You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<str<strong>on</strong>g>Poesi</str<strong>on</strong>g> <strong>on</strong> <strong>line</strong><br />
08
<str<strong>on</strong>g>Poesi</str<strong>on</strong>g> <strong>on</strong> <strong>line</strong><br />
08<br />
<strong>Författares</strong> <strong>Bokmaskin</strong>
© <strong>Författares</strong> <strong>Bokmaskin</strong> och resp. författare 2008<br />
<strong>Författares</strong> <strong>Bokmaskin</strong><br />
www.bokmaskinen.se<br />
08-785 03 85<br />
Foto: Malin Södergren. 5-årige Orm Linhult i Spanien.<br />
Grafisk form: Ordgruppen och Björn Christenss<strong>on</strong><br />
Digitaltryck: <strong>Författares</strong> <strong>Bokmaskin</strong><br />
Stockholm 2008<br />
isbn 978-91-7910-733-8
<str<strong>on</strong>g>Poesi</str<strong>on</strong>g> <strong>on</strong> <strong>line</strong> 2008<br />
En årligt återkommande antologi där alla är välkomna att<br />
medverka. En höstdag inbjöds alla och envar att lämna in<br />
ett alster, för att dela med sig till andra genom denna bok.<br />
Frivilliga tog emot och skrev in. Boken trycktes och bands<br />
under eftermiddagen. Ännu varm fanns den klar att hämta<br />
för alla författare under kvällens fest, där vi fick njuta av att<br />
höra dikterna läsas upp på vår öppna scen.<br />
Stort tack till alla medverkande!<br />
5
Att skriva sig in i dig<br />
Jag vill skriva in mig i din bok.<br />
Är det livets bok?<br />
I såna fall<br />
vet jag inte om jag vågar skriva där.<br />
Är det dödens bok?<br />
I såna fall<br />
vet jag inte om jag vill skriva där.<br />
Kanske finns jag redan inskriven.<br />
Jag tänker på värdparet<br />
när det tar fram en gästbok<br />
och vill att alla ska skriva en hälsning innan de går<br />
kanske något minnesvärt.<br />
Jag vill skriva in mig i din bok<br />
den osynliga, den som du bär närmast hjärtat.<br />
Men du vill mest sudda ut mig och minnet<br />
av att jag en gång har kommit dig så nära.<br />
Andreas Björsten<br />
7
8<br />
Vattenpärlorna<br />
glittrande på strået grönt<br />
morg<strong>on</strong> speglande<br />
uppradade likt smultr<strong>on</strong><br />
fångade i sin spänning<br />
Svalan satt idag<br />
drickandes vid lerpölen<br />
snigeln bredvid still<br />
snabbheten, långsamheten<br />
äntligen i samma takt<br />
Finna rytmiken<br />
finna harm<strong>on</strong>ierna<br />
svåraste k<strong>on</strong>sten<br />
för en skönare livsstil<br />
i takt med sin egen själ<br />
Hans Eric Jarnbo
Vår i Fredhäll<br />
Varje morg<strong>on</strong> går jag säll<br />
utmed vattnet i Fredhäll.<br />
Här är vackrast uti Nord,<br />
kanske också på vår jord.<br />
Vattnet glittrar underbart,<br />
fåglar kvittrar särskilt rart.<br />
Sjunger gör de om ett bo<br />
högt i trädets topp för ro.<br />
Kvinna syns med barnen tre,<br />
de tycks bara henne se.<br />
»Mamma, varför bor vi här?»<br />
»För jag blev i platsen kär.»<br />
»Vilka fåglar hör vi nu?»<br />
»Det är trasten och hans fru.»<br />
»Varför är Du alltid glad?»<br />
»För vi bor i vacker stad.»<br />
Märta Peterss<strong>on</strong><br />
9
10<br />
Klassiska återbesök<br />
Herkules arla stod upp, men sen gick han åter och la sej.<br />
Det var nämligen söndag, och han ville ligga och dra sej.<br />
Jag minns den ljuva tiden,<br />
jag minns den som igår,<br />
när oskulden och friden<br />
tätt följde mina spår.<br />
Var månad jag numera<br />
gör minst trehundra papp,<br />
så jag kan k<strong>on</strong>statera<br />
de aldrig hann ikapp.<br />
Krumt är dumt vid kärleksrus<br />
om än i gyllne hosor,<br />
men trosor kring en älskad mus<br />
är ändå alltid trosor.<br />
Var skog har nog sin källa.<br />
Var äng sin blomma har,<br />
men om växthuseffekten ska gälla<br />
finns snart bara öknar kvar.<br />
I vimlet på krogen jag vallar min bror.<br />
I vimlet på krogen jag vallar min bror.<br />
Jag tänkt be h<strong>on</strong>om dra åt skogen<br />
men han vaktar mitt bord<br />
och får brännevin.<br />
Börje Cr<strong>on</strong>a
Till min vän<br />
Du ringer upp mig och gör en invit,<br />
en liten stund vill du visst komma hit.<br />
Till mitt lilla hem finns en öppen dörr.<br />
Men endast för dig. Den var helt sluten förr.<br />
Vi talar om både ditt och datt,<br />
och det slutar oftast i ett hjärtligt skratt.<br />
Mobilen gläder varann på distans<br />
som om avståndet inte fanns.<br />
Ett gläd blir till låga så brinnande hett,<br />
vi är två, men i omfamningen blir vi ett.<br />
Våra kroppar blir levande understundom.<br />
De lever ett liv som i vår ungdom.<br />
Vi duschar och smeker varann igen.<br />
Det blev så skönt i min mjuka säng.<br />
Låt din urdruckna kopp på sitt fat stå kvar.<br />
Då är du min partner ännu några dar.<br />
Jag kanske lever några år till<br />
och du kan förgylla dem om du vill.<br />
Du vill det så gärna, vi vet det så väl<br />
men du har din familj och där skall du ha din själ.<br />
Till avsked vi sa: Varje dag klockan tolv, min vän<br />
Jag ser dig, du ser mig. Vi skönjer varann igen.<br />
Livet blir aldrig mer som förr<br />
Jag sluter åter min öppnade dörr.<br />
Tack för all kärlek. Tack min vän.<br />
Du älskar mig och jag älskar dig än.<br />
Mary Lindkvist<br />
11
12<br />
Fan fan fan<br />
farsan va Kommunist<br />
dom sa<br />
h<strong>on</strong>om får du inte<br />
leka med<br />
kärringen skrek<br />
ÄR DET HAN<br />
FÅR DU INTE GÅ UT<br />
morsan va livrädd<br />
för allt<br />
va ska grannarna säga<br />
en kram<br />
på 16 år såg ja<br />
fiskbullar och<br />
fördelningspolitik<br />
blodpudding och<br />
porrtidningar i garderoben<br />
ville jag stänga av<br />
skrek h<strong>on</strong><br />
ÖPPNA ÖPPNA<br />
NU MED EN GÅNG<br />
mitt i biologin<br />
till Nya perspektiv<br />
utan en tråd<br />
och<br />
Smoke <strong>on</strong> the water<br />
det enda som gjorde vackert<br />
var min hand<br />
det närmaste femma<br />
jag kom<br />
var en fyra<br />
och DU<br />
Agust
Till minne av Tobbe, Torbjörn Anderss<strong>on</strong>.<br />
Det hörs eko – klang…<br />
HBK hus, som vi alla har byggt,<br />
Med fönstrens ög<strong>on</strong> mot Pålsuds vatten<br />
Det åldras mycket, piskat av vind<br />
Bevis på tidens gång.<br />
Men hustets färg sitter kvar<br />
Starkt falurött och det käns tryggt.<br />
Bredvid kurran har vi sjöbod<br />
På gammal, härlig brygga<br />
Som nöts av vintrar,<br />
Och genom många år vågspolad.<br />
Ett bord, en bänk och ett par mahognystolar.<br />
På bänken sitter Tobbe med sin fru<br />
De håller varandra i hand,<br />
Lysssnar på skepparklockans melodi.<br />
De tänker inte på nådatid,<br />
Bara lutar sig mot varma solen<br />
Och känner sig trygga,<br />
På gammal HBK klubbens brygga.<br />
…<br />
Tobbe, har gått. Tyvärr …<br />
Nej! Förlåt …<br />
Han, stannar hos oss för evigt!<br />
Det hörs ibland eko – klang,<br />
Och detta är inte från skymningens land …<br />
Det hörs Tobbes stapplandes<br />
På HBKs slitna brygga …<br />
ted3la sthlm i oktober 2008<br />
13
14<br />
Farmor fyller hundra år<br />
Käraste lilla farmor, du min egen tösabit<br />
jag älskar dig av allt mitt hjärta.<br />
Jag hade hoppats kunna komma dit<br />
och hälsa på dig med min sambo Märta.<br />
Men den damen gillar inte k<strong>on</strong>kurrens,<br />
det bor ett bortskämt barn i denna kvinna.<br />
Jag tror jag skickar henne någ<strong>on</strong> annanstans,<br />
ja, jag vill bara att h<strong>on</strong> ska försvinna.<br />
Vi har ju alltid pratat öppet du och jag,<br />
ge mig ett råd, hur ska jag klara mitt dilemma?<br />
Blir Märta putt och flyttar, då i ett enda slag<br />
står jag där pank, jag äger inte ens en femma.<br />
H<strong>on</strong> är min guldkalv, runt henne får jag dansa<br />
det är bekvämt, men nu har jag fått nog.<br />
Nu skriver jag till dig, jag får väl chansa,<br />
jag har ingen lön, jag har inget knog.<br />
Kan inte du hjälpa mig så att jag får<br />
råd att åka till dig på din födelsedag?<br />
Ett par hundra tusen kanske går<br />
att hitta någ<strong>on</strong>stans om du gräver ett tag.<br />
Jag vet ju att du har kistbotten full<br />
det har du skrutit om, det har jag hört.<br />
Där har du båd’ ädelstenar och guld,<br />
men du är ju så gammal, för dig är det kört.
