Fornminnesguide - På spaning med arkeologen
Fornminnesguide - På spaning med arkeologen
Fornminnesguide - På spaning med arkeologen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>På</strong> <strong>spaning</strong> <strong>med</strong> <strong>arkeologen</strong><br />
en guide till fornlämningar i ljungby kommun
lidhult<br />
torpa<br />
20<br />
19<br />
bolmsö<br />
1<br />
3<br />
2<br />
11<br />
12<br />
13<br />
4<br />
ljungby<br />
vittaryd<br />
24<br />
9<br />
10<br />
7<br />
14<br />
kånna<br />
5<br />
23<br />
25<br />
18<br />
15<br />
17<br />
16<br />
6<br />
lagan<br />
8<br />
agunnaryd<br />
ryssby<br />
21<br />
22
1 Bollstad sid 2<br />
skeppssättning och gravfält<br />
2 Kungshögen sid 2<br />
guldfynd vid gravfält<br />
3 Spökebacken sid 2<br />
ett gravfält och en sägen<br />
4 Vittaryd sid 3<br />
labyrint<br />
5 Torset sid 3<br />
övergiven (fossil) åker<br />
<strong>med</strong> röjningsrösen<br />
6 Hulje sid 4<br />
stenblock <strong>med</strong> 126<br />
skålgropar<br />
7 Vid Berga kyrka sid 4<br />
runstenar<br />
8 Gostabacken sid 4<br />
gravfält och skattfynd<br />
9 Trotteslöv sid 4<br />
runsten<br />
10 Össlöv sid 5<br />
skeppssättning och gravfält<br />
11 Berghem sid 6<br />
hällkista i ett röse<br />
12 Kånna högar sid 6<br />
gravfält<br />
13 Högarna sid 6<br />
gravhögar<br />
14 Högarör sid 6<br />
storröse<br />
15 Bräkentorp sid 7<br />
runsten<br />
16 Toftaholm sid 8<br />
runsten<br />
17 Stenhusholmen sid 9<br />
borg<br />
18 Danaborg sid 9<br />
borg<br />
19 Piksborg sid 9<br />
borg<br />
20 Eneborg sid 10<br />
borg<br />
21 Agundaborg sid 10<br />
borg<br />
22 Källarholmen sid 10<br />
borg<br />
23 Replösa sid 11<br />
gravfält<br />
24 Enbärsvägen sid 12<br />
hällristning<br />
25 Ljungby sid 12<br />
runsten
Har du kanske aldrig sett en fornlämning? Aldrig tyckt att det verkar särskilt intressant?<br />
I sådana fall är den här guiden helt rätt för dig.<br />
Är du galen i fornlämningar? En sån som saktar ner bara för att du tror att du såg något.<br />
I sådana fall är den här guiden helt rätt för dig också.<br />
Det finns hundratals fornlämningar runt oss. En del är välkända, andra har legat mer eller mindre bortglömda under sekler.<br />
En del fornlämningar är storslagna, andra är mer oansenliga. I våra skogsklädda och glesbefolkade trakter har spår av människor<br />
och tid blivit kvar. Det handlar bara om att hitta dem.<br />
Den här guiden består av två delar – en broschyr och en hemsida. I broschyren finns utvalda fornlämningar <strong>med</strong> korta<br />
beskrivningar. Gå förbi, cykla eller gör en bilutflykt till några av målen. <strong>På</strong> hemsidan får du veta lite mer om platserna och om<br />
arkeologi. Har man grävt ut här? Vad hittade man? Hur såg det ut?<br />
<strong>På</strong> hemsidan har vissa platser knutits samman till temalinjer. Du kan välja mellan att följa ”Borgar”, ”Runor” eller ”Klassikern”.<br />
adressen till guidens hemsida är: www.pa<strong>spaning</strong>.smalands-museum.se<br />
1
2<br />
1 Bollstad<br />
skeppssättning och gravfält<br />
Den här platsen användes som gravfält under yngre järnåldern<br />
(500-1050 e Kr). De döda brändes på bål tillsammans <strong>med</strong> en del<br />
gravgåvor. Gåvorna kunde vara kläder, smycken, redskap och vapen.<br />
Det finns också exempel på att man fått <strong>med</strong> sig en hund eller något<br />
annat djur i graven. Ovanpå resterna av gravbålet byggdes sedan<br />
graven. Ibland samlades askan i ett keramikkärl som grävdes ner.<br />
I utkanten av gravfältet <strong>med</strong> gravhögar finns en skeppssättning.<br />
Graven är från samma tid som de andra gravarna men har formen<br />
av ett skepp.<br />
Ett par hundra meter efter brofästet på Bolmsö går en liten stig<br />
ner till vänster mellan några hus. Parkera lättast vid Bolmsö skola<br />
och promenera sedan. Följ staketet intill stigen mot sjön ca 100 m.<br />
Respektera den privata tomtmarken intill.<br />
