrytning
på uppdrag av Neova och maskinarbeten på
uppdrag av Econova Energy, vilket utförs på deras två
anläggningar i Gävleområdet.
I arbetsområde åkeri är Sundins medlem i MaserFrakt-
Fraktcentralen och utför fraktuppdrag med inriktning
mot anläggningsbranschen, samt snöplogning och sandning
vintertid.
Olika samarbetspartners
Bland Sundins kunder kan nämnas Neova som är ett av
Skandinaviens ledande bioenergiföretag och som ingår i
den finländska Vapogruppen - världens största torvproducent.
Sundins har haft kontrakt på denna torvbrytning
sedan 1989 med dåvarande Mebio, sedermera Råsjö Torv
som numera blivit Neova.
Econova som är en av landets ledande aktörer inom
biobränslehandel och återvinning av bi- och restprodukter
från skogsindustri, energiproducenter och samhälle.
Genom miljövänliga metoder förädlar Sundins deras material
till torra biobränslen med
höga värmevärden och tar fram
material för deponitäckning
eller jordkomponenter. Sundins
har samarbetat med Econova
sedan 2002.
- MaserFrakt-Fraktcentralen
blev vi medlemmar i under
sommaren 2007, och har sedan
dess en lastbil för anläggningsarbeten
samt snöröjning och
sandning, säger Peter Sundin.
Bröderna Sundins
Entreprenad AB
Pelle och Kalle Sundin
4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 5
Text och foto:
Sidney Jämthagen
Ort: Hedesunda
Ägare: Peter & Kalle Sundin
Verksamhet: Torvbrytning & entreprenadverksamhet
Antal anställda: 6 årsanställda & ytterligare
17-18 sommartid
Information: www.brsundin.se

Text: Sidney Jämthagen
Foto: Hans Runesson
Foto gruppbild: VTS
Maskin och Ryd Torv AB
På bilden: Stellan
Bartholdsson, Bertn
Jensen, kent Jensen,
Egon Jensen
VTS Maskin och Ryd Torv AB
Entreprenörerna som
alltid hittar en lösning
Det är med bra idéer som med svamp;
där man hittar en finns det ofta flera.
Huruvida det finns gott om svamp i
skogarna runt Gislaved i Småland vet
jag inte, men det borde det finnas.
Där verkar nämligen torvbranschentreprenörerna
Egon Jensen, Bent
Jensen, Kent Jensen och Stellan Bartholdsson
– en kvartett full av uppfinningsrikedom,
kreativitet och idéer.
Det var för snart trettio år sedan som
Egon och Bent inledde sin karriär
inom torvbranschen. Egon hade ett
byggföretag men i början på 1980-talet
var byggprojekten få.
Egon fick se sig om efter något
annat att livnära sig på. Han var
utbildad grävmaskinist så valet föll
på att börja bryta torv.
Det var då han träffade Stellan Bartholdsson
och 1994 startade de tillsammans
med Bent och Kent Jensen
entreprenadföretaget VTS Maskin.
Året efter startade kvartetten egen
torvbrytning på en intilliggande
mosse och i samband med det startades
företaget Ryd Torv AB.
Då, precis som idag, är det Ryd
Torv AB som står för torvtäkten och
VTS Maskin som utför arbetet med
att bryta torv.
Torvtäkten omfattar cirka 70 hektar
och företaget producerar cirka 50
000 kubikmeter blocktorv om året.
Cirka 90 procent av torven går på
export till främst Belgien och Norge.
Torven bryts i blockform och leve-
reras till professionella odlare med
växthus.
Att bryta torv på ett vägvinnande
sätt handlar mycket om att kunna ta
sig fram på våta marker med dålig
bärighet.
Det är då VTS Maskins idérikedom
och kreativitet kommer väl till pass. I
torvbranschen talas det med respekt
om företagets specialtillverkade maskinpark
som tar sig fram på vatten.
Ja, nästan i alla fall.
Klarar våtmarksjobben
VTS Maskins specialisering är våtmarksjobb.