Nej, ge hela rasket till mig är du snäll.<br />
Jag vet hur man lever i sus och i dus,<br />
jag träffar en flicka mest varje kväll,<br />
h<strong>on</strong> har fångat mig i ett kärleksrus.<br />
Själv kanske du inte minns hur det var<br />
att drömma och hoppas, jag kan bara undra:<br />
vill man alltjämt vara nära en karl<br />
fast man uppnått en ålder av hundra?<br />
Skriv på direkten, skicka brevet i kväll!<br />
Jag vill så gärna hinna<br />
köpa nåt mer än en karamell<br />
till dig, du mitt hjärtas kvinna.<br />
Du är den vackraste rosenknopp,<br />
den mest ädela ros man kan se.<br />
Till dig sätter jag allt mitt hopp<br />
jag ger dig mitt hjärta, vad kan du ge?<br />
Maj Elofss<strong>on</strong><br />
15
16<br />
Två alternativ<br />
1.<br />
Varm hud som en vägg mot världen utanför.<br />
Andedräkten tung, het och från igår, öppnar upp till<br />
gemensamhet.<br />
Nyfikenhet och lust i sinnet.<br />
Sträcker ut armen, kommer närmare.<br />
Öppnar skötet varmt och fuktigt.<br />
2.<br />
Varm hud som en vägg mot världen utanför.<br />
Andedräkten skapar ett eget rum av äckel och ensamhet.<br />
Ångest och ånger river i sinnet.<br />
Sträcker ut armen för att skjuta ifrån, komma längre bort.<br />
Vänder ryggen kall och hård.<br />
Sofia Orrebrink
Shoppa väska<br />
Någ<strong>on</strong>ting borttappat?<br />
Bl<strong>on</strong>da och mörka skönheter i Kista galleria!<br />
Högklackat, svängande höfter,<br />
chihuahan i handväskan, urringat, getingmidjor,<br />
massor av hud och minimalt med tyg.<br />
Sorry lads, tjejerna här söker inte en man.<br />
På språng med väskan full av nötter?<br />
Milstolpar i människans historia är när vi reste oss<br />
och började gå på två ben och frigjorde händerna<br />
för att bära hem mat. När vi tämjde elden för att<br />
laga maten och när vi började kunna frambringa ljud<br />
och tala med varandra var också viktigt.<br />
Nästa viktiga vändpunkt är när vi uppfinner handväskan<br />
och kan bära hem kanske tjugo kilo nötter och rötter<br />
och börja hjälpa varandra utöver familjen.<br />
Då startade möjligheterna till ett mänskligt samarbete.<br />
Ett litet steg för människan<br />
och ett stort språng för mänskligheten!<br />
Tänk på det ni alla kritiker av att shoppa dyra väskor<br />
och exklusiva gallerior.<br />
– Man måste ha lite perspektiv.<br />
Vem vet när det är dags att samla nötter igen?<br />
Thommy Sjöberg<br />
17
18<br />
En italienska i Eindhoven<br />
Denna sköna kvinna<br />
Tänk att jag henne i Holland skulle finna<br />
Fast först är h<strong>on</strong> bara sådär latinskt intressant<br />
Och en smula … pikant<br />
Jag söker mig till henne när h<strong>on</strong> röker cigg<br />
Jag hoppas på ligg!<br />
Men på tredje dagen<br />
Är jag redan tagen<br />
Åh, Hennes vackra hår!<br />
Det är nu jag känslor får …<br />
Fjärde dagen får jag veta att h<strong>on</strong> har pojkvän’<br />
Men dan därpå tänker jag: än se’n?!<br />
(Fast jag då i ett dygn varit rejält sur<br />
»Kan det inte nånsin snart bli min tur?!»)<br />
Sedan jag flyget hem till Stockholm tar<br />
Och faktiskt, h<strong>on</strong> är ledsen när jag far<br />
Vi får k<strong>on</strong>takt på msn<br />
Tänk, jag hade det lite på känn<br />
Jag skriver långa meningar som tid tar<br />
Från henne får jag bara rappa svar<br />
Ah, italienskan från Bari!<br />
Henne är det drag i!<br />
Linus Rispling
Mellan stroferna<br />
En saxof<strong>on</strong> spelar mellan stroferna<br />
Allt var en lögn, en förbannad dikt<br />
Du kunde gå så långt att du höll min hand<br />
Men att älska mig, det gick inte alls<br />
Jag är ingen Romeo. Känner mig bara kall<br />
Jag är en kall stjärna, som har slocknat<br />
Till aska är mitt öde format<br />
En säljare utan hjärta<br />
En reklamman utan själ<br />
En fet sportfåne framför Teven<br />
En porteföjman utan tid<br />
Spendera tiden och dö försenad<br />
Du hinner ändå aldrig i tid<br />
Drick till saxens melodislingor<br />
Drick dig full av intryck<br />
Och missunna dig ingenting<br />
Det är svårt att tro att det skett<br />
Och att det är du som är solen …<br />
En uppenbarelse, som gått upp i rök!<br />
Jag minns ändå känslan<br />
Som om jag inte fanns<br />
Som om intet har ägt rum …<br />
Hela födseln var kanske är en lögn?<br />
Men tiden går och ömheten består<br />
Och ett tomt skal väcks upp ur intet<br />
19
20<br />
Och när en tom kropp fylls upp<br />
Är varje nyhet är en gåva<br />
Och allt är nyheter<br />
När man väcks till liv ur intet<br />
Jag är ingen Romio<br />
Men jag har en romans med livet<br />
Och den tar sin tid<br />
David Uddenberg
Yusuf Matti Ishaq<br />
21
22<br />
Det kom ett paket från främmande land<br />
Det kom ett paket från främmande land.<br />
Dess adress var skriven för hand.<br />
Det var stort och brunt, omlindat med snöre av grov sort.<br />
Av frimärken och stämplar anade jag,<br />
att det var postat långt bort.<br />
När jag öppnat det bruna, lyste färger fram i många lager.<br />
Det var underbara tyger som kom fram i dager.<br />
Blomster, ränder och gyllene trådar fångade min blick,<br />
när jag uppfattat vad jag i paketet fick.<br />
En folkdräkt från Bartella mottog jag i förvåning.<br />
Klänning, väst, skynke, skärp och schal nu hänger i en<br />
Stockholmsvåning.<br />
Många händer hade hjälpts åt<br />
i samma goda uppsåt.<br />
Jag rörs till tårar över släktingars generösa händer<br />
som genom många timmars sömnad, vävning<br />
på gamla traditi<strong>on</strong>er vänder,<br />
Då de skapat åt mig en dräkt med den ära,<br />
som endast Bartella-kvinnor<br />
kan anse sig ha rätt att bära.<br />
Det kom ett paket, men ej från främmande land.<br />
En kärlekens gåva har givit mig släktskapets band.<br />
Lisbeth Johanss<strong>on</strong> Ishaq
Samtal med helg<strong>on</strong><br />
Jag skulle vilja ha ett samtal<br />
med alla jordens helg<strong>on</strong><br />
även heliga Birgitta av Sverige<br />
de som spred sina ideal<br />
men aldrig dödande raketer<br />
Intensivt bombregn inatt<br />
faller med högtryck över Bagdad<br />
ihärdigt bombande<br />
tills k<strong>on</strong>trollen över internati<strong>on</strong>ella<br />
flygplatsen är vunnen<br />
sedan bryts elektriciteten<br />
så att specialenheter kan<br />
smyga ut i mörkret<br />
Iraqs öde lämnar ingen att begråta<br />
Som om man kom på en stor kyrkogård<br />
Det rinner många tårar<br />
Medlidande till alla som fick att sörja<br />
Eller besöka vänners grav<br />
Iraq eller Mezopotania<br />
Själva mänsklighetens vagga<br />
Nu ligger i våra tider öde<br />
Eller vem vet, avsiktligt ödelagd<br />
Iraqs öde kommer många att begrunda<br />
Varför blev det så många begravda<br />
Varför sprängs dagligen livet<br />
Och barnen faller i skräck<br />
Minsann<br />
Ryszard Golebiowski<br />
23
24<br />
Dekadens<br />
Vanlig dag.<br />
Gud har sovmorg<strong>on</strong>.<br />
Faller pladask som ett magplask från tian.<br />
Frusna ängar.<br />
Brinnande fält.<br />
Blå eld.<br />
Röd eld.<br />
Grön eld.<br />
Gul eld.<br />
K<strong>on</strong>densfukt på träden, träden som brinner.<br />
Solkatter dansar på marken som om inget hade hänt.<br />
Obekymrade.<br />
Oförhindrade.<br />
Det finns inga bojor kvar nu.<br />
Ingenting att binda dem i.<br />
Mellan mellanrummen närmar sig något. Någ<strong>on</strong>ting annat,<br />
något som vill ut.<br />
En vanlig dag.<br />
Arvid Svenske
Du min käre hund i Phnom Penh, lille Olle,<br />
din företrädare hette Grisen, frid vare med h<strong>on</strong>om.<br />
Men en hund är ju ingen han eller h<strong>on</strong>, den är en Det,<br />
skrattar mina grannar, Goda Khmererna,<br />
åt min khmer och bakfoten, alltmedan Olle,<br />
som förstår både svenska och khmer, gäspar åt saken.<br />
Skaffa barn istället för att leka med den där Det,<br />
säger grannarna hemma vid Pagoden Mango-Geten.<br />
Det är sannerligen på tiden, när ska du gifta dig?<br />
Vet inte. Vill du gifta dig? Ja. Då säger vi i mars innan m<strong>on</strong>sunen,<br />
annars blir det färre bröllopsgäster och penningakuvert och<br />
förlust.<br />
Men jag har ju ingen att… Äsch det fixar vi, finfina kusiner på<br />
landet<br />
finns det gott om, och som du kan tjöta khmer, inga som helst<br />
problem,<br />
14 mars, ska vi säga så? Så blir du inte heller rånad någ<strong>on</strong> mer<br />
gång<br />
då när du väl gift dig. För då behöver du ju inte längre vara ute<br />
och ränna på lördagsnätterna. Och du, det är okey här på gården,<br />
men i n t e ute på gatan så att andra hör att du pratar med Det.<br />
Det kan börja snackas om både det ena och det andra. Vi känner<br />
dig,<br />
men andra tror att enkom sinneslöa kokobäng talar med hundar<br />
och palmer och stenar. De på gatan är inte som vi,<br />
de vet ingenting alls om Svenskarna, säger Goda Khmergrannarna.<br />
Men det där med hunddagis, hundfrisörer, hundpsykologer<br />
ha ha vilket skojigt skämt det finns i Sverige ho ho!<br />
Förresten, det hjälper inte att du pratar med khmer med Det.<br />
Det kommer ändå inte att svara. Det förstår inte språk. Det bara<br />
skäller<br />
och äter och sover, titta där! Olle blinkar och gäspar åt hela<br />
saken.<br />
Karl Johan Rahm<br />
25
26<br />
8<br />
Hjärtat<br />
slog<br />
snabbare<br />
när jag såg att sms:et kom från dig. Att jag var adressaten<br />
när du så länge bara varit en punkt som försvunnit längre<br />
och längre bort tills den inte syntes alls.<br />
Det tycks mig som om kulisserna i min pjäs<br />
(mitt liv)<br />
blivit mer och mer verkliga, att jag skrivit mig fram<br />
