N ve CASE-koparna vad de vi ha!
N ve CASE-koparna vad de vi ha!
N ve CASE-koparna vad de vi ha!
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Battre<br />
-nfor<br />
I nformationssystemteknologi<br />
Datorisera<strong>de</strong> informationssystem spelar en alltmer<br />
bety<strong>de</strong>lsefull roll pa alia nivaer i <strong>de</strong>t mo<strong>de</strong>m a<br />
samhiillet. 8nart sagt dagligen kommer <strong>de</strong>n enskilda<br />
manniskan i kontakt med nagon form av informationssystem.<br />
Det kan vara alIt fran snabbkopets<br />
datorisera<strong>de</strong> kassasystem med automatisk avlasning<br />
av varuko<strong>de</strong>r oeh prisuppgifter som hiirntas<br />
ur en till kassaterminalen kopplad databas, till <strong>de</strong>t<br />
egna foretagets bokforing eUer resebyrans biljettbokningssystem.<br />
Informa tionssystemteknologi, 1ST, (Information<br />
Systems Engineering) lean sagas innefatta tekniker<br />
oeh meto<strong>de</strong>r som kommer till anvandning un<strong>de</strong>r ett<br />
inforrnationssystems hela Iivseykel, d vs alltifrcin<br />
kravspecifikation <strong>vi</strong>a systemutformning, inforan<strong>de</strong><br />
oeh fOrvaltning/<strong>vi</strong>dareut<strong>ve</strong>ekling av <strong>de</strong>t fardiga<br />
systemet, till <strong>de</strong>ss slutliga av<strong>ve</strong>ckling.<br />
Praktisk anvandning av relationsdatabaser<br />
Enligt gangse uppfattning utgor ett informationssystem<br />
ett system i <strong>vi</strong>lket information kan lagras, bearbetas<br />
oeh <strong>ha</strong>mtas fram. Den kanske <strong>vi</strong>ktigaste<br />
komponenten i ett informationssystem utgors darfor<br />
av databasen. Databasteknik ar sale<strong>de</strong>s ett bety<strong>de</strong>lsefullt<br />
inslag i onua<strong>de</strong>t inforrnationssystemteknologi.<br />
Just nu tilldrar sig relationsdatabastekniken<br />
<strong>de</strong>t ojamforligt storsta intresset bland avnamama<br />
fOrdatabasteknik, eftersom <strong>de</strong>nna teoretiskt myeket<br />
val utforska<strong>de</strong> oeh jamfOrelse<strong>vi</strong>s anvandarvanliga<br />
teknik nu vunnit <strong>de</strong>n mognad dar <strong>de</strong>n ar effektivt<br />
anvandbar i praktiska tillampningar.<br />
Den andra <strong>vi</strong>ktiga komponenten i eU informationssystem<br />
ar <strong>de</strong>n som <strong>de</strong>finierar systemets beteen<strong>de</strong>.<br />
Normalt realiseras <strong>de</strong>tta i program som opererar pa<br />
databasen, men i okan<strong>de</strong> utstraekning ges ocksa<br />
mojlighet aU<strong>de</strong>finiera regler som <strong>ha</strong>r med systemets<br />
beteen<strong>de</strong> aU gora i databasschernat. 5adana regler<br />
e o<strong>de</strong> ger ba tre<br />
afonssys em<br />
8<br />
brukar benamnas <strong>ve</strong>rksamhetsregler oeh avspeglar<br />
<strong>de</strong> regler sam styr <strong>ve</strong>rksarnbeten i fraga. I dagens<br />
system dOljs <strong>de</strong>ssa regler i hog grad i <strong>de</strong> program<br />
sam hor till <strong>de</strong>t fardiga systemet, <strong>vi</strong>lket gor <strong>de</strong>m<br />
svara att aterfinna oeh <strong>de</strong>ssutom ofta innebar att<br />
samma regel kan finnas representerad pa fIera stallen.<br />
M6jligheten aU explidt representera <strong>ve</strong>rksamhetens<br />
regler pa en enda plats i <strong>de</strong>t fardiga systemet<br />
skulle alltsa i hog grad un<strong>de</strong>rlatta un<strong>de</strong>r<strong>ha</strong>ll oeb<br />
<strong>vi</strong>dareut<strong>ve</strong>ckling av systemet.<br />
TEMPORA<br />
Som ett led i en stravan aU f6rbattra teknologin i bl a<br />
<strong>de</strong>tta avseen<strong>de</strong> <strong>de</strong>ltar IST-onua<strong>de</strong>t i ESPRIT -projektet<br />
TEMPORA, vars syfte ar att <strong>de</strong>finiera sprll,<br />
<strong>ve</strong>rktyg oeb meto<strong>de</strong>r som medger explicit formulering<br />
av regler och som <strong>de</strong>ssutom invol<strong>ve</strong>rar tidsdimensionen.<br />
Det senare innebar aU <strong>de</strong>t skall vara<br />
mojIigt att forrnulera regler oeh databasfn\gor, som<br />
inne<strong>ha</strong>ller tidsreferenser i nagon form (dvs refererar<br />
till flera databastillstand).<br />
Crovt sett kan man urskilja tva klasser av <strong>ve</strong>rksamhetsregler,<br />
namligen restriktioner (eng. integrity constraints)<br />
och <strong>ha</strong>rledningsregler. Restriktioner ar<br />
sadana regler som begdinsar <strong>vad</strong> som ar mojligt att<br />
saga om <strong>de</strong> foreteelser sam <strong>ha</strong>nteras i <strong>ve</strong>rksamheten<br />
oeh darmed <strong>vi</strong>lken information som skall vara rnojlig<br />
aU representera i databasen. Harledningsregler a<br />
andra sidan ar sadana regler sam <strong>vi</strong>sar hur information<br />
kan <strong>ha</strong>rledas ur annan information eller hur<br />
operationer ulloses som uppdaterar databasen.<br />
Konceptuella mo<strong>de</strong>ller<br />
Mo<strong>de</strong>ma tekniker for beskrivning av <strong>ve</strong>rksamheter<br />
gar ut pa att specifieera <strong>de</strong>ls <strong>de</strong> foreteelser som <strong>ha</strong>nteras<br />
i <strong>ve</strong>rksamheten och <strong>de</strong>ls <strong>de</strong> regler som styr<br />
<strong>de</strong>nsamma. SAdana specifikationer brukar benam-<br />
SlSU In',,,,,,,, 9013