2 Kungshögen<br />
guldfynd vid gravfält<br />
Gravarna på det här gravfältet grävdes ut vid flera tillfällen kring<br />
förra sekelskiftet. Den tidens utgrävningar var inriktade på att<br />
finna praktfulla fynd och man brydde sig mindre om att studera<br />
människornas liv och seder. Bland de många fynden av glaspärlor<br />
och järnföremål hittades också flera guldföremål. Den största högen<br />
kallas Kungshögen men innehöll bara några få fynd. Gravarna på<br />
Bolmsö är överlag rikare än andra gravar från yngre järnålder<br />
(500-1050 e Kr) i trakterna. Ön i Bolmen har sannolikt haft en<br />
särskild betydelse för regionen under den tiden.<br />
Gravfältet ligger intill vägen mellan Håringe och Skeda. Den stora<br />
Kungshögen ligger på östra sidan om vägen.<br />
3 Spökebacken<br />
ett gravfält och en sägen<br />
Inte sällan sägs det spöka även på forntida gravfält. Gravfältet på<br />
kullen har i folkmun fått ett namn som tydligt säger oss vad vi<br />
kan få uppleva här. Många berättelser vittnar om att människor<br />
som vistats på gravfält nattetid sett ett irrande ljus sväva över<br />
marken. Vi får tro vad vi vill om det. Vad vi vet är att många<br />
gravfält har plundrats i såväl sin samtid som i senare tid. Hot om<br />
övernaturligheter kunde självklart få vilken plundrare som helst att<br />
tveka inför gravskändningen i jakten på guld. Här på gravfältet från<br />
yngre järnålder (500-1050 e Kr) är de gropar vi kan se i gravarna<br />
framför allt spåren av en utgrävning i början på 1900-talet.<br />
Efter Bolmsö kyrka sväng vänster och följ vägen så långt det går.<br />
Fortsätt till fots längs stigen. Gravfältet är skyltat.
3<br />
4 Vittaryd<br />
labyrint<br />
Labyrinten i Vittaryd är den enda vi känner till i det inre av<br />
Småland. Många labyrinter ligger i närheten av någon annan<br />
fornlämning. Här i Vittaryd ligger ett järnåldersgravfält snett över<br />
vägen. Närheten till gravfältet gör att vi tror att även labyrinten är<br />
byggd under samma tid (500-1050 e Kr). Vi vet inte <strong>med</strong> säkerhet<br />
hur labyrinter använts. I senare tider har de använts för friarlekar<br />
och dans. Ofta är labyrinterna byggda av små stenar som ligger<br />
direkt på marken. Det är lätt att föreställa sig att många liknande<br />
labyrinter förstörts genom århundradena.<br />
Kör vägen norrut genom Vittaryd. Du passerar kyrkan på vänster<br />
hand. Stanna i höjd <strong>med</strong> avtagsvägen mot Johanneshus. Labyrinten<br />
ligger på höger sida längs stora vägen och det går lätt att parkera intill.<br />
Gravfältet ligger på andra sidan vägen, strax norr om avtagsvägen mot<br />
Johanneshus.<br />
5 Torset<br />
övergiven (fossil) åker <strong>med</strong> röjningsrösen<br />
Områden <strong>med</strong> röjningsrösen är den allra vanligaste typen av<br />
fornlämning i Smålands inland. Rösena är spåren efter ett äldre<br />
åkerbruk. Marken har röjts från sten och stenen har kastats upp<br />
i små rösen. Här kan du lätt se skillnaden mellan den äldre åkern<br />
<strong>med</strong> alla sina rösen och den moderna stenröjda åkermarken runt<br />
omkring.<br />
labyrinten i vittaryd<br />
De äldre åkrarnas ålder kan variera stort – allt ifrån bronsålder och<br />
fram till historisk tid. Ofta finns det gravar insprängda i den gamla<br />
åkermarken. Ibland finns också lämningar efter boplatser dolda<br />
under marken mellan röjningsrösena.<br />
I våra trakter har spåren från äldre tider bevarats i skogslandskapet.<br />
I andra delar av Sverige och Europa har mycket försvunnit<br />
i det moderna jordbruket och i städer.<br />
<strong>På</strong> vägen mellan Vittaryd och Dörarp går vägen över Vidösterns<br />
utlopp. Väster om Sundet viker en grusväg av mot norr och går igenom<br />
en gårdsplan som syns från stora vägen. Följ grusvägen norrut genom<br />
gården och vidare över ängarna. I en dunge till vänster ligger den gamla<br />
åkermarken.