till verkligheten eller att min verklighet blivit vad jag<br />
skrivit,<br />
alltså artificiell.<br />
Men någ<strong>on</strong>stans måste man börja, inte sant?<br />
En solförmörkelse blir en punkt som försvinner.<br />
Du efterlämnar skuggan av ett minne;<br />
ett namn passerar genom mig som en vålnad.<br />
Men allt måste också förmultna så att nytt liv kan ges plats.<br />
Vi ska alltid minnas hur fint det varit, och de brott som begåtts.<br />
Osedd, okänd vandrar du i en stad där stämmorna överröstar<br />
varandra. Mötet med framtiden är uppskjutet tills vidare.<br />
Victor Lindbom
Tvärtom<br />
Jag vill ge, istället tar jag<br />
Jag vill förlåta, istället fördömer jag<br />
Jag vill förlåtas, istället döms jag<br />
Jag vill glädja, istället sårar jag<br />
Jag vill glädjas, istället såras jag<br />
Jag vill se ljus, men ser bara mörker<br />
Elisabeth Gustafss<strong>on</strong><br />
27
28<br />
Chin Vary
Vinden<br />
Vinden i mitt land viner stark,<br />
starkast i januari, får håret att lyfta<br />
och dammet, och de gamla stiger upp<br />
i gryningen för att elda, för att sluta frysa.<br />
Detta är Khmerlandets vind.<br />
Sveriges vind viskar lätt lätt,<br />
men kallare än kall, kylan får löv på fall,<br />
regn blir snö, sjöar blir is,<br />
mina ör<strong>on</strong> löv, de domnar.<br />
Jag talar, blir till rök.<br />
Chin Vary<br />
(I tolkning från khmer till<br />
svenska av Karl Johan Rahm)<br />
29
30<br />
Kvinna<br />
Kvinna<br />
Kraft<br />
Karl<br />
Känslor<br />
Kaos<br />
K<strong>on</strong>funderad<br />
Klick<br />
Karma!<br />
O<br />
Oböjlig<br />
Oblyg<br />
Ovarsam<br />
Ofin<br />
Ovaggad<br />
Okysst<br />
Vandring<br />
Fingertoppar<br />
Panna<br />
Näsrygg<br />
Amorbåge<br />
Halsgrop<br />
Hjärtat<br />
Navelludd<br />
Lena Janss<strong>on</strong>
ДОБРОТА<br />
Добротата е като лъч на светлината –<br />
озарява и най-мрачните кътчета на душата,<br />
невидими мостове на разбирателство създава<br />
и дружески импулси ни предава.<br />
Добротата е като лъх на топлотата –<br />
сгрява сърцата и нежно ни обгръща в тъмнотата,<br />
ръцете ни искренно стиска<br />
и мъката изпитана подтиска.<br />
Добротата е като отражение на красотата –<br />
намираме я очевидна или скрита някъде в живота,<br />
милваща и всеотдайна раните ни заздравява<br />
и никога не умира и не се предава.<br />
Christine Olss<strong>on</strong> D<strong>on</strong>tcheva<br />
31
32<br />
Vad finns att säga,<br />
när Orden ej kan förstå<br />
det som nu händer?<br />
De orden som jag en gång sa<br />
eller fick höra.<br />
De som aldrig vågade sig<br />
över läpparnas tröskel.<br />
De som inte erkänner några lagar<br />
och vandrar som de vill<br />
bakom min panna.<br />
De som pressas ihop<br />
genom en penna<br />
för att stå givakt i långa rader.<br />
De orden som långsamt<br />
klättrar uppför halsen<br />
och rullar av och an<br />
över min tunga.<br />
Och så dina ord,<br />
de nattliga.<br />
Som brukar flyga ut vid skymningen<br />
men falla döda ned<br />
när dagen randas.<br />
Det finns inga ord längre mina vänner!<br />
De våghalsiga;<br />
djärv saltomortal i grammatiken.<br />
De som äntligen fick nog av Gud,<br />
den gamla svikaren<br />
och vreda reser sig mot skyarna.<br />
Inte de andra heller:<br />
de som man alltid har i fickorna,<br />
ringaktade så som kopparslantarna,<br />
de gråa, de vardagliga<br />
som likt en trogen hund
följer med mig på pilgrimsfärden.<br />
De som ropar ditt namn<br />
inifrån tystnaden<br />
i den oändliga öknen<br />
av mitt lakan.<br />
Inga substantiv, adjektiv,<br />
inga verb<br />
förmår längre förklara någ<strong>on</strong>ting.<br />
För orden; de kan ej förstå<br />
det som nu händer.<br />
Ignacio Sosa da Costa<br />
33
34<br />
Filosofens föreställning<br />
O Wittgenstein<br />
arme vän<br />
bland fjordar<br />
och bönder<br />
i tystnaden<br />
Om det man inte kan<br />
talar du ej<br />
Det är mycket som<br />
inte blir sagt<br />
där<br />
i vildmarken<br />
Din mun formar tysta ord<br />
Mening efter mening<br />
Vi frågar<br />
Om och om<br />
igen<br />
Du ror uppströms<br />
medan stararna flockas<br />
kring dina händer<br />
De väntar<br />
på pianok<strong>on</strong>serten<br />
att bli matade av t<strong>on</strong>er<br />
Fjädrar faller mellan ackorden<br />
Lars Inge Widlund
I vårsolens gräs skymtar en blomma<br />
liten och blå<br />
stjälken är tunn, har svårt att helt upprätt stå<br />
Den vajar för vinden<br />
fram och åter<br />
och lyssnar du noga<br />
jag tror att den gråter<br />
Vad kan man göra för blommor<br />
med stjälkar så sköra<br />
får vinden blåsa fritt<br />
kan den helt blomman förstöra<br />
sakta, vet ej hur länge<br />
tiden finns ej nu<br />
vinden den mojnar<br />
och blomman är Du<br />
Blå i blåaste blått<br />
blomman står rak<br />
styrka den återfått<br />
Tänk vad lite värme kan göra<br />
en hand, ett ord, ett lyssnande öra<br />
Gun Ståhl<br />
35
36<br />
Pappersflygplan<br />
Det pissar och blåser och tusen gula små blad klänger desperata<br />
på bilarnas tak och jag står på nedkylda tår med spända<br />
nedkylda lår och frusna fingrar i brevlådans springa och har<br />
mycket kvar att fundera på men trummorna virvlar och portot<br />
är redan betalt så jag blundar och släpper mitt pappersflygplan<br />
utan att andas eller hoppas på svar…<br />
~Xx#~N~#xX~
Augustimåne<br />
Jag ser månen bygga silverbro över sjön<br />
till dunklet under gammelgranarna på andra sidan.<br />
Ett hundskall hörs långt där borta över skogen<br />
i augustikvällens månljusbleka värld,<br />
där ord som av fjärilsvingar burna<br />
viskas från dunklet under granars mörka grenar<br />
och ger liv åt drömmens tystnad.<br />
Ur skuggorna träder fram alla de som varit mig nära,<br />
men som övergavs av livet.<br />
Ur den månblåa tystnaden viskar de till mej om minnen<br />
från flydda dar.<br />
Om skratt och glädje, kärlek, sorg och vredestårar viskar<br />
de till mej med tysta munnar<br />
Och de ler åt barndoms äventyr och frågar:<br />
– Minns du längesedan glömda solvarma dagar<br />
och doftande, ljusa sommarkvällar så ljuva,<br />
att till och med fattigdomen log.<br />
Från augustinattens bleka stjärnehimmel t<strong>on</strong>ar evighetens<br />
brus,<br />
ur mörkret viskar minnena om livets stora gåta<br />
och vit som gravens ben är augustimånen.<br />
Jimmy Granroth<br />
37
38<br />
Samtidigt som du<br />
nu börjar läsa det här,<br />
gråter en pojke i sitt rum<br />
liggande på påslakanet<br />
med racerbilstryck<br />
han fick i julklapp<br />
Han fattar inte varför<br />
hans mamma<br />
som torkar diskbänken i köket<br />
intill med en blå wettextrasa<br />
slog h<strong>on</strong>om nyss för något<br />
han inte visste var fel<br />
i lägenheten ovanpå<br />
grälar ett nyförlovat par<br />
över en planerad<br />
parmiddag<br />
om vem som ska bjudas<br />
och vem som inte<br />
på samma gång som<br />
du nu läser vidare<br />
och i ditt stilla sinne tänker<br />
att, ja, vad menar h<strong>on</strong><br />
egentligen?<br />
beslutar ett företags<br />
styrelse enhälligt<br />
att avskeda fyra medelålders<br />
trotjänare<br />
på grund av arbetsbrist<br />
och ökade löneutgifter och<br />
beviljar samtidigt<br />
två av cheferna väl<br />
tilltagna pensi<strong>on</strong>er
och jag har dåligt samvete<br />
för att jag inte har<br />
dammsugit<br />
mitt hem idag heller,<br />
utan bara suttit här<br />
och tänkt<br />
Nu gråter pojkens mamma<br />
över Aft<strong>on</strong>bladet vid<br />
köksbordet,<br />
grannarnas förlovning är<br />
uppslagen,<br />
en av trotjänarna lägger<br />
ansiktet i händerna<br />
och<br />
företagsledningen skålar<br />
över gott samarbete även<br />
detta budgetår<br />
samtidigt som jag klickar<br />
på<br />
arkiv<br />
spara<br />
skriv ut<br />
ryser du till, tittar upp<br />
och möter en annan<br />
människas blick<br />
tvärsöver bordet<br />
Lisbet Hemse<br />
39
40<br />
Skatorna är herrar<br />
på jorden<br />
tidig morg<strong>on</strong>timma<br />
mänskorna ligger i sängarna<br />
slumrande<br />
bevingade<br />
flygande från gren till gren<br />
par om par<br />
magi<br />
solens strålar<br />
silande över dem<br />
magi<br />
ensamma belägra de<br />
planeten Jorden<br />
dansande på lätta fötter<br />
frihetssång<br />
frihetsdans<br />
eufori!<br />
Jag<br />
är där<br />
i grenverket<br />
med min blick<br />
med min själ<br />
Ensam på jorden<br />
magiska morg<strong>on</strong>timme<br />
med dem<br />
mina vänner<br />
Skatorna<br />
kra kra krii<br />
eufori!<br />
Annika Helen Rätteli
Pilgrimsfärd<br />
Jag går genom bibeln går med Gud, Mose, Samuel och Rut<br />
Jag går genom havet går genom elden i brännande ugnar<br />
Jag går genom strider, bland lej<strong>on</strong>, kungar, länder och krig<br />
Jag går genom öknen går på vatten och hamnar i en stor<br />
fisks buk<br />
och blir uppkastad igen<br />
Jag går genom drömmar i bländande sken<br />
går på starka ord ifrån härskarornas Gud<br />
Jag går genom bibeln går med Jesaja, Hosea, Daniel och<br />
Hesekiel<br />
Jag går genom tiden ser ett mönster av lagar brytas<br />
en kärlekshjälte stryker gammalt och visar ny väg<br />
Jag går genom bibeln går med Jesus, Lukas, Petrus,<br />
Johannes<br />
Jag går genom liknelserna, försöker förstå dem i mitt liv<br />
Jag står vid brunnen när han säger till kvinnan med synd<br />
»Jag är livets vatten den som dricker av mig skall aldrig mer<br />
törsta»<br />
och jag står i massan där en pojkes fem bröd och två fiskar<br />
