Nr 2 1965 Pris {:- - Vi Mänskor

More documents

Recommendations

Info

1955 I Dresden äger ett samtal rum, som skall bli historiskt. Två män sitter mitt emot varandra och pratar. Det är Reinhard Kuhnert, simhoppartränare i Dresdens "Sportclub Einheit" och pappa Krämer, chef för ett företag i staden. Egentligen samtalar man bara offi, hur herr Krämers företag skall kunna hjälpa idrottsklubben att bygga ett speciellt träningsredskap för simhopp, som Reinhard Kuhnert har funderat ut. Men pappa Krämer lovar inte bara hjälpa, han tänker också på sin dotter: "Säg, herr Kuhnert, kunde jag inte få skicka hit min Ingrid till er? Jag tror, att lite idrott skulle vara bra för henne." 1956 Ingrid har fogat sig i faderns instruktioner men utan speciell glädje. En gång i veckan tränar hon tillsammans med simhopparna i Dresden, "för att driva, litet sport". Tränaren Kuhnert märker, vad Ingrid tänker. Ibland verkar det till och med som om hon hyste ett djupt hat till träningen med den intensiva gymnastiken och klättringen upp till trampolin och torn. "Mer än en gång kravlade jag mig gråtande och rödslagen ur bassängen. 6 "lag trodde fag drömde" lngrid Krömer - den tysko simhopperskon - som tog guld i Rom och som gick mot nyo segror i Tokyo, on- sögs inte voro nögot lovonde hopp nör hon för tio ör sedon holvt motvilligt börjode tröno. Klous Romm beröttor hör hur lngrid år för år nörmode sig vörlds- eliten. Jag grälade med mig själv och tyckte illa om all simhoppning. Tränaren Kuhnert höll närapå att kasta ut mig. Han hade för länge sedan givit upp allt hnpp om mig. 1958 Nej, Ingrid har inte någon idealfigur för en simhopperska. FIon är liten och verkar litet mullig. Men Evelyn Sybinski, Kuh nerts tränarassistent, förstår att väcka intresset för simhoppningen hos denna skolflicka trots all hennes oskicklighet i början. FIon tar Ingrid un,ler sina vingars skugga, då tränaren Kuhnert vill ge upp henne. Hon satsar på sin skyddslings goda uppfattningsförmåga och utpräglade kroppsbehärskning. Och hon tror på att flit, envishet och äregirighet skall utveckla sig inom Ingrid allteftersom de första framgångarna upp- nås. Evelin Sybinski börjar få rätt. I{ennes skyddsling, den lilla, mulliga 15åriga gymnasisten blir tysk mästarinna! Redan samma år deltar Ingrid i europamästerskapen i Budapest. Ett hopp misslyckas. Hon får en fjärdeplacering. "I början var jag fruktans.,ärt förargad över det. Men sedan blev jrg medveten clm att j^g hade ju tävlat tillsammans med Europas bästa simhopperskor. Det gav mig mod." 1960 De olympiska spelens överraskning i Rom: Den okända TDR-simhopperskan Ingrid Krämer störtar de dittills obetvingliga amerikanskorna från deras simhoppartron! Två gånger står hon på segerpallen i "Stadio del Nuoto". "Jag kunde inte hålla tårarna tillbaka, då man hängde medaljen om halsen på mig. Jag trodde, att jag drömde..." 1963 Två olympiska guldmedaljer förpliktar: Ingrid har under tiden hunnit bli dubbel europamästarinna. I Leipzig vann hon den nyinstiftade europapokalen i simhopp. Två olympiska guldmedaljer och otaliga komplimanger och giftermålsanbud hade kunnat förvrida huvudet på den unga flickan. Ingrid har numera tagir studenten och börjat studera vid högskola. Och de okända friarna fär korgen. Till och med de mest, hårdnackade av dem, som skickar sina kärleksförklaringar per magnetofonband, avsPlsas. Ingrid har funnit sin vän bland sina idrottskamrater. Då tidningar meddelar, att Ingrid Krämer och tyngdlyftaren Hein Engel gift tig, avstannar strömmen av giftermålsanbud, men inte lyckönskningarna. Ingrid Krämer-Engel, 20 år gammal, flyuar med sin rnan från Dresden till