4<br />
6 Hulje<br />
stenblock <strong>med</strong> 126 skålgropar<br />
Skålgropar är en enkel form av hällristning. Man vet inte säkert<br />
hur gamla skålgroparna är men troligen gjordes de av människor<br />
under både brons- och järnåldern (1800 f Kr-500 e Kr).<br />
Skålgropar finns ofta på hällar eller på stora stenblock. Ibland är<br />
skålgroparna många som på det här blocket, men ibland är det bara<br />
någon enstaka. Ofta hittar man skålgropar i närheten av gravar<br />
och åkermark från samma tid. Vi tänker oss att de var viktiga<br />
symboler för de människor som gjorde dem. Kanske var de del i en<br />
fruktbarhetskult.<br />
Från Berga kör västerut och tag vänster mot Hulje. Där vägen delar sig<br />
håll höger. Vägen går genom en gårdsplan och gör en kraftig sväng åt<br />
vänster. Följ vägen fram mot nästa gård. <strong>På</strong> höger sida om vägen står<br />
en ladugård. <strong>På</strong> fältet intill finns en dunge <strong>med</strong> en lönn och buskar. Där<br />
finner du stenen.<br />
7 Vid Berga kyrka<br />
runstenar<br />
Här intill kyrkans södra kyrkogårdsmur står två runstenar från<br />
yngre järnålder (500-1050 e Kr). Båda stenarna har flyttats från sin<br />
ursprungliga plats och hittades inmurade i kyrkan. Det inhuggna<br />
korset på den ena stenen vittnar om att den restes på 1000-talet då<br />
man vartefter övergav den hedniska religionen och blev kristna. <strong>På</strong><br />
den ena stenen står: Denna sten efter Önd…död. Den andra stenen<br />
har texten: Tord reste denna vård…dog i England. Runorna berättar<br />
att någon från trakten deltagit i ett av vikingatågen till England.<br />
8 Gostabacken<br />
gravfält och skattfynd<br />
Trakten kring Lagan är rik på lämningar från yngre järnålder<br />
(500-1050 e Kr). Just det här gravfältet är ett av de mindre <strong>med</strong><br />
cirka 15 gravar. Gravfältet vittnar om att en eller ett par familjer<br />
utnyttjat platsen som viloplats för sina döda. Med all sannolikhet<br />
har man bott i närheten men vi vet inte var. Bara en liten bit<br />
härifrån har man hittat en nedgrävd myntskatt som är samtida <strong>med</strong><br />
gravfältet.<br />
Följ vägen från Åby mot Torlarp. Gravfältet ligger i skogsmark på<br />
vänster sida intill vägen knappt 150 m innan de öppna markerna kring<br />
Torlarp. Vägen har skurit genom den förhöjning där gravfältet ligger och<br />
det kan vara lite svårt att uppfatta från vägen.<br />
9 Trotteslöv<br />
runsten<br />
Runstenar är oftast minnesstenar över familje<strong>med</strong>lemmar. Runinskriften<br />
på den här stenen är bitvis bortvittrad men fortfarande<br />
går det att utläsa…tulv, sin son, av människor. I mitten finns också
5<br />
ett kors. Den kristna symbolen gör att vi tror att stenen ristades<br />
under senare delen av vikingatiden, på 1000-talet. Sannolikt restes<br />
stenen ursprungligen på en annan plats. Det sägs att stenen har<br />
legat en tid som del i en stenbro i närheten och därefter satts upp<br />
här.<br />
Stenen står strax väster om landsvägen mellan Ljungby och Lagan,<br />
precis där vägen från Trotteslöv ansluter.<br />
10 Össlöv<br />
skeppssättning och gravfält<br />
Ute på fältet finns en stor grav där stenarna är satta i en spetsoval<br />
form som har tolkats som en skeppsform. Graven är från yngre<br />
järnålder (500-1050 e Kr) och hör ursprungligen ihop <strong>med</strong><br />