mättar 5000 magar Blinda ser, döva hör, döda väcks åter till<br />
livet<br />
Jag går genom korset går genom döden går i hoppet om en<br />
odödlig frälsning Jag lär mig om kärlek, tillit, tålamod i den<br />
andliga värmen som kommer av en äkta gudomlig relati<strong>on</strong><br />
Jag sitter i fängelse, lever i förtryck, strider mot köttet<br />
och brottas med Gud Jag går genom bibeln<br />
går genom nutid och dåtid och framtid<br />
Jag går genom bibeln Jag går med Jesus<br />
Jag går genom bibeln Jag går genom den heliga andens ljus<br />
Helén Ögren<br />
41
42<br />
»Kasta hjärtat framför dig<br />
– och spring efter …»<br />
Springer runt stan, en trasig synt under armen<br />
En vit tangent är borta och jag har ett hål i barmen<br />
Mitt trasiga hjärta ligger också i svarta säcken<br />
Jag springer runt stan och letar efter tecken<br />
Det syns inte att mitt hjärta är tungt<br />
Det är rätt gammalt fast mitt sinne är ungt<br />
Jag är hemlös idag och utan problem<br />
Har stoppat dem i säcken och framåt går mina ben<br />
När jag kommer hem har jag aldrig nån lust<br />
Det blir vin öl och bråk – en riktig dust<br />
Varje kväll ser vi TEVE om spännande mord<br />
Vi har inga knivar, vi bråkar med ord<br />
Han kallar mig kärring – jag svarar ingenting<br />
Jag har tappat hans, men han bär på min ring<br />
Det är så skönt att gå här fri<br />
Jag kastar av bördan av mitt tunga liv.<br />
Jag ska vandra på stan hela långa dan<br />
och låssas som inget och fika som fan.<br />
Jane Baker
Slutet<br />
Nu är det dags<br />
att slutligt ta adjö.<br />
Jag ska ju strax<br />
mig lägga ner och dö.<br />
Jag längtar bort<br />
till fjärran, ödslig plats.<br />
En resa kort<br />
en stilla, lugn seglats.<br />
Vid målet finns<br />
en äng så saftigt grön.<br />
Jag tror jag minns<br />
en dag så ljuvligt skön<br />
då någ<strong>on</strong> sa:<br />
Du ska ej leva mer,<br />
nu blir allt bra.<br />
Jag för din frihet ber.<br />
Ditt liv var tungt,<br />
det var ej värdigt dig.<br />
Nu sättes punkt,<br />
du hör ej mer från mig.<br />
Jan v<strong>on</strong> Hofsten<br />
43
44<br />
Jag ger mig av till fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag går till fabriken<br />
Jag har ingen jobb<br />
Jag går mot fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag går till fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag kommer fram till fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag väntar vid fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag tittar på fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag ser på fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag väntar vid fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag väntar vid fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag ser på fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag ser på fabriken<br />
Jag ser på fabriken<br />
Jag ser på fabriken<br />
Jag ser på fabriken
Jag har inget jobb<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag står vid fabriken<br />
Jag har inget jobb<br />
Jag ser på fabriken<br />
Jag ser på fabriken<br />
Jag går hem från fabriken<br />
Johan Nordgren<br />
45
46<br />
Under ög<strong>on</strong>locken<br />
dansar galaxerna<br />
i torpstugan<br />
på natten<br />
med trasmattor<br />
utedass och<br />
vinbärsbuskar<br />
i jord<br />
Ta mig i besittning<br />
värld<br />
ta<br />
mina atomer<br />
nanopartiklar<br />
och grundämnen<br />
ta trasmattorna<br />
vinbärsbuskarna<br />
och exkrementen<br />
Svep oss ut och<br />
in<br />
i alltet<br />
Barbara Öberg-Sjögren
Jag trodde Du var en sommarfågel<br />
som visslande drar förbi<br />
men jag tog miste<br />
ett höstlöv var Du<br />
som gungar i trädet solbelyst.<br />
Ack snart så tas det av vinden<br />
faller svävande till marken<br />
och väntar<br />
att frosten det tar<br />
och snön det täcker<br />
tills ny det gestaltas<br />
i kommande vår<br />
Almuth Lundström<br />
47
48<br />
Moderna tider<br />
Internet har spel, musik, nyheter och annat som gett oss<br />
mycket, men det påminner mest om ett vackert smycke – det<br />
är roligt att bära och det används frekvent, men utan analys<br />
och fördjupning blir det bakvänt – trevliga stunder förbytts i<br />
fysisk och själslig distans, förvärvad informati<strong>on</strong> saknar glans<br />
och substans.<br />
Janette D<strong>on</strong>tcheva
Tulvien tuli<br />
Jo vapisen<br />
siihen viereen<br />
kapealle vuoteelle<br />
tämän yön unohduksen<br />
mitä täällä tarjottu<br />
tämän maailman<br />
nämä viettelykset<br />
hetkeen verrattavat<br />
sillä niin <strong>on</strong> omansa<br />
kuin tunteet<br />
jäljellä<br />
M. Anttila<br />
49
50<br />
Födslovåndor<br />
Otroligt att det gömmer sig<br />
så mycket i kroppen<br />
jag blir yr i knoppen<br />
Jag famlar efter stöd<br />
i min nöd<br />
Men hjälpen finns mig nära<br />
när jag vänder mig inåt och ber<br />
och livet hjälper mig och jag ser<br />
Roten till min smärta<br />
som vill visa mig vägen till ett öppet hjärta<br />
Andas och öppna hjärtat på glänt<br />
så kommer det <strong>on</strong>da upp och blir känt<br />
Acceptera smärtan som en vän<br />
och känn, känn, känn<br />
Bakom smärtan finns det så mycket liv<br />
Så andas min kära<br />
var nära<br />
Nyckeln till ditt inre<br />
finns i livets sköte<br />
Här och nu<br />
Kom min kära<br />
och var nära<br />
Andas min kära<br />
och var nära<br />
Liv … Ett<br />
Maria Matss<strong>on</strong><br />
Livsk<strong>on</strong>st När
14x3<br />
Kroppen Gardinens<br />
språkets statiska<br />
protes. fall.<br />
Ting Trivselns<br />
sker oek<strong>on</strong>omiska<br />
inte. patina.<br />
Urverkets Grotesken<br />
tidlösa ersätter<br />
uppgift. anden.<br />
Natt Rävsaxens<br />
gammal mobila<br />
dag. fotboja.<br />
Den Fusk<br />
blindes bäst<br />
morg<strong>on</strong>. före.<br />
aik Kärlek<br />
usa tar<br />
toe. tid.<br />
Ordet Datorn<br />
dagsedel tidens<br />
slagträ. ässja.<br />
Hans Boij<br />
51
52<br />
Limerick<br />
Det var en poet från Rinkeby<br />
Han hade blek och glåmig hy<br />
Han gick till torget och köpte frukt<br />
för att få vitaminer och fukt<br />
Nu har han persikohy<br />
Evy Söderman
Sann saga<br />
I Brasilien<br />
fann jag en kvinna<br />
som hittat sitt barn<br />
i en sopsäck<br />
en sophämtare hittade<br />
säcken bland soporna<br />
Säcken rörde sig<br />
I säcken hittade han ett barn<br />
Barnet levde<br />
Kvinnan hade nyss mist sin s<strong>on</strong><br />
Sophämtaren ringde kvinnan<br />
och sade: Jag har hittat<br />
ett barn<br />
Kvinnan ropade: Detta<br />
är min nya s<strong>on</strong>!<br />
Annika Nordvall<br />
53
54<br />
Ett dilemma<br />
Min läkare frågar mig<br />
Vart har de slagit dig?<br />
Var och när hängde de upp dig?<br />
På taket? Eller på tak fläkten?<br />
Med händer eller med benen?<br />
Bakbunden eller upp och ner?<br />
Var och när släckte de<br />
Deras cigaretter på din kropp?<br />
Dränkte de ditt huvud i kallt vatten?<br />
Eller slängde de kokt vatten på dig?<br />
Våldtog de dig?<br />
Var du påklädd eller naken?<br />
Var det på dagen, eller på natten?<br />
Var, när, hur, vart och varför<br />
Oj vad mycket h<strong>on</strong> frågar!<br />
H<strong>on</strong> vill veta allt<br />
Och jag vill glömma allt<br />
Varför påminner du mig?<br />
Frågar jag!<br />
Jag vill hjälpa dig,<br />
svarar h<strong>on</strong>!!<br />
Men du skickar ju mig till min cell igen!<br />
Medans jag vill gärna åka hem!<br />
Razak Aboud
too present<br />
imagine never<br />
ask<br />
like why from more but how<br />
almost through<br />
make occasi<strong>on</strong><br />
of every<br />
love or chase<br />
round all in<br />
time<br />
some bring animal<br />
at the who knows<br />
that special must so<strong>on</strong> lost<br />
we live by waterlike<br />
surprise after<br />
you fall<br />
there<br />
sculptured<br />
a<br />
shadow<br />
thought-up dog<br />
Zasso<br />
55
56<br />
Pengar<br />
Pengar, pengar, köp och sälj<br />
bil, saker, bostäder, det är bara att välj<br />
Det är pengar som hela tiden styr,<br />
lägenheter finns att köpa men<br />
inga hyresrätter för oss som hyr<br />
Vart har omtänksamheten, förståelsen,<br />
empatin och vänligheten tagit vägen?<br />
Har det funnits, eller är det bara en sägen?<br />
Förr var det »vi» nu är det bara »jag»<br />
Boendet numer, en »sak» som säljs en dag<br />
En gång var våra bostäder våra hem,<br />
men idag är det mer en artikel typ »köp & sälj»<br />
Ett tryggt boende utan köp & sälj jag vill bo<br />
blir det i en koja ute i en skog?<br />
Få av skogsmarksägaren hyra en koja, det kanske går<br />
och hoppas att markägaren inte säljer sin skog<br />
nästkommande år<br />
A. Rova Grip
Morg<strong>on</strong><br />
Ett löfte<br />
är varje morg<strong>on</strong><br />
luften, fåglarna<br />
i allt det tysta<br />
gråter gräset<br />
av glädje<br />
en gåva,<br />
ed utan krav<br />
En barnslig vind<br />
löser dig<br />
utan smärta<br />
ur nattens sköte<br />
tecknar<br />
det möjliga<br />
också idag<br />
Ett tempel<br />
av hopp<br />
är varje steg<br />
varje träd<br />
en viskande moder<br />
bladens prisma<br />
sjunger om tröst<br />
När dagen går sönder,<br />
som den alltid gör,<br />
kompass och pol<br />
leker tafatt<br />
utan att fråga dig,<br />
bär en droppe<br />
dagg över dig<br />
varje spricka,<br />
nanostyrka<br />
från en evig morg<strong>on</strong><br />
Olof Lagerhorn<br />
57
58<br />
Vankelmod<br />
Hade jag sans<br />
Och balans<br />