Rostock. Förbundstränaren Max Kinast tar sig här an olympiasegrarinnan, som fortsätter att studera till gymnastiklärarinna i östersjöstaden. 1964 I Tokyo gäller Ingrid Engel-Krämer som favorit. Hon ligger "6^ra" pä fjarde plats, då finalen går i simhoppstävlingen. Man kan inte märka något spår' av nervositet hos henne. Uppmärksamt iakttar hon sina amerikanska konkurrenter Patsy <strong>Vi</strong>llard och Jeanne Collier. Koncentrerat och i relativt snabba hopp närmar hon sig tätplatserna. Till slut har hon 7 poäng i försprång och är åter olympiasegrarinna i simhopp. "Från tornet kan du inte klara dig med din axelskada", hade tränaren Kinast sagt. "Det vore bättre, att inte ställa upp. Dina chanser ligger i trampolinhoppen." Men Ingrid hoppar ändå från tornet i Tokyo. Den skadade axeln gör ont. Med en erm simmar hon efter varje hopp till bassängkanten. I slutomgången fattas 1,35 poäng för guldmedaljen, som erövras av amerikanskan Leslv Bush. . . * "Nu skall jag först göra en paus ett år. Sen skall jag träna in nya hopp för att komma i form till olympiaden 1968 i Mexiko. Dår fär man nog räkna med de sovjetiska och japanska simhopperskorna också, som enligt min mening inte bedömdes helt rättvist i Tokyo i jämförelse med amerikansl orna." Ny:r hopp för den tredubbla olympiasegr,rrinnan? FIon var den första, iom visade en dubbelskruvsalto! "Den internationella utvecklingen går framåt. Den som vill hålla sig i toppen, måste också vara med och bestämma hur toppen skall se ut!" låglönepolitik fördröjer cancertest Som <strong>Vi</strong> kvinnors Iäsare kanske erinrar sig skrev SKV i slutet av förra året till Medicinalstyrelsen och begärde en snabb upprustning av de cytologiska resurserna för att det inom rimlig tid skulle bli möjligt igångsätta massundersökningar av kvinnor för tindigdiagnostik av livmoderhalscancer. Nu har Medicinalstyrelsen svarat att en sådan verksamhet som SKV efterlyser bedrivs i begränsad omfattning på sina håll. Den allmänna utvecklingen har emellertid fördröjts genom bristen på cytologassistenter och cytologläkare. Utbildningskapaciteten har varit begränsad och rekryteringen har dessutom försvårats bl. a. beroende på l;i,ii rEiiliiS L+:{iill Biiiiii:t att cytologassistenterna, trots påstötning från styrelsens sida, i allmänhet ej beretts bättre löneförmåner än preparatriser som enbart genomgått grundläggande utbildning. Även studiebidraget under den särskilda cytologutbildningen är lågt. Utbildningskapaciteten förbättras emellertid från och med innevarande år. Medicinalstyrelsen uttrycker slutligen den förhoppningen att den reviderade lagen om allmän försäkring skall innefatta förebyggande åtgärder t. ex. hälsokontroll. Därigenom skulle också utbyggnaden av gynekologisk hälsokontroll med särskild hänsyn till cancer väsentligen underlättas. r III f,IrIrf,.... o o..finnet sig tillrätta när studierna bjuder på IKTIYITET fisnfiDrrGHrr ao OMVIXI,ING Brevskolan har lång erfarenhet av att utfonna kurserna så att dessa tre element på ett självklart sätt byggs in i studiearbetet. lOO.OOO-tals deltagare warje år finner det lätt att arbeta med wåra kurser. Prospekt och upplgsningar frå,n BREVSKOLAN Blekingegatan STOCI(HOLM T5 ()8/44 04 80 I I I r r I TUrRadiorTransistor - alltid ett fvnd hos 6 - Tel. 40 96 tl IIII fr lr Personliga presenter Konst, handarbeten, slöjd, ur, kikare, kameror, parfym, keramik, koppar, souvenirer. PRESENTAFFÄREN Kungsgatan 84, Stockholm K. Tel. 54 74 90 Order till landsorten mot postförskott
Page 1 and 2: Nr 2 1965 Ärgån s 17 Pris {:-
Page 3 and 4: Ur en ortikel ov Bertrond Russell i
Page 5: S KU- krav: stoppa agresslons- hand
Page 9 and 10: E[|r 0 llll IrtrlillBll Leno Gronho
Page 11 and 12: i I i Arbitekt SAR Hille,ui Svedber
Page 13 and 14: E[| lll0[| $lt[|dl rl$$r au lektor
Page 15 and 16: . :r 3.t i$ i$ F !r:&.!':tn ilr;fi
Page 17 and 18: :/ ,/I ,/ P t., -w STORREDOUI SNING
Page 19 and 20: kåseriet: allsångste ruoristen Ai

Nr 2 1965 Pris {:- - Vi Mänskor

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?