gravfältet här intill. Skeppssättningar som gravtypen kallas, är<br />
förhållandevis vanliga i Småland. Från undersökningar på annat<br />
håll vet man att graven markerar en enskild begravning och inte flera<br />
människors. Det är svårt att <strong>med</strong> säkerhet veta vad skeppssymbolen<br />
har haft för betydelse. Skepp och båtar har varit viktiga för att skapa<br />
kontakter och utbyta varor och idéer. I nordisk mytologi finns också<br />
kopplingen mellan skeppet och dödsriket. Skeppet är överlag en<br />
symbol för rörelse och förändring.<br />
Från landsvägen mellan Ljungby och Lagan tag vänster i höjd <strong>med</strong><br />
Össlöv. Parkera vid gravfältet. Skeppssättningen ligger på gärdet.
6<br />
11 Berghem<br />
hällkista i ett röse<br />
Här intill dagens motorväg ligger en grav från yngre stenålder<br />
(2300-1800 f Kr). Hällkistorna är rektangulära och byggda av<br />
flata stenhällar. De täcktes av ett stenröse och man kan ofta se<br />
en försänkning i rösets mitt där stenkistan sjunkit ihop. Ibland<br />
kan man också se hur stenhällarna sticker upp i röset. I gravarna<br />
har man begravt flera människor och de fungerade som en slags<br />
familjegravar. De döda lades ner tillsammans <strong>med</strong> gravgåvor.<br />
Gå över ängen väster om rondellen vid gamla vägen mot Kånna. Gå i<br />
riktning mot E4:an. I dungen strax intill vägen (mot E4) ligger graven.<br />
Gå inte längs <strong>med</strong> vägkanten utan över ängen. Se upp för trafiken.<br />
12 Kånna högar<br />
gravfält<br />
Under yngre järnålder (500-1050 e Kr) verkar många människor<br />
ha bott i Lagans dalgång. I trakten finns flera stora gravfält från<br />
den tiden varav Kånna högar är det största. Här finns sammanlagt<br />
ungefär 250 gravar. De flesta gravarna är gräsbevuxna högar av<br />
jord och sten så som namnet Kånna högar anger. Nästan alla<br />
gravar från yngre järnålder i trakten är högar. Det skiljer den här<br />
järnåldersbygden från den kring Växjö. Där finns en större variation<br />
i gravarnas utseende.<br />
Gravfältet ligger längs gamla vägen mellan Ljungby och Kånna och är<br />
skyltat från vägen.<br />
13 Högarna<br />
gravhögar<br />
I ett synligt läge i landskapet ligger här två gravhögar. Den ena är helt<br />
intakt, den andra är delvis förstörd. Gravarna anlades troligen under<br />
yngre järnålder (500-1050 e Kr). Idag ligger gravhögarna insprängda<br />
i den moderna åkermarken. Om man ser sig noga omkring så finns<br />
det små röjningsrösen runt gravarna. De små rösena är spår efter ett<br />
äldre åkerbruk som kanske är samtida <strong>med</strong> gravhögarna.<br />
Promenera längs gamla banvallen söder om Kånna kyrka. Högarna ligger<br />
i hagmark ett hundratal meter väster om banvallen. Följ åkerkanten. Det<br />
finns en stätta över stängslet.<br />
14 Högarör<br />
storröse<br />
<strong>På</strong> krönet av höjden ligger det stora röset i ensamt majestät. Det mäter<br />
30 meter tvärs över. Stora gravrösen som det här byggdes framför allt<br />
under äldre bronsålder (1800-1100 f Kr). Det var troligen framstående<br />
personer som fick sådana här gravar. Rösena ligger ofta högt i terrängen.<br />
Tänker man bort granarna, som inte fanns vid den tid då graven<br />
byggdes, kan man föreställa sig utsikten. Graven är tänkt att kunna ses<br />
vida omkring.
