Ladda ner. - Natur och miljö

Strukturer
3 Tredje stigen: Strukturer
På denna stig beskrivs värdet på ett skogsområde utgående från vissa strukturer
i trädbeståndet eller terrängen. Strukturinventering bygger på den nuvarande
uppfattningen av hur skogar, framför allt ”vanliga” moskogar, i naturtillstånd skulle se ut i
våra trakter. Det är skäl att minnas, att variationen och mångsidigheten är viktigare än en
enskild faktor. Det är riskfyllt att stirra sig blind på bara ett strukturellt drag.
3.1 trädslagsfördelning
Den inom skogsbruket vanliga indelningen
av skogsmarken i granskog och tallskog blundar
för naturskogens grundläggande mosaikartade
karaktär: Naturskogen är en blandskog.
De områden som ännu har en mångsidig fördelning
av trädslag har därför en stor potentiell
betydelse för bevarandet av skogsnaturens
biologiska mångfald. För var femte av de
hotade skogsarterna är förändringar i trädslagsfördelningen
den viktigaste orsaken till
rödlistningen.
För inte så länge sedan innehöll skogsvårdsrekommendationer
uppmaningar att avlägsna
asp och andra lövträd för att skapa rena
gran- eller tallbestånd. Nuvarande rekommendationer
har frångått detta, men resultatet av
lövträdsbekämpningen syns ännu i ekonomiskogar
som behandlats enligt gamla mönster.
För skogsnaturens mångfald är bristen på grova
aspar ett akut problem.
Eftersom människan har minskat de störningar,
som bryter successionen mot gran-
respektive talldominerade skogar, är inslaget
av lövträd en kritisk faktor för skogsnaturens
29
mångfald. Björken är det lövträd, som i skogsvårdsåtgärder
gynnats mest. Ur ett ekologiskt
perspektiv borde aspen, sälgen och ädellövträden
(ek, lönn, ask, alm, lind) få mera
uppmärksamhet.
Buskar vittnar om att skogen varit ostörd i
flera årtionden, eftersom de vanligen avlägsnas
eller knäcks vid varje maskinell avverkning.
De vanligaste buskarna i moskogar är
måbär, brakved, hägg och viden, medan hassel,
skogstry, olvon och tibast hör till lundens
typiska arter.
Hur bedömer man trädslagsfördelningen?
❉ Ju bördigare marken är, desto viktigare blir
lövinslaget.
❉ Om lövträdsinslaget är mer än 10 procent
av stamantalet kan området ha betydelse
för mångfalden.
❉ Asp, sälg och ädla lövträd ökar områdets
värde. Redan enstaka grova stammar kan
utgöra livsmiljöer för krävande arter.
❉ Buskarna utgör en viktig del av
trädslagsfördelningen.