Både som entreprenör
och tillverkare av maskiner som klarar
det jobbet. Där andra får problem
tar sig VTS Maskin sig fram. Gräver,
staplar och kör in.
Andra torvproducenter hör av sig.
De vill att grabbarna på VTS bygger
om deras maskiner, modifierar eller
helt enkelt bygger nytt. Det ger arbete
under vinterhalvåret.
En del människor ser ett stort värde
i att känna igen en sorgmantel under
skogspromenaden. Andra anser det
oerhört viktigt att känna till när
”Sjömannen
ber inte om
medvind; han
lär sig segla.”
freden i Brömsebro ägde rum. Grabbarna
på VTS Maskin kan motorer.
Inget problem får dem på fall. Redskap
måste uppfinnas och standardmaskinerna
måste modifieras för att
klara ett marktryck på mindre än ett
ton per kvadratmeter våtmark.
Under många år ägnade sig Stellan,
Kent och Bent åt traktorpulling.
Trion tog bland
annat hem åtta
SM-guld.
Efter ett
kortare uppehåll
tog Stellan och
Kent för tre år
sedan upp den
verksamheten
igen. Grabbarna
hade nya idéer
de ville testa, så
de byggde en
VTS Maskin AB
traktor i klassen 2 500 kilo, men den
här gången handlade det mer om en
satsning i ”budgetklassen”.
Prioritet ett har alltid arbetet att
skruva ihop olika hemmabyggen som
klarar av att betvinga mossen.
Sjömannen ber inte om medvind;
han lär sig segla.
VTS Maskin ser inte problemen; de
hittar lösningarna.
Fotnot: Freden i Brömsebro ägde rum
1645 och sorgmanteln är en vacker fjäril.
Stellan Bartholdsson
Ort: Anderstorp
Ägare: Bent Jensen, Kent Jensen, Stellan Bartholdsson & Egon Jensen
Verksamhet: Torvbrytning åt Ryd Torv, entreprenad våtmarksarbeten, chaufför i
egen regi samt mekanisk verkstad
Omsättning: 5 489 339 (2011/ 2012)
Antal anställda: Sex varav en på deltid.
Kontakt: vtsmaskin@telia.com
6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 7

Text och foto:
Ingrid Kyllerstedt
På bilden:
Höstmötets deltagare
samlade på
balkongen intill
konferensrummet
på vildmarkshotellet
i
Kolmården.
Text: Ingrid Kyllerstedt
Höstmöte med rekord-
många deltagare
Det traditionella höstmötet
arrangerades i samband
med det extra årsmötet i
november på Kolmårdens
Vildmarkshotell. Rekordmånga
deltog och det nya
greppet att förlägga det
samtidigt med Svebios
bioenergikonferens uppskattades.
Att anordna höstmötet och
det extra årsmötet på Kolmårdens
Vildmarkshotell
samtidigt som den årliga
konferensen Svebios Bioenergidagar
visade sig vara
ett lyckat grepp. Denna
välbesökta mötesplats
för bioenergibranschen i
Sverige gav synergieffekter
bland annat i form av att
skapa nya kontakter och gå
på olika seminarier.
Styrelsen fick i uppdrag
att upprepa detta till nästa
höstmöte.
Under de två intensiva
konferensdagarna fick deltagarna
information om
Från STPF, Svenska Torvproducentföreningen, till
Branschföreningen Svensk Torv. Namnbytet var ett av
besluten som klubbades på det extra årsmöte.
- Svensk Torv täcker på ett bättre sätt in hela vårt verksamhetsfält,
säger Claes Rülcker, vd.
- Vår område omfattar allt från forskningsstiftelsen Torvforsk
till branschintressen för torv i olika sammanhang.
Det nya namnet visar också att vi har våra särintressen
att bevaka, utveckla och verka för.
Det extra årsmötet ägde rum samtidigt med höstmötet.
Ett av besluten var att verksamheterna i kampanjen
tillståndsprövningar och
projektet flermålsanalys
och en uppdatering i vad
som händer vad gäller
emissionsfaktorer och inom
EU.