Öster om Lagan går en väg mellan Ljungby och Kånna. Ca två km<br />
norr om Kånna går en stig österut och uppför berget. Sagobygden har ett<br />
av sina ”sagoskåp” strax intill vägen. Följ stigen några hundra meter upp<br />
för den ganska branta sluttningen.<br />
15 Bräkentorp<br />
runsten<br />
År 1894 hittades den här runstenen i en åker i närheten. Vi vet inte<br />
var stenen ursprungligen restes. Idag står den intill ett gravfält från<br />
7<br />
kånna högar<br />
yngre järnålder (500-1050 e Kr). Runstenen är från samma tid som<br />
gravarna och det är möjligt att någon av de människor som ligger<br />
begravda här även lät rista stenen. Texten lyder: Västen gjorde detta<br />
kummel efter Åsbjörn sin broder, denna minnesvård vid vägamötet.<br />
Kummel är ett äldre ord för gravröse.<br />
Följ stigen längs Bräkentorpasjöns norra strand. Intill gravfältet där<br />
runstenen också står finns en skylt.
8<br />
stenhusholmen vid toftaholm<br />
16 Toftaholm<br />
runsten<br />
Ena sidan av stenen fylls nästan helt av runristningen. Runorna är<br />
ristade inuti ett skriftband som har formen av en rektangel som är<br />
öppen i botten. Texten lyder: …V satte stenen efter sin broder Fåve,<br />
Gud hjälpe anden. I slutet av ristningen kan man ana formen av<br />
ett djur och i mitten finns ett kors. Runslingan är mer dekorativt<br />
utfomad än de flesta av runstenarna i Småland. Både korset och<br />
ristningens formuleringen om Guds hjälp visar att åtminstone en del<br />
här i trakten var kristna under slutet av vikingatiden (ca 1000 e Kr)<br />
då stenen restes.<br />
Följ gamla väg E4 norrut förbi Dörarp. Sväng till vänster vid Toftaholms<br />
Herrgård. Runstenen står väl synlig på en gräsmatta strax intill vägen.
17 Stenhusholmen<br />
borg<br />
Borgen nämns första gången år 1477 som sätesgård för<br />
riksrådet och riddaren Gustav Olsson Stenbock. Den mäktiga<br />
huvudbyggnaden var flera våningar hög. De bevarade murarna är<br />
helt i sten och runt om borgen kan man hitta <strong>med</strong>eltida tegel som<br />
visar att huset har varit exklusivt. Under husets östra del finns en<br />
källare <strong>med</strong> den enda bevarade ingången. Intill stenhuset har det<br />
troligen legat ett eller flera trähus. Borgen är skild från resten av<br />
udden genom en vallgrav. Borgen på holmen var en stark befästning<br />
och läget vid Lagastigen, den stora färdleden mot Skåne, var<br />
strategiskt viktig. <strong>På</strong> 1500-talet härjades borgen av danska trupper,<br />
men den fortsatte att vara sätesgård under Vasatiden.<br />
Följ gamla väg E4 norrut förbi Dörarp. Sväng vänster vid Toftaholms<br />
herrgård. Från parkeringsplatsen går en stig norr ut mot borgen.<br />
18 Danaborg<br />
borg<br />
Borgen anlades av danskarna på svenskt område under unionsstriderna<br />
år 1455. Anläggningen består av en kulle vars södra del<br />
skurits av <strong>med</strong> en torrgrav, en vallgrav utan vatten. Det avskilda<br />
området skyddas också av en mindre vallgrav och en vall i söder.<br />
Vallgraven förbands <strong>med</strong> Lagan och det finns spår av en likadan<br />
vallgrav i norr. Det syns inga rester av byggnader på kullen. Kanske<br />
9<br />
beror det på att danskarna inte hann bygga upp borgen innan den<br />
togs av svenskarna samma år. Det sägs att borgen fick det ironiska<br />
namnet Danasorg… Från 1700-talet finns en uppgift om att borgen<br />
kallades Torsborg. Namnet kan antagligen härledas från byn Torset<br />
strax intill.<br />
Kör gamla väg E4 norrut förbi Berga. Sväng vänster vid Dörarp<br />
mot Vittaryd. Borgen ligger på vänster sida om vägen precis innan<br />
man kör över sundet mellan Vidöstern och Lagan. Parkera intill<br />
hembygdsgården.<br />
19 Piksborg<br />
borg<br />
<strong>På</strong> en ö i södra delen av sjön Bolmen låg den <strong>med</strong>eltida borgen<br />
Piksborg <strong>med</strong> befästningsverk och hus byggda av trä. Borgen<br />
uppfördes förmodligen under senare delen av 1300-talet och<br />
fungerade både som gränsfäste mellan Sverige och Danmark och<br />
som centrum för den kungliga skatteindrivningen. År 1434 brändes<br />
Piksborg ner under Engelbrektsupproret. 1908 grävdes området ut<br />
och fynden finns på Smålands museum i Växjö.<br />
Kör väg 25 västerut. Sväng höger mot Annerstad, förbi kyrkan och<br />
över ån. Kör rakt fram i fyrvägskorsning och följ vägen fram till gamla<br />
järnvägsstationen. Där finns parkering och en stig mot borgen.
