Träd 12/13 - Van den Berk Boomkwekerij

Växtplatser
vatten och organiskt material. I lös och öppen jord kan ett
träd utveckla ett bra rotsystem och det återspeglas i
kronans skick, man skulle kunna säga att ett träds själ finns
i marken.
Van den Berks träd hamnar ofta i
stadsområden. Vad innebär det för trädet?
I statsområden måste ett träd dela marken med kablar,
ledningar, avloppssystem, trottoarer, parkeringsplatser,
vägar, annan bebyggelse och inte att förglömma, med
människor. “Infrastruktur” och “grönt” har motstridiga
intressen och hamnar ofta i konflikt med varandra. Ett träd
kan inte slå rot i mark som är kompakterad med mer än
2.5 MPa. En trottoar har ofta en kompaktering på 4 MPa.
Genom anläggningsarbeten är markens struktur ofta
allvarligt påverkad och förtätad. Följden blir problematisk
vatten- och syrehushållning. Det uppstår situationer där
vattnet inte kan avledas ordentligt på grund av den dåliga
markstrukturen. I Västeuropa dör träd oftare av för mycket
vatten än av vattenbrist. Det finns en tendens att ge för
mycket vatten och då uppstår allvarlig syrebrist, för där
det finns vatten kan det inte finnas något syre.
Dessutom kan en förruttnelseprocess sättas igång.
Handlar det alltså främst om strukturen?
Struktur är en viktig faktor men det handlar också om den
6 trädguide 2012-2013
tillgängliga ytan och marklivet. Träd får ofta för lite
utrymme under jorden för att i längden kunna fortsätta att
växa ordentligt och ofta är marklivet inte heller så bra.
På före detta jordbruksmarker har det i vissa fall till och
med försvunnit helt genom intensiv användning av
konstgödsel. Dessutom krattas nedfallna blad upp av ivriga
husägare, så något nytt organiskt material hamnar inte i
jorden. För träd är allt detta sammantaget ödesdigert och
utan åtgärder kommer det nyplanterade trädet inte att få
något långt liv.
Vad kan man göra åt det?
Det finns olika möjligheter att lösa konflikten mellan
“grönt” och “infrastruktur” genom att skapa relativt bra,
konstgjorda växtplatser. Då måste man först veta vilka
markförhållanden man har att göra med, exakt var träden
kommer att stå och vilka krav som ställs på användningen
av gatan. Mycket beror på den förväntade trafikintensiteten
och hur nära träden kommer att stå: träd i vägrenen har
det normalt sätt lättare än träd i asfalt. Med utgångspunkt
från allt detta väljer man en viss lösning. Det finns ett antal
system på marknaden som ser till att träd ändå får vatten
och luft och samtidigt uppfyller kraven att tåla trafiken.
Hur ser dessa “system” ut?
För närvarande finns det bara tre olika system.
“Frilandssystem” System med “en andra marknivå”
“Kompromisslösningen”, lösningen “en andra marknivå”
och “frilandslösningen”. Det blir lite för mycket att förklara