Mer vett<br />
Och bättre etikett<br />
Harm<strong>on</strong>i<br />
Skulle va min symf<strong>on</strong>i<br />
Ensamheten mindre plågsam<br />
Jag mer hågsam<br />
Det går som en susning<br />
Kanske en ljusning<br />
Livet en tjusning<br />
Som en berusning<br />
Birgitta Nohrstedt
En gubbe i keps<br />
blir portad på systemet<br />
Torrlagd blir julen<br />
Ulf Bergström<br />
59
60<br />
Mitt kära 80-tal (tunnelbanetidningen)<br />
Dina silkeslängtande jesushänder glider ivriga<br />
mina jeanshängselstroppar<br />
Ljust vit träder den smorde in<br />
i tunnelbanehelvetet<br />
och går rakt igenom våra hednakroppar som<br />
en skugga som en ökenvind<br />
vi sitter på vulkaner och gapar<br />
på sätena, drooling<br />
Dina jeansläppar tigger om mera<br />
bakelser och jag lovar dig en fascistisk<br />
födelsedag – året runt –<br />
en jävul reser sig plötsligt upp och skriker<br />
om vikten av att tänka rätt och klä sig<br />
i knallröd skjorta att bära<br />
förnicklade hängselstroppar<br />
för tummarna växelvis upp och ned<br />
vagnen skakar – detta är inte alls<br />
som att åka bil – vi släpas fram<br />
av magnetism – vi känner<br />
det så väl när tåget drar iväg från en stati<strong>on</strong> och<br />
Agitatorn får plötsligt jesus i kroppen<br />
och stiger av<br />
vid medborgarplatsen och samtidigt stiger<br />
trettiosju medelålders kärringar och<br />
en medeltida narr på<br />
tåget sugs iväg igen, som en pormask<br />
jag ser hur tanter boxas<br />
om bästa platsen i rulltrappan<br />
just innan vi uppslukas av mörkret
jag hör dig fräsa som en dräktig tik<br />
när ling<strong>on</strong>sylten duschar mina kinder<br />
när du ylar om taxifik<br />
går jesus tålmodigt omkring och plockar<br />
ner reklamaffischerna han har<br />
fått ihop en hel bunt slugt leende<br />
går han fram till mig<br />
»Dra ett kort, vilket som helst»<br />
då märker jag hur jesus sakta blir<br />
min älskling jag virar<br />
ett trumskinn runt hjässan<br />
önskar mig en tromb<strong>on</strong> till<br />
julklapp jesus drar nervöst<br />
upp kals<strong>on</strong>gerna<br />
till armhålorna och går upp i rök<br />
vi närmar oss hötorget lutande<br />
mot varandra som postsäckar<br />
en stor och illaluktande gå-bort-madam<br />
sätter sig med ett pysande ljud<br />
på sätet intill tar ett stort bett<br />
ur en kraftig lök och tåget far fram<br />
med en farlig fart<br />
när grynvällingen beskedligt kluckar<br />
i våra skallar »vi går mot jul nu<br />
en karavan på hjul nu i<br />
nevadaöknen» snackar ett fyllo<br />
till en tom plats<br />
alla vänder sig bort drömmer intensivt<br />
om änglar av vanilj med den första<br />
barnkärlekens anleten<br />
Vilhelm P K<strong>on</strong>stenius<br />
61
62<br />
Den maniska trallgöken<br />
Hej, jag är trallgöken jag tralala<br />
Finns i etern var dag tralala<br />
Med minne på pinne<br />
Och hjärta och smärta<br />
Med Rosa på bal<br />
Med kärlek och kval<br />
Med längtan och trängtan<br />
Och upp i det blå<br />
Till sydländska nätter<br />
Och tango för två<br />
För unga och gamla<br />
För tanter och gubbar<br />
I slott och i koja<br />
Över stättor och stubbar<br />
Man hör mina trallar<br />
Bland granar och tallar<br />
När freestylespubliken drar fram i naturen<br />
Och skrämmer ur buskar de arma små djuren<br />
Som föredrar tystnad och björkarnas susning’<br />
Vid tjärnarnas sträder och dofters berusning.<br />
Då dyker jag upp med den eviga trallen så ta lite vitt<br />
eller skjut dig i skallen<br />
För Trallgöken blir du ej annars kvitt!<br />
För jag är Trallgöken jag tralala<br />
Finns i etern…<br />
Eva Almlund<br />
som längtar efter tystnad
Pleasure and Sorrow<br />
I walked a mile with Pleasure<br />
She shattered all the way<br />
But left me n<strong>on</strong>e the wiser<br />
For all she had to say<br />
I walked a mile with Sorrow<br />
And ne’er a word said she:<br />
But, o, the things I learned from her<br />
When sorrow walked with me!<br />
Glädje och Sorg<br />
Robert Hamilt<strong>on</strong><br />
Jag vandrade en mil med Glädje en gång<br />
H<strong>on</strong> prata’ på hela vägen lång<br />
Men mera vis det blev jag ej<br />
Av allt h<strong>on</strong> hade att säga mej.<br />
Jag vandrade med Sorg en mil<br />
Ej ett ord h<strong>on</strong> sa’, gav ej ett smil<br />
Men, o, vad ting jag lärde denna dag<br />
När vi vandrade tillsammans, Sorg och jag.<br />
Översättning: Liv-Karin Sigurdss<strong>on</strong><br />
63
64<br />
Avslut behövs för ny start<br />
Idag skriker jag ett tyst skrik<br />
Idag fäller jag en osynlig tår<br />
Idag ser jag livets skörd dingla på livets grenar<br />
Idag känner jag längtans makt men virras av alla tillbud<br />
Idag bor jag i mig, en helhet<br />
Idag tyngs mina axlar, mina steg printar starkare fotsteg i<br />
mark<br />
Idag föds jag ånyo en komplett helhet<br />
Idag dog han<br />
Idag tog han gyllene steg mot en värld av lycka där jag inte<br />
längre hör hemma<br />
Idag valde han annan väg<br />
Idag tog han inte bara farväl<br />
Idag rensade han alla sina spår<br />
Idag ryms han inte i minnen<br />
Idag dog han på riktigt om och om igen<br />
Idag skriker mitt inre efter längtan aldrig för mig tidigare<br />
känt<br />
Idag känner jag obehag när alla hopp krossas<br />
Idag gynnar livets skörd alla utom jag<br />
Idag lämnas jag åt mitt oskrivna öde<br />
Mitt öde byter nyans då jag återför??? ur mina grunder för<br />
varje sekund<br />
Idag återföds jag<br />
Idag livnär jag mig på annans hopp och dröm<br />
Idag föds mitt riktiga jag<br />
Rädslan sprudlar, jag är så ivrig jag kan knappt sitta still<br />
Idag föds vi två på var sitt håll<br />
Idag landar jag i mig<br />
Idag tar jag emot mitt nya jag<br />
Mahla Janani
Ålder<br />
Säg, är det så svårt att bli gammal?<br />
Jag är redan själv sextiofem<br />
Och tycker att livet känns bättre<br />
Än då jag var tjugofem<br />
Kraven att lyckas är mindre<br />
Jag rusar ej längre, som förr<br />
Och även om kroppen har rynkor<br />
Så stänger jag inte min dörr<br />
Jag öppnar för livet och vänner<br />
För nu har jag tid att va med<br />
Fast många är borta, jag kände<br />
med dom som är kvar har jag fred<br />
Men visst, blir jag 90 och äldre<br />
så stelnar väl leder och knän<br />
Fast sinnena segar allt värre<br />
så slipper jag vara m<strong>on</strong>dän<br />
Att leva för evigt det vore<br />
Nog knappast ett enda långt njut<br />
Med ständiga gamla repriser<br />
Som tjatar och aldrig tar slut<br />
Med glädje jag vaknar på morr<strong>on</strong><br />
Och märker att pulsen slår fint<br />
Och äntligen slippa va art<strong>on</strong><br />
Med läxor och sex och med flit<br />
Trots att jag slutligen insett<br />
att tillvar<strong>on</strong> varit ett driv<br />
vill jag ändå tacka försynen<br />
som gav mig en människoliv<br />
Jan Eje Ferling<br />
65
66<br />
Sjung, o gudinna, om vreden som brann hos studenten<br />
Jenelius.<br />
Aldrig fick han under resor på T-banan sitta och läsa<br />
ostört,<br />
nej någ<strong>on</strong> som saknade hyfs förde alltid sånt väsen<br />
med en sån där telef<strong>on</strong> som har högtalarn inbyggd och<br />
låter<br />
högre än nånsin ett vildsvin som trängts i ett hörn av<br />
ett lej<strong>on</strong><br />
och sen av dödsångest skriar mot skyarna för att få<br />
modet att vika<br />
hos den som nalkas det för att med käftarna raskt gripa<br />
tag om dess strupe<br />
och slita loss stora stycken så ög<strong>on</strong>en skuggas och lemmarna<br />
löses.<br />
Hellre en sådan musik skulle s<strong>on</strong>en till Anders behöra<br />
som bakgrund i tåget.<br />
Långt bortom rim och res<strong>on</strong> tyckte han att vår ungdom<br />
nu vandrat.<br />
Ingenting kunde ju höra ihop med att han var på väg<br />
att bli gammal.<br />
Per Jenelius
Hur mycket jag än låssas, att jag inte saknar dig<br />
Så går det bara inte.<br />
Det är exakt som om man skule försöka skymta<br />
solen med hjälp av ett enda finger ifrån där jag sitter och<br />
skriver denna enkla rad till dig.<br />
Om jag sprang på anden i flaskan och fick önska mig en<br />
önskning så skulle jag önska mig tusen önskningar<br />
och i varenda en utav dem så skulle jag önska dig<br />
Lycka till<br />
Daniel<br />
67
68<br />
Innan hägg och syrén<br />
Högt uppe i träden<br />
tänds små gröna ljus<br />
Parken skimrar<br />
iklädd<br />
vårens varma<br />
gobeläng<br />
till Tom Hedlund<br />
Ele<strong>on</strong>ora Luthander
H<strong>on</strong> som ett skal<br />
tar plats<br />
Det tystnar<br />
*<br />
Vandring mellan väggar och ord.<br />
Fotsulorna hakar fast i varandra.<br />
Är det någ<strong>on</strong> som fryser om<br />
Fötterna?<br />
*<br />
Skärvor.<br />
Inre skärvor.<br />
Ständigt ockuperade<br />
av en och samma definiti<strong>on</strong>:<br />
Sax: klippa: riva:<br />
Sönder<br />
Jag.<br />
*<br />
Ständigt upprepande<br />
melodi.<br />
En slutar sjunga.<br />
En tar plats i kören.<br />
Robab Moheb<br />
69
70<br />
Sommar<br />
På sommaren kan man sola, bada och ha kul,<br />
sådana saker kan man inte göra när det är jul.<br />
Man är på semester och solar på en strand, ibland<br />
känner man hur vågorna väller upp på land.<br />
Fåglarna kvittrar och sanden är mjuk, en sådan här<br />
årstid vill man inte vara sjuk.<br />
När jag är på stranden och känner vinden i mitt hår.<br />
Det kan verkligen läka alla mina sår.<br />
Det gör mig förtvivlad att det snart är höst.<br />
Men att det fortfarande är sommar,<br />
ger mig tröst.<br />
Dana Wahll, 4a, Steningeskolan.