20 Eneborg<br />
borg<br />
Intill åshöjden och ån ligger en <strong>med</strong>eltida borganläggning. Åsryggen<br />
som syns idag har enligt uppgift använts som försvarsvärn. Den<br />
är genomskuren av en naturlig sänka som säkert utnyttjats som<br />
en slags vallgrav. Husgrunden till själva borganläggningen ska ha<br />
legat på ett område i kärret som fyllts ut <strong>med</strong> jordmassor. Kanske<br />
kunde man vid fara leda vatten från ån till kärret så att borgen blev<br />
helt omfluten? Från slutet av 1600-talet finns uppgifter om rester<br />
av en vindbrygga över ån men det är oklart hur säkra uppgifterna<br />
är. <strong>På</strong> 1940-talet gjordes begränsade arkeologiska undersökningar<br />
på moränhöjden men borgens utseende och ålder är fortfarande<br />
oklara.<br />
Kör väg 25 västerut mot Annerstad. Sväng vänster mot Torpa.<br />
500 m efter kyrkan, ta vänster mot Sunnertorpa. Efter de sista husen,<br />
titta efter en liten grusväg till höger och en stor moränhöjd. Kommer<br />
du till en vägkorsning har du kört för långt.<br />
21 Agundaborg<br />
borg<br />
Här på Brånäset i Agunnarydssjön ligger en <strong>med</strong>eltida borganläggning<br />
från slutet av 1200-talet. Efter en mindre arkeologisk<br />
undersökning på 1990-talet vet vi att anläggningen bestod av en<br />
huvudbyggnad i två våningar, ett gårdskapell och ett stall eller<br />
10<br />
förrådshus. Agundaborg har under en tid varit ett privat residens<br />
för en kanik vid Linköpings domkyrka.<br />
Husens avskilda läge på udden och fynd av fönsterglas är<br />
några av de saker som visar att anläggningen har varit betydligt mer<br />
exklusiv än en vanlig gård.<br />
I Agunnaryds samhälle finns en väg mot badplatsen vid Agunnarydssjön.<br />
Sväng ner där och parkera vid gräsplanen. En stig leder ner mot<br />
huset och garaget. Bakom huset delar sig stigen. Tag stigen åt höger ut<br />
på näset. Borgen är skyltad.<br />
22 Källarholmen<br />
borg<br />
<strong>På</strong> en halvö i Ryssbysjön ligger den här <strong>med</strong>eltida borgen. Då<br />
platsen grävdes ut av arkeologer på 1990-talet daterades den till<br />
1300-talets första hälft. <strong>På</strong> borgen har det funnits en tornbyggnad<br />
som flankerades av ett boningshus och en mindre byggnad.<br />
Borggården delades av <strong>med</strong> en mindre vallgrav och på den så kallade<br />
förborgen fanns ytterligare en byggnad. Alla husen var byggda i trä.<br />
Kör vägen mellan Ljungby och Vislanda. Vägen passerar över sundet<br />
mellan Ryssbysjön och Stensjön. Intill vägen ligger gården Ryssbyholm.<br />
Borgen på halvön strax intill syns tydligt från vägen. För att ta sig ut<br />
dit – fortsätt öster ut förbi den större gården och ladugården. I klungan<br />
av hus som följer något hundratal meter bort går en bruksväg norrut<br />
över åkermaken. Därifrån kan du vika av mot borgen. Observera att
det under högvattensäsong kan vara svårt att vada ut till borgen. Stövlar<br />
är att rekommendera under alla säsonger.<br />
23 Replösa<br />
runsten, skeppssättning och gravfält<br />
Inte långt från Lagans strand finns Replösastenen, en runsten från<br />
1000-talet (yngre järnålder). I runskriften nämns två ovanliga<br />
