En skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter

Skolans utmaningar
Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap, att stimulera elevernas intellektuella utveckling och
att förbereda barn och unga för vuxenlivet. Skolan ska erbjuda den kunskap som behövs för att klara
av arbetslivet, men också kunskap för att klara livet som ansvarsfull samhällsmedborgare. Om skolan
inte lyckas i sitt uppdrag skapar vi stora framtida problem både för barnen och för Sverige som
nation.
Flera nationella och internationella undersökningar visar att svenska elevers resultat sjunkit på de
områden som mätts – i matematik, läsförståelse och i naturkunskap. När Pisa-mätningarna började
år 2000, låg svenska elevers kunskaper över OECD-genomsnittet. Sedan dess har resultaten sjunkit i
varje mätning och nu har Sverige hamnat under genomsnittet. I de senaste mätningarna kan man se
tendenser till att kunskaperna i matematik i årskurs 4 samt naturvetenskap årskurs 4 och 8 inte
längre försämras, men utmaningen kvarstår – att lyfta kvaliteten i undervisningen. 1
Den negativa trenden inom den svenska skolan sker i en tid då motsatt utveckling är nödvändig. Den
personliga kompetensen – i betydelsen yrkeskunnande såväl som personliga karaktärsegenskaper –
får en allt större betydelse på arbetsmarknaden. Geografiska avstånd och nationsgränser får allt
mindre betydelse för ett enskilt företags, eller en region eller en nations framgång i den globala
konkurrensen, men betydelsen av kompetens ökar. Om Sverige som nation ska klara sig i den globala
konkurrensen måste skolan hålla toppklass.
Alliansregeringen har genomfört omfattande reformer för att vända utvecklingen. En ny skollag, nya
läroplaner, en ny gymnasieskola, bättre uppföljning och satsningar på lärarnas kompetens är några
av de åtgärder som har genomförts. Nu är den politiska uppgiften att stödja alla som är verksamma
inom skolan så att inriktningen mot en kunskaps- och bildningsskola kan fullföljas. Det handlar om att
stödja lärarna och ge skolan utrymme och tid att återupprätta en positiv utbildnings- och
bildningstradition.
Det finns några risker med de pågående förändringarna av skolan. En risk är att det etableras en
alltför instrumentell syn på kunskap där fokus ensidigt ligger på skolans uppgift att göra elever
anställbara. Förberedelse för yrkeslivet är viktigt, men skolan kan inte enbart ta sikte på detta. Det är
svårt att veta vilka kunskaper som behövs på framtidens arbetsmarknad. Skolan bör satsa på det
tidlösa och inte kortsiktigt haka på flyktiga trender. Skolan har också ett bildningsuppdrag. Skolan
behöver återupprättas som en kunskapsinstitution som förvaltar och förmedlar en bildningstradition.
Skolan ska bygga på, och förmedla vidare, de värden och dygder som är centrala för ett gott liv och
ett gott samhälle. Inte bara utbilda individer som ska kunna få ett jobb, utan också medborgare som
kan vara med och ta ansvar för samhällets gemensamma angelägenheter och förvalta centrala
värden och kulturarv.
En risk är också att beslut över skolfrågor läggs på fel nivå. En central idé i kristdemokratin är att
beslut ska läggas på den mest ändamålsenliga nivån. Därför behöver det föras en diskussion om
ansvarsfördelning och vilken roll politiken ska ha. Vår utgångspunkt är att undervisningen ska bygga
1 Skolverket 2012, pressmeddelande ” Fjärdeklassare sämre i läsning men bättre i NO”
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/arkiv_pressmeddelanden/2012/fjardeklassare-samre-i-lasningmen-battre-i-no-1.187235
7