Briljant och kohinor<br />
Av renaste briljant och kohinor<br />
är aft<strong>on</strong>en fylld<br />
genom mitt öppna fönster,<br />
skådar jag atmosfären,<br />
mörka himlavalvet gnistrar,<br />
färger flammar …<br />
tunga moln skingrar sig,<br />
jag ser strålar av ljus,<br />
efter tid av mörker och smärta<br />
lovar ljuset att stanna,<br />
omvandla trötthet till spirande glädje,<br />
Gud, jag ber, håll mig, släpp mig inte<br />
Aft<strong>on</strong>en är fylld av<br />
renaste briljant och kohinor …<br />
ljus har tänts där ovan,<br />
hela mitt sinne är upplyst,<br />
expanderar märkligt, stort,<br />
jag drömmer, omringad<br />
av himmelens klara stjärnor,<br />
det sprakar i mitt allt, den jag är,<br />
Gud, vad vackert Livet är<br />
i detaljer, i mångfald,<br />
där ovan är vårt hem, jag tänker när jag ser<br />
aft<strong>on</strong>ens briljanter och diamanter …<br />
Raili Rautio<br />
71
72<br />
Aristoteles orsakslära tillämpad på<br />
min s<strong>on</strong>dotters snuttevovve<br />
Enligt Aristoteles krävs fyra orsaker för att förklara ett ting.<br />
Få se nu om hans orsakslära kan tillämpas på min s<strong>on</strong>dotters<br />
snuttevovve.<br />
Den materiella orsaken svarar på frågan vad ett ting är gjort av.<br />
Snuttevovvens materiella orsak är inte längre densamma<br />
som när han spottades ut från den serietillverkande kramdjursmaskin<br />
som han är kommen ur. Det syntetiska material som<br />
han ursprungligen tillverkades av har undergått stora inre och<br />
yttre förändringar. Fuskpälsen har förlorat sin fräschör. Det en<br />
gång vita småkrullet är nästan bortnött. Endast glest fördelade<br />
gråaktiga testar återstår. Den förut trinda magen är urgröpt.<br />
Genom ett osynligt hål i sömmen har delar av innanmätet pö<br />
om pö sipprat ut.<br />
Nya beståndsdelar har tillkommit. Det har tagit tid för snuttevovvens<br />
specifika lukt att sätta sig fast i polyesterkroppen.<br />
Natt efter natt har han sugit till sig min s<strong>on</strong>dotters utandningar.<br />
Deras huvuden har legat tätt intill varandra, så nära att hennes<br />
drömpartiklar har letat sig in i hans eget av naturen drömlösa<br />
huvud. Hela han är impregnerad med torkat febersvett som<br />
h<strong>on</strong> avsöndrat under genomlidna barnsjukdomar.<br />
Den formella orsaken svarar på frågan vad det är i ett tings<br />
form som gör det till det ting det är.<br />
Snuttevovvens nuvarande formella orsak är en annan än den<br />
var i hans nyfabricerade skick. Då var han en exakt kopia av<br />
den foxterrierliknande mall han stöpts efter. Allt eftersom har<br />
hans k<strong>on</strong>turlinjer knölats till. Ibland har han puffats upp till en<br />
extra kudde; ibland knycklats ihop till ett nästan ingenting för<br />
att inte störa när flickebarnet har varit på det humöret att h<strong>on</strong><br />
ville ha all plats för sig själv. I ena stunden stark och stadig, i<br />
andra stunden liten och omärklig; allt efter hennes önskemål<br />
på töjbarhet.<br />
Den verkande orsaken svarar på frågan vad eller vem som<br />
har frambringat ett ting.
De arbetare och maskiner som deltog i framställandet av<br />
snuttevovven är inte ett tillräckligt svar för att ange hans verkande<br />
orsak. Utan min s<strong>on</strong>dotters sömndruckna, ibland nästan<br />
omilda, hanteringar av h<strong>on</strong>om, skulle han inte ha blivit vad han<br />
är idag. Genom bearbetningar av en stereotyp leksakshund har<br />
h<strong>on</strong> danat en snuttevovve med det rätta stuket för att vara hennes<br />
snuttevovve. I början bjöd hans satta figur med de stadiga<br />
fram- och bakbenen och den hårdstoppade buken på ett ganska<br />
styvnackat motstånd mot att omformas. H<strong>on</strong> har ingjutit så<br />
mycket av sin vilja i sängkamraten att han för att vara henne till<br />
lags så småningom har börjat hjälpa till med modellerandet av<br />
sig själv. Hennes nattliga knådningsinsatser tillsammans med<br />
hans egen servila beredvillighet att låta sig fas<strong>on</strong>eras efter hennes<br />
tycke hör således till snuttevovvens verkande orsaker.<br />
Ändamålsorsaken svarar på frågan vad som är ändamålet<br />
med ett ting.<br />
Är det fabrikörens idé och beslut att utöka sortimentet med<br />
den skapelse som kom att bli min s<strong>on</strong>dotters luggslitna och<br />
lealös nattfavorit och/eller formgivarens kreerande av den<br />
älskliga hundvalpsfysi<strong>on</strong>omin som är snuttevovvens ändamålsorsak?<br />
Knappast. Syftet var att få fram en produkt med<br />
så hög gullighetsfaktor att den skulle stå sig väl i k<strong>on</strong>kurrens<br />
med andra mjukisdjur i affärsutbudet. Inte att tillhandahålla<br />
en tilltufsad älsklingsleksak åt min s<strong>on</strong>dotter.<br />
Aristoteles menar att ändamålsorsaken kan omfatta både<br />
den formella och den verkande orsakstypen. Min s<strong>on</strong>dotter<br />
och snuttevovven bör tillerkännas äran att vara ändamålsorsak<br />
till snuttevovvens aktuella gestalt. Inte för att hans frambringande<br />
beror på en avsiktlig process som de satte igång vid ett<br />
bestämt tillfälle efter ett gemensamt fattat beslut. Snarare har de<br />
utan att märka det dragits in i något som påbörjats av sig självt<br />
och som är sin egen ändamålsorsak – kanske en delprocess i<br />
en ständigt pågående, allt omfattande skeende som syftar till<br />
att skapa ömsesidiga pers<strong>on</strong>liga relati<strong>on</strong>er mellan existenser<br />
av alla de slag.<br />
Åsa Nordén<br />
73
74<br />
Expressen<br />
Å, vad jag längtar till fredag.<br />
Då kommer tidningen där allt är fejk.<br />
Paris Hilt<strong>on</strong> har skaffat hund.<br />
Vem bryr sig?<br />
Tyvärr är det för många.<br />
Allt är plastigt.<br />
Edvin Svenske
Havdhem /Gotland<br />
20 nov för länge sen<br />
Du speglade dig mot oss<br />
du ville vara nära<br />
men horis<strong>on</strong>ten befäste<br />
med knivskarp rand<br />
all längtan och vi<br />
blev ores<strong>on</strong>ligt kära<br />
det ensamma hjärtat<br />
vilar i min utsträckta hand<br />
trots att kärlekens lust<br />
blivit allt svårare att bära.<br />
Som om själva lågan<br />
Kunde mästra en brand.<br />
Som om hunger nånsin<br />
handlat om att förtära.<br />
Som om vågen aldrig<br />
möter sin strand.<br />
Och efteråt fanns,<br />
som alltid,<br />
så mycket att lära.<br />
Inget om det som förgör<br />
och klipper alla band<br />
utan allt det andra det som berör.<br />
Det är vad vi måste lära.<br />
Claes Wiberg<br />
75
76<br />
Oväntat höstbesök<br />
1.<br />
Fem vilda arga katter ute<br />
Som vill in<br />
Två tama katter inne<br />
Som vill ut<br />
2.<br />
Gråspräcklig vrålande tjatig hankatt<br />
Kattan svart med vita tassar<br />
känt varandra tidigare?<br />
Tre ungar i släptåg<br />
födda åtta veckor efter mars<br />
3.<br />
Innekatter vill ut<br />
jagas uppför trappan<br />
fräser tillbaka<br />
Spelet böljar längs två fr<strong>on</strong>ter<br />
Liv eller död<br />
4.<br />
Ville ge skydd men ack för sent<br />
Katthem – glöm det!<br />
Tänder, klor, infekti<strong>on</strong>, akuten<br />
5.<br />
Hur? Vem? Vad?<br />
Anten –<br />
Kommunens saneringsgrupp som sa<br />
ring jägarförbundet som sa<br />
ring jägaren<br />
Eller<br />
räven, svälten, snöstormen, maskarna i magen<br />
på katterna<br />
Gärd Oj<strong>on</strong>
Sjung om sommardrömmar fast det har mörknat,<br />
låtsas du att sommaren varar länge<br />
än, så kan din värmande röst bevara<br />
vågornas längtan.<br />
Skräm på flykten allt som är köld och mörker<br />
med ditt skratt som färgas av bärnstensskimmer<br />
av novembersolen som nyss har lämnat<br />
kvar sina strålar.<br />
Nu har seglen somnat i skydd för vinden<br />
och du vet att din röst i deras drömmar<br />
alltid sjunger starkare än vad vintern<br />
någ<strong>on</strong>sin anar.<br />
Lisa Sandberg<br />
77
78<br />
Immateriellt?<br />
Andliga och<br />
immateriella värden<br />