personnamn, Åstrad och Götrad som var far och son. <strong>På</strong> stenen<br />
replösa<br />
11<br />
nämns också Finnveden som är ett av de mindre landområden som<br />
senare kom att ingå i landskapet Småland. Intill runstenen finns<br />
en skeppssättning. Graven är restaurerad och ska ursprungligen ha<br />
haft tolv stenar i formen av ett skepp. Sannolikt är både runstenen,<br />
skeppssättningen och höggravfältet på andra sidan vägen från<br />
samma tid.<br />
Från väg 25 tag avfarten mot Ljungby Östra. Strax efter avfarten<br />
finns en skyltad rastplats intill gravfältet. <strong>På</strong> andra sidan vägen finns<br />
runstenen och skeppssättningen.
24 Enbärsvägen<br />
hällristning<br />
<strong>På</strong> stenen finns två inristade figurer som ser ut som fotsulor. Vi<br />
tror att dessa, liksom de flesta andra hällristningar, kom till under<br />
bronsålder (1800-500 f Kr). Bilderna har antagligen haft både en<br />
magisk och en praktisk betydelse. Symbolen har betytt något som vi<br />
idag inte helt kan förstå. Vi tror att bilderna ristades för att ge lycka<br />
och välgång för såväl människorna som deras djur och skördar.<br />
Enbärsvägen ligger i nordvästra Ljungby i närheten av vattentornet.<br />
Klockaregårdsgatan går förbi parken kring vattentornet. Sväng av på<br />
Blåbärsvägen. Enbärsvägen är första tvärgatan till höger och slutar i en<br />
vändplan. Ristningen ligger i det lilla skogspartiet och är skyltad.<br />
12<br />
25 Ljungby<br />
runsten<br />
Den här trasiga biten av en runsten har varit på avvägar länge och vi<br />
vet inte var den ursprungligen stod. Av texten kan man idag utläsa:<br />
Väfus satte stenen efter…-borg, deras syster.. Stenen hittades på 1950talet<br />
då man rev den lilla stugan som stod här på backen. Stenen låg<br />
som en del i husgrunden. Man vet att stugan byggdes år 1861 och<br />
att man då återanvände byggmaterial från Ljungbys <strong>med</strong>eltida kyrka<br />
som hade rivits ett par år tidigare.<br />
Följ Märta Ljungbergsvägen genom Ljungby. Snett mitt emot lasarettet<br />
ligger ett grönområde. Runstenen står högst upp på kullen.<br />
den arkeologiska enheten vid Smålands museum arbetar <strong>med</strong> arkeologiska uppdrag i Kronobergs län.<br />
Med utgångspunkt från vår erfarenhet av regionens fornlämningsmiljöer arbetar vi för att bygga upp och utveckla<br />
kunskapen om vår historia och för att delge den till länsinvånare och andra.<br />
kontakt: reception@smalandsmuseum.se, www.pa<strong>spaning</strong>.smalands-museum.se<br />
redaktion: Alexandra Nylén, Åsa Jönsson, Emma Sturesson, Kulturarvsavdelningen Smålands Museum<br />
Projektet finasieras av Riksantikvarieämbetet <strong>med</strong> stöd av Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Har du kanske aldrig sett en fornlämning? Aldrig tyckt att det verkar särskilt intressant?<br />
I sådana fall är den här guiden helt rätt för dig.<br />
Är du galen i fornlämningar? En sån som saktar ner bara för att du tror att du såg något.<br />
I sådana fall är den här guiden helt rätt för dig också.<br />
smålands museum, s:a järnvagsgatan 2, box 102, 351 04 växjö tel. 0470 70 42 00 reception@smalandsmuseum.se<br />
harlem.se
Change language