Ett annat ämne var länsstyrelsernashandläggningstider
som länge varit och
är ännu ett stort problem
för medlemsföretagen i
Branschföreningen Svensk
Torv. Thomas Merlöv, från
Scanpeat, visade en film där
han intervjuar landshövdingen
i Kronobergs län,
Kristina Alsér, om hur hon
ser på detta.
Filmen* visar att Kristina
Alsér är engagerad i arbetet
med att korta handläggningstiderna
för täkttillstånden.
Samtidigt betonar
hon att underlagen för
ansökningarna måste vara
så kompletta och bra som
*) Filmen med Kristina Alsér finns att se på www.svensktorv.se under pressrum/nyhetsarkiv/2012-11-15
möjligt för att situationen
ska kunna förbättras.
Kristina Alsér konstaterar
att det bland annat handlar
om handläggarnas bemötande,
attityd, inställning
och mod.
Elcertifieringssystemets
förändringar och pågående
projekt inom TorvForsk var
andra ämnen.
Lars Lundin, professor
vid SLU, redovisade den
internationella kongressen
Peatlands in Balance i
Stockholm. Den finansierades
av Svensk Torv och
Torvforsk.
Nya användningsområden
för torv samt en diskussion
om hållbart torvbruk hann
höstmötets deltagare också
med.
Årsmöte med namnbyte
Svensk Torv och STPF ska integreras i STPF:s ordinarie
verksamhet, och att STPF i samband med detta byter
namn till Branschföreningen Svensk Torv. Beslutet om att
byta namn togs på ordinarie årsmöte tidigare samma år,
den 21 mars, då ett stadgeändringsförslag presenterades.
De två årsmötena innebär att namnet från den 1 januari
2013 är Branschföreningen Svensk Torv, med kortformen
Svensk Torv.
På det extra årsmötet antogs även budgeten och
medlems- och kampanjavgifter för 2013. Småländska
Torv godkändes också som ny medlem och hälsades
välkommen in i föreningen.
Ny fabrik fascinerade
Hasselfors Garden har byggt en ny lagerlokal
och fabrik i Örebro och bjöd
på en välbesökt invigningsfest med
visning av anläggningen. Bygget har
gått rekordsnabbt, 18 månader från
styrelsens beslut till invigningen.
Morten Werner, vd vid Hasselfors
garden, konstaterade mycket nöjt att
kapaciteten har ökat rejält i och med
satsningen.
- Vi har växlat från en Folka till en
Ferrari, sade han och berättade att
produktionen höjts, från 500 säckar
per timme på en linje till 2 500 säckar
per timme på två linjer.
Säckarna är packade med olika
sorters torv för trädgårdsändamål.
Ett högspecialiserat datasystem styr
vilken sorts torv de ska innehålla och
de flesta moment sköts maskinellt.
Morten Werner berömde i sitt in-
vigningstal personalens insatser och
byggledningen som fört projektet i
hamn på så kort tid.
Kekkilä och Hasselfors Garden
fusionerades genom ett företagsköp
år 2000. Kekkilä Groups vd och koncernchef,
Petri Alava, invigde officiellt
fabriken genom att tillsammans med
Morten Werner plantera äppleträdet
Ingrid Marie i Hasselfors Gardens
torvjord.
Därefter intog trädgårdsexperten
Bo Rappne, vd för Ulriksdals
Slottsträdgård, scenen och lovordade
mulljord.
- Man odlar jord och därur växer
växter. Det gäller att få upp mullhalten
när man odlar och oftast måste
det översta marklagret ersättas i
trädgården. Det är till 99 procent
jordens förtjänst om man lyckas med
sin odling därför ska man hellre satsa
på bra jord och en billig växt än
tvärtom.
- Den bästa jorden är U-jord, sade
han och fick applåder av publiken i
lokalen där denna jord tillverkas.
Efter ytterligare några tal, mingel och
tilltugg vidtog en rundvandring i den
nya fabriken där de första säckarna
rullade på de två linjerna för att
sedan fylla den än så länge tomma
lagerlokalen.
Text: Ingrid Kyllerstedt
Foto: Hasselfors Garden
Bo Rappne lovordade
torvjordens
betydelse för en
lyckad trädgårdsodling.