saknar värde<br />
och valuta<br />
I dag gäller bara<br />
den krassa reserven.<br />
Det är endast<br />
det kommersiella<br />
och k<strong>on</strong>kret fasta<br />
som kan belasta<br />
ett vinstgivande<br />
räntebärande k<strong>on</strong>to.<br />
Pr<strong>on</strong>to, pr<strong>on</strong>to!<br />
De verkliga och<br />
bestående värdena då?<br />
K<strong>on</strong>sten, litteraturen<br />
filosofin, och de<br />
grekiska gudarnas sagor?<br />
Och de andliga, kulturella,<br />
immateriella och de empiriskt<br />
existentiella frågorna. Och …<br />
… de bestående frågorna<br />
om tillvar<strong>on</strong>s alla djup.<br />
Om egot om jaget och om detet.<br />
Och intigheten, integriteten<br />
livets vara och kärleken.<br />
Och makten och härligheten.<br />
Och ärligheten …
Är pengar, medel och<br />
makt och investeringsresurser<br />
b<strong>on</strong>us och kapitalavkastning allt?<br />
De verkliga värdena<br />
är de vi bär inom oss<br />
i vårt eget jag, i vårt innersta jag<br />
omöjliga att inhandla för spekulati<strong>on</strong>soch<br />
riskkapitalisternas obeskattade<br />
Cap Verde och Rhode Island smuggelvaluta.<br />
De verkliga värdena är lätta att bära<br />
De är flyktigt osynliga, andliga och ryms<br />
i din egen tankes värld. Gud bor i dig.<br />
Bo Göran Nilss<strong>on</strong> /010911<br />
79
80<br />
Hur många män<br />
sitter inte ensamma<br />
bakom ratten<br />
som jag.<br />
många män<br />
sitter ensamma<br />
bakom ratten<br />
som jag<br />
mörkret<br />
och från bländande sken<br />
stjärnor borrar sej<br />
in i sinnet<br />
jag måste nita<br />
det här går inte längre<br />
kanske en minut till<br />
– men tjugofem minuter<br />
men det var inte det jag sa<br />
att jag var tvungen att sluta<br />
lyssna på det programmet<br />
– men tjugofem minuter<br />
så läker mina sår<br />
långsamt, långsamt<br />
som en tornado om natten<br />
ack, denna plåga<br />
är det stillhet vi<br />
tilldrager oss<br />
inte mellan den första och den andra<br />
på vänster fot<br />
endast bitterhet
mellan mina bara tår<br />
och från bländande sken<br />
lyser det från förbipasserande stugor<br />
vareviga kväll<br />
hur många män<br />
sitter ensamma<br />
bakom ratten<br />
hur många<br />
Lars Ranold<br />
81
82<br />
Göm dig inte<br />
I ditt lilla skrymsle<br />
Våga dig ut i omvärlden<br />
Ditt mörker kan bli ljus<br />
Smula sönder all minsta tvekan<br />
Din inre kraft är starkare<br />
Våga möt solen varje morg<strong>on</strong> och<br />
månen varje natt<br />
Din rädsla som förlamar<br />
låt den inte vinna<br />
Helena Leijd Stockholm
En liten stad lång-långt borta.<br />
En stad bortom bergen.<br />
En stad bortom landet.<br />
En stad där vi alla bor.<br />
En stad som inte finns.<br />
Den enda staden som finns.<br />
Jag letar på kartan<br />
Jag letar i byrålådorna<br />
Jag letar i mitt huvud<br />
Jag letar i grannens huvud<br />
Jag letar i huvudet på polisk<strong>on</strong>stapeln som<br />
dirigerar trafiken i en gammal<br />
journalfilm från 1930-talet<br />
Jag letar blixtsnabbt i huvudet på silverfiskar och<br />
kackerlackor innan de försvinner när jag<br />
tänder ljuset i badrummet<br />
Jag letar i kakelplattornas sprickor på badrumsväggen<br />
Jag letar i skarven mellan tv-kanalerna<br />
Jag letar i rytmiska mönster från avloppsröret<br />
Jag letar i huvudet på den svarte mannen som sätter sig<br />
vid bardisken »Endast för vita» och<br />
väntar på det första slaget<br />
Jag letar efter en liten stad lång-långt borta.<br />
En stad bortom bergen.<br />
En stad bortom landet.<br />
En stad där vi alla bor.<br />
En stad som inte finns.<br />
Den enda staden som finns.<br />
István Molnár<br />
83
84<br />
En ljuv stund<br />
Jag skall finna dig återigen<br />
Jag skall dina läppar sakta smörja.<br />
Här kommer jag<br />
med en hand danad av<br />
den ömmaste kärleken,<br />
en poet glömmer<br />
aldrig sina ord,<br />
så kan jag dig inte glömma.<br />
Du som alstrar Eden<br />
Som suggestivt följer<br />
din väg och din blick,<br />
din bejakande livsstil.<br />
Töm min längtan,<br />
besvara mina andetag<br />
tillåt inte min lekamen<br />
skälva av enslighet.<br />
Tillåt oss vandra<br />
när skymningen bestiger<br />
din och min lyras klang,<br />
skyl min ångest<br />
under havsytans<br />
stilla dunkla grotta.<br />
Var min blida hand.<br />
Du som tilltalar<br />
måsarnas sång.<br />
Du som mönstrar<br />
en efemär regnbåge.<br />
Du vars plat<strong>on</strong>iska<br />
storhet omger och omger.<br />
Du som färdas<br />
i riken av oändlighet.<br />
Av våra kristalliska händer,<br />
kan vi omfamnas av.<br />
Alexander Bascur
Guds barn.<br />
Guds moder.<br />
Jordens moder.<br />
Jordens djur.<br />
Människornas galenskap.<br />
Människornas natur.<br />
Data. Datorer.<br />
Data program.<br />
Bio besök.<br />
Bio snack.<br />
Lokal tv.<br />
Lokal radio.<br />
Lokal bedövning.<br />
Dum snack.<br />
Dum program på tv.<br />
Naturens uppror.<br />
Naturens strejk.<br />
Robert Anderss<strong>on</strong><br />
85
86<br />
Mannen kvinnan och hunden<br />
Om Mannen sägs att<br />
»han vill bara en sak»<br />
Så sin säd i en varm vik<br />
Skrattande och gråtande<br />
som det barn han är<br />
För att bli riktig far<br />
och för mänsklighetens skull<br />
spejar han jämt alla dar<br />
efter ett befriande knull<br />
Men mest för Kvinnans skull<br />
H<strong>on</strong> den gåtfulla modern …<br />
Kvinnan ler hängivet inåt sin livmoder<br />
och ser de sprittande silverfiskarna<br />
simma med sina starka och kärleksfulla<br />
och trygga gener som ska föda<br />
det nya vackra livet<br />
Hennes eget och mänsklighetens<br />
H<strong>on</strong> säger till Hunden<br />
Du fryser älskling ja du fryser<br />
Hunden viftar ivrigt på svansen<br />
För han förstår kärlekens t<strong>on</strong>fall<br />
(och hoppas kanske på godis)<br />
Men så ser han en annan hund<br />
och blir en sextinia<br />
Men det finns män som älskar klänningar<br />
Och kvinnor i kritstrecksrandig VD-uniform<br />
Claes Fredelius
Staden<br />
Det tar tid att vänja sig vid ljud och<br />
människor för oss främlingar – Stockholm<br />
med vilsamt vatten har inget förnamn<br />
eller efternamn Den har ett eget namn<br />
– Staden –<br />
Medvetandet är våra begränsningar,<br />
löper som stranden utmed vattnet En<br />
bestämd linje Hit har vi vandrat på<br />
olika stigar, färdats med minnen och<br />
förhoppningar och hör hur stadens hjärta<br />
slår : vi unga vi medelålders vi gamla<br />
medan barnen leker i parkerna Här<br />
markerar gatljusen ensmärken i natten,<br />
en spikrak kurs mot ett litet hem i världen<br />
Våra döda vänner förblir våra vänner<br />
I drömmarna umgås vi som om ingenting<br />
skilt oss åt Det är frihet att vakna och<br />
begrunda längtans omskrivningar i<br />
själens bilder, ocensurerade klipp<br />
Gerd Karin Nordlund<br />
87
88<br />
Till Giordano Bruno<br />
jag jordar mig i lägenheten<br />
lägenheten finns på jorden<br />
jorden är en lägenhet<br />
orden angelägenhet<br />
noll ett fyra två om du vill lifta<br />
golvet det är platt<br />
men fötterna är rundade<br />
och när jag rullat hatt<br />
om jag hade någ<strong>on</strong> hatt<br />
så skulle jag bevara runda formen<br />
likt fullmånen som lyser in<br />
och formen på en apelsin<br />
så fjärran medeltiden är den normen<br />
min lägenhet är begränsad<br />
men rymden är fortfarande oändlig<br />
Peter Beskow
Tiden!<br />
Tiden går,tiden stannar.<br />
Allt bara vandrar<br />
vad gör mig förbannad.<br />
Inget är som det ska.<br />
Det kommer en dag<br />
då är bara jag kvar.<br />
Jag ska ta det jag har<br />
det kommer att gå,<br />
det ska kunna gå.<br />
Snart är drömmen över<br />
Snart är allt över<br />
Snart<br />
Varför le när ingen ser<br />
varför skratta när ingen hör<br />
men jag vet, jag ser.<br />
Det dom inte vet är min hemlighet<br />
Deéjín Sulivani<br />
89
90<br />
Horse<br />
