07_Tjurkatalog 2012, hel katalog.pdf - Auktionsförrättare Håkan ...

Förkortning För hornstatus
Följande förkortning förklarar tjurens hornstatus; P, S,
H eller D.
P polled d.v.s. utan synbara horn eller hornanlag
S hornknappar som inte är fast förankrade i skallens
ben utan sitter löst i skinnet.
H horn
D (=dehorned) avhornad
AVELSVÄRDERING
I katalogen redovisas de senaste BLUP-avelsvärdena
för tjurarna totalt 11 stycken. Det är avelsvärden för
födelsevikt (direkt och maternell), tillväxt från födelse till
avvänjning (direkt och maternell), tillväxt från avvänjning
till 1 år, tillväxt total, formklass, fettgrupp, slaktkroppstillväxt
och lätta kalvningar (direkt och maternell).
Mer information om hur ni tolkar avelsvärdena
finner ni b la på www.taurus.mu.
AVELSINDEX
Avelsindex beskriver hur väl ett djur motsvarar rasens
avelsmål. De avelsvärdena som ingår i avelsindex
framgår av tabell1. Även avelsvärden som inte är upp-
Tabell 1. Relativa vikter (viktning) för beräkning av delindex och Avelsindex
tagna i tabellen ingår indirekt, t ex avelsvärderas födelsevikt
tillsammans med lätta kalvningar. I samma tabell
står även de relativa vikterna som används för att väga
samman avelsvärdena, vikterna är olika för de olika
raserna och sätts av rasföreningarna själva. Dessutom
framgår de olika delindexen och vilka egenskaper som
ingår i dem, samma relativa vikter används både för att
väga samman delindexen som för att väga samman
avelsindex. Djur med avelsindex bättre än genomsnittet
har en positiv siffra t ex +11 och djur som är sämre
har en negativ siffra. Genomsnittet motsvaras således
av 0. För delindexen är det 100 som motsvarar medel
precis som för övriga avelsvärden.
Avelsindexet är framförallt av intresse för renrasaveln
medan delindexen är relevanta att studera både för
bruksbesättningen och den renrasiga besättningen.
Med hjälp av delindexen kan man lättare identifiera den
typ av djur man behöver för att förbättra rätt egenskaper
i sin egen besättning. Om en bruksbesättning
skall köpa en tjur som skall användas för att producera
bra slaktavkommor, utan att det skall rekryteras efter
honom så är det framförallt produktionsindexet som är
intressant, givetvis är födelseindex också av betydelse
medan modersindexet i det här fallet är helt ointressant.
Angus Charolais Hereford Limousin Simmental
Modersindex: MIX
Lätta kalvningar, maternellt 0,20 0,20 0,50 0,20 0,40
Tillväxt föd.- 200d, maternellt
Produktionsindex: PIX
0,23 0,30 0,36 0,38 0,20
Slakttillväxt 0,40 0,80 0,40 0,50 0,60
EUROP-klass 0,20 0,20 0,20 0,20 0,50
Fettgrupp
Födelseindex: FIX
0,0 / 0,20 0,10 0/0,15 0,20 0,10
Lätta kalvningar, direkt
Avelsindex: AIX
0,50 0,70 0,4 0,50 0,6
REStRIktIoNER I INDEXEN
Angus; För tjurar med avelsvärde 80-120 för fettgrupp
ingår fettgrupp ej i indexen. För tjurar med avelsvärde
för fettgrupp lägre än 80 eller högre än 120 görs avdrag
med vikten 0,20.
Charolais; Tjurar med avelsvärde högre än 110 för lätta
kalvningar direkt får ej tillgodoräkna sig det som överstiger
110. Avelsvärden för fettgrupp som överstiger 110
ska räknas ner så att: 111g109, 112g108, 113g107,
114g106, 115g105, 116g104, 117g103, 118g102,
119g101, 120g100 (2 ∙ 110 – avelsvärdet).
Hereford; För tjurar med avelsvärde 85-115 för fettgrupp
ingår fettgrupp ej i indexen. För tjurar med avelsvärde
för fettgrupp lägre än 85 eller högre än 115 görs
avdrag med vikten 0,15. Tjurar med avelsvärde högre
än 110 för lätta kalvningar direkt eller lätta kalvningar
maternellt får ej tillgodoräkna sig det som överstiger
110.
Limousin; Tjurar med avelsvärde högre än 110 för
lätta kalvningar direkt får ej tillgodoräkna sig det som
överstiger 110.
17