8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 9

KröniKa
Text och foto:
Magnus Brandel
projektledare Svensk
Torv och ornitolog
På bilden: Den
mycket sällsynta
skedsnäppan som
häckar i norra
Ryssland, här i
vinterskrud. I
förgrunden en
myrsnäppa.
Anlagda våtmarker kan
vara viktiga för hotade arter
När jag i februari besökte Pak Thale
i Thailand, som ligger ca tio mil söder
om Bangkok utefter kusten, fick
jag se två olika skedsnäppor.
Denna lilla vadare häckar inom ett
begränsat område i östra Sibirien och
tillhör en egen kategori av snäppor.
Den skiljer sig från andra snäppor
genom att den har en näbb som är
skedformad istället för spetsig som
andra vadare har.
Den söker även sin föda på ett ovanligt
sätt. I stället för att picka i sig
födan för skedsnäppan i stället näbben
från höger till vänster i vattnet
för att på detta sätt kunna sila fram
småkryp och annat ätbart. Skedsnäppan
är extremt sällsynt och befinner
sig farligt nära utrotning. Orsaken
är bland annat att den ställer mycket
stora krav på häckningsområden,
och att många rast- och övervintringslokaler
i bland annat Kina och
Sydkorea förstörs genom en allt
hårdare exploatering av våtmarker.
Misslyckade häckningar gör också
att populationen blir allt äldre och
därmed sårbarare. Just nu pågår
ett projekt som syftar till att säkra
överlevnaden hos kläckta skedsnäppor
i Sibirien.
Det var därför en väldigt speciell
upplevelse att i Thailand kunna få
se denna mycket sällsynta vadare.
Det som gör det särskilt märkligt är
att den uppehåller sig i ett mycket
kraftigt exploaterat område i Pak
Thale med saliner för utvinning av
salt. I dessa saliner såg jag också
enorma mängder andra vadare såsom
dammsnäppor och styltlöpare,
liksom svenska vadararter som myrsnäppa,
rödspov och storspov.
Denna miljö i Pak Thale har stora
likheter med torvbruket. Även om
miljön är hårt exploaterad kan den
åstadkomma högkvalitativa ekosystemtjänster
så att en liten, mycket
sällsynt fågelart, som i dag står på
gränsen till utrotning, kan finna en
optimal plats för att övervintra inför
återflyttningen till häckningsområdet.
Ett liknande område med saliner
för saltproduktion av mycket stort
värde är Rudong Mudflats nära
Shanghai i Kina. En paradoxal
slutsats av detta är att dessa skapade
biotoper kan bli alltmer betydelsefulla
då naturliga rast- och övervintringsområden
successivt förstörs
jorden runt. I detta sammanhang
kan torvbruket med sina liknande
förutsättningar ses som en ekosystemresurs
med stora utvecklingsmöjligheter.
Noterat...
Ann-Cathrin Eklund - Neova
Svensk Torvs medlemmar
BMR Produkter
Producerar och förädlar växttorv, torvströ,
torvblock och torvmix. www.bmrprodukter.se
E.ON Värme Sverige AB
Producerar och distribuerar fjärrvärme och
fjärrkyla. www.eon.se
Econova Garden
Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter
på den skandinaviska marknaden.
www.econova.se/garden
Garden Products AB
Säljer torvblock. www.gardenproducts.se
Gällivare Energi AB
Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar
produktion, distribution och försäljning samt
produktion av el. www.gallivareenergi.se
Hasselfors Garden
Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter
till hobby, proffs och anläggning.
www.hasselforsgarden.se
Holmen Energi AB
Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och
vindkraftanläggningar och för elförsörjningen
till Holmens industrier i Sverige.
www.holmen.com
Härjedalens Miljöbränsle AB
Levererar torra biobränslen så som pellets och
briketter baserade på trä och/eller torv som
råvara. www.hmab.se
Hörle Torv AB
Tillverkar och säljer torvströ och torvmull.
Jämtkraft AB
Poducerar samt levererar förnybar el och
fjärrvärme. www.jamtkraft.se
Killebergs Torvindustri AB
Producerar och säljer torv för trädgårdsodling.
Ann-Cathrin Eklund har tillträtt tjänsten som
kommunikationschef på bionenergiföretaget
Neova. Hon är ansvarig för extern och intern
kommunikation samt varumärkesfrågor och
arbetar övergripande på företagsnivå och med
de olika produktområdena Torv, Värme och
Pellets.
Kommunbränsle i Ådalen AB
Producerar och säljer torv och andra biobränslen.
Krontorp AB
På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk,
bergtäkt och torvbruk för stallströ och
jordförbättring. www.krontorp.se
Mellanskog
Är en skogsägarförening som på olika sätt
hjälper skogsägare att få välskötta skogar.
www.mellanskog.se
Mullmäster AB
Bedriver brytning och förädling av torv,
främst för användning till stallströ, jordförbättring
och växtodling. www.stallvital.se
Neova
Erbjuder produkterna pellets, torv samt olika
värmelösningar. www.neova.se
Ryd Torv AB
Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet
med att bryta torven.
Råsa Torv AB
Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter.
Rölunda Produkter AB
Bedriver tillverkning av jordförbättringar
samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter.
www.rolunda.se
SCA Energy AB Norrbränslen
Producerar och levererar biobränslen såsom
grot, bark, spån, flis och torv. www.sca.com
ScanPeat AB
Arbetar med blocktorv för yrkesodling med
målet RHP certifiering samt RPP (Responsible
Peat Production). www.scanpeat.com
Stefan Östlund - Hasselfors Garden
Stefan Östlund har tillträtt tjänsten
som chef för torvproduktionen vid
Hasselfors Garden. Närmast kommer
han från en liknande befattning
på Neova. Stefan Östlund är
också ordförande i Branschföreningen
Svensk Torvs styrelse.
Skellefteå Kraft AB
Har egna produktionsanläggningar för vindkraft,
vattenkraft, värme och bioenergi.
www.skekraft.se
Småländska Torv AB
Arbetar med energitorvutvinning och torvprodukter.
Svenarums Torvprodukter AB
Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter.
www.svenarumstorvprodukter.se
Sävne Torv AB
Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ,
jordförbättring och för uppvärmning.
www.savne-torv.se
Södra Skogsenergi AB
Producerar och säljer strötorv, växttorv och
energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen.
www.sodra.se
Södra Åshults Torv AB
Framställer sammansättningar till bland annat
växthusodlingar, plantskolor, golfbanor,
offentliga miljöer och inomhusplanteringar.
www.sodraarhultstorv.se
Söftesmåla Naturtorv AB
Producerar torvblock på eget torvfält.
Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel.
Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com
Torvfabrikanternas Centralförening (TFC)
En föreningen med syfte att främja medlemmarnas
gemensamma ekonomiska intressen.
Ulvö Torv AB
Producerar och säljer torvströ och torvmull.
Kontakt: ulvotorv@telia.com
Umeå Energi AB
Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme
och fjärrkyla samt bredband.
www.umeaenergi.se
10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 11

12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013
Torv spelar en viktig roll
i Sveriges framtida energisystem
Torv och torvmarkers betydelse ur såväl ett nationellt som ett globalt perspektiv
har under senare år mer och mer uppmärksammats – torvmark har en stor betydelse
för klimatet – den kol som finns lagrad i torvmark medför om den frigörs en
ytterligare förhöjning av jordens medeltemperatur.
Sverige är ett torvrikt land – ca 25 procent av landarealen är täkt av torv. Sverige
tillhör de länder i världen som har mest opåverkad torvmark – ca en tredjedel av
torvmarken i EU finns i Sverige. Vi har därför som land ett ansvar för att förvalta
torv och torvmark på ett långsiktigt klokt sätt. Produktion av torv har också en
lång tradition i Sverige.
Vill du vara med?
Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och har som syfte att informera om torv
och den roll torv fyller i ett hållbart energisystem.
För mer information om medlemsskap kontakta info@svensktorv.se
www.svensktorv.se