en ängel har fallit, h<strong>on</strong> ligger naken på fällen, vingarna utspridda<br />
i fullständig tillit, h<strong>on</strong> sover med ansiktet nedborrat<br />
i de mjuka lockarna, mörkret faller, stearinljuset lyser upp<br />
hennes blottade bakdel, i hagen står hästarna stilla, lyssnar<br />
mot skogen, suckar och blinkar mot månen<br />
lampetten har åtta ljuspunkter, tre av dem har slocknat, men<br />
de övriga fem lyser, belyser närvarande gästernas frånvaro,<br />
belyser sorg och samhörighet med väggarna, gud och varandra,<br />
samtalet rör sig lätt och ledigt genom tomrummet, stöter<br />
emot ett annat samtal, en tanke, en tystnad, i hagen galopperar<br />
hästarna, de frustar, deras näsborrar vidgas, vibrerar i takt med<br />
hovarnas nedtramp, leran gluckar och svetten ångar om starka<br />
rörliga kroppar<br />
barnet sover vid moderns bröst – förbehållslös kärlek – den<br />
berör, rispar ett märke i mitt vänstra bröstben, skär ett snitt i<br />
min oammade flickbröstvårta, låter saften rinna, den söta, den<br />
röda, den bedövande likören, och de vilda hästarna behöver<br />
ingen hage, de vilda hästarna bor i sina kroppar, har byggt<br />
sina slott i frihet, inhängnade av gudarna och den oändliga<br />
himmelen<br />
hur är det möjligt att döda en häst, skära kroppen i tunna skivor,<br />
lägga på brödet, tugga, svälja, hur är det möjligt, en häst<br />
skulle aldrig äta människa, jag dricker vatten, livets vatten, och<br />
blundar, känner svalkan i gomen, i strupen, dricker och fyller<br />
kroppen, känner berusningen av livet<br />
barnet har vaknat, det vackraste man har…och hästarna<br />
springer … sätter man på bordet, ytterligare en lampa har<br />
slocknat i lampetten, de fria hästarna sover stående, turas om<br />
att vaka över vilan, suckar och blinkar mot månen som ler<br />
och blinkar tillbaka<br />
Helena Jernberg
95 % av mitt liv<br />
runt omkring böljar<br />
mitt liv,<br />
elektromagnetiska vågor<br />
har hunnit långt borta<br />
i detta multiversum<br />
vågorna fortsätter vidare<br />
utan kroppens existens<br />
mitt liv är långt borta<br />
bakom Epsil<strong>on</strong> Eridani,<br />
bakom Sirius<br />
mörk materia med<br />
den 5-procentiga<br />
synliga rymden;<br />
glöm inte den mörka energin<br />
är min hjärnas nätverk<br />
av neur<strong>on</strong>er<br />
jag tror att inte<br />
vet någ<strong>on</strong>ting<br />
Raimo Sillanpää<br />
91
92<br />
Jag stänger in mig i ett hörn<br />
kommer jag någ<strong>on</strong>sin ut?<br />
jag tror det!<br />
jag tror att jag kommer ut<br />
men svårt är det<br />
hinder på hinder<br />
och ingenting är<br />
vad det ser ut att vara<br />
allt är ett skådespel<br />
ett spel för gallerierna<br />
bara för att vi är så rädda att säga<br />
jag älskar dig<br />
jag söker min mamma<br />
jag söker min pappa<br />
inte en enda gång<br />
har min mamma sagt<br />
jag älskar dig<br />
till mig<br />
man kanske inte måste säga<br />
orden<br />
i USA säger man dom varje dag<br />
orden I love you<br />
men då kan det ju bli slentrian också<br />
och man kanske inte menar det<br />
I love you<br />
jag har en vän<br />
eller hade<br />
i USA<br />
h<strong>on</strong> har sitt eget ok att bära
jag har en vän<br />
eller hade<br />
i Stockholm<br />
h<strong>on</strong> har också sitt eget ok att bära<br />
när ska vi mötas<br />
ta upp de gamla sederna<br />
att hälsa varandra med vördnad<br />
med respekt<br />
som man gjort i urminnes tider<br />
när?<br />
Pia Isakss<strong>on</strong><br />
93
94<br />
Silvergrå ladväg –<br />
Ur gluggen strömmar<br />
Längesensagor – ungdomsdrömmar …<br />
Tänk – att sjunka<br />
In i denna<br />
Gråa tystnad –<br />
Utan grämelse<br />
Och utan hopp:<br />
Som en övergiven utgårdslada –<br />
Bara – vara –<br />
Mitt i nuet<br />
Och i min egen kropp.<br />
Allt blir vackert<br />
På distans<br />
Och världen skön –<br />
Utan skärpa,<br />
Utan glans –<br />
Mjuk blir världen<br />
På distans –.<br />
Esther Callmer
Ord från en begåvad och kunnig<br />
medborgare riktade till en pers<strong>on</strong><br />
Nu vill jag höja min röst och skrika<br />
är du så knäpp att du handlar på ICA?<br />
Bara dåren token och fjanten<br />
köper klappen på Elgiganten<br />
Om du snällt betalar skatten<br />
är du ganska dum i hatten<br />
»Hamburgare» säger Kreti och Pleti<br />
om köttpastej med k<strong>on</strong>stig smet i<br />
Skådespelarn slösar med svamlet,<br />
i trikåer, klädd som Hamlet<br />
Inte för jag gillar skvaller,<br />
men han-du-vet har fula braller<br />
Känner du inte till Ferdinand Dyckert?<br />
Ja, då vet du inte mycket<br />
Begriper du manickerna? Då är du helt störd<br />
– en stackars patetisk inkrökt nörd<br />
Din blick i fjärran – fånig som få<br />
det verkar som om du inte hör på<br />
Lars Johanss<strong>on</strong><br />
95
96<br />
Tunnelbanek<strong>on</strong>st<br />
Den yppiga stenkvinnan<br />
buktar ut ur en vägg<br />
på perr<strong>on</strong>gen<br />
i Kungsträdgården<br />
och ler gåtfullt<br />
medan stenmannen<br />
bredvid öppet ger<br />
henne så varma blickar<br />
att h<strong>on</strong> inte ens behöver<br />
ett skynke i den kalla<br />
underjorden.<br />
Jag väntar på mitt tåg.<br />
Fryser<br />
Hanna Sijaric
Fläska på<br />
det rår du på!<br />
När det är jul igen, då skall vi döda grisar … nöff,nöff;<br />
Och vid påsk igen, så skall vi döda lammen … bää, bää;<br />
Och vid midsommar igen, då skall vi döda<br />
sillen … plupp,plupp;<br />
Och vid höst igen, då skall vi döda kräftor, koka<br />
levande … skål, skål;<br />
Och när det är oktober igen, då skall vi skadskjuta<br />
älg … bom, bom;<br />
Och november igen, då skall vi döda gässen … yes, yes<br />
Och Halloween igen, då skall vi döda kalk<strong>on</strong>er … ha, ha;<br />
Och när det är krig igen, då får vi döda varandra … aj, aj.<br />
Men när allt verkar sjukt<br />
Tar festen slut.<br />
Gud är ju grym som gör oss sjuka<br />
När han ser dessa massmord på bord som vi duka<br />
Djurlik … influensa, värk, smärta och kolik,<br />
Ko-lik överallt … det går ned med mängder utav salt.<br />
Hur vågar vi ta risken<br />
Lära våra barn att äta dött, tortera fisken?<br />
Fläsk, läsk, fjäsk … nej,nej;<br />
Fred på jorden och hälsosam kost på borden!<br />
Ilene Stens<strong>on</strong><br />
97
98<br />
Den där Per<br />
man kan vara poet<br />
utan att man vet<br />
det<br />
man kan bli utgiven<br />
fast ens poesi inte ens är skriven<br />
av en<br />
så kan det hända så kan det bli<br />
så hände det mig och min poesi<br />
ändå var det inte vi<br />
i en bok som kom ut ur en bokmaskin<br />
stod ett namn under en text som inte var min<br />
men jag kände igen melodin<br />
för en gång<br />
skrev jag på engelska: a s<strong>on</strong>g<br />
plingplingelipl<strong>on</strong>g<br />
om en tvivelaktig karaktär<br />
kanske den här<br />
Per<br />
men en annan Per tog sig till att försvenska låten<br />
för det må han väl vara förlåten<br />
om han med SIN text är mer belåten<br />
den texten, dom orden, publicerade i »<str<strong>on</strong>g>Poesi</str<strong>on</strong>g> <strong>on</strong> <strong>line</strong>-07»<br />
får du historien om just nu<br />
hur poetiskt det är vet inte jag, vad tycker du?
om att sätta en annans namn under sin egen text<br />
eller tvärtom, blir väl väl komplext<br />
i en litterär upphovsmannak<strong>on</strong>text<br />
mitt namn blev pseud<strong>on</strong>ym för nån<br />
därmed an<strong>on</strong>ym men jag är inte sån<br />
för jag är … faktiskt … den där Per Gunnars<strong>on</strong><br />
denna en slags diktdementi<br />
kan väl betraktas som ännu en form av idioti (sic !)<br />
jag kan inte låta bli<br />
Per Gunnars<strong>on</strong><br />
99
100<br />
Bland främlingar med lukt av nagellack<br />
tänjer vi de sista timmarna<br />
på vår resa västerut<br />
precis som irrblossen uppe vid krönet<br />
har vi snart brunnit ut<br />
P<strong>on</strong>tus Ahlkvist
Torra tårar<br />
Kan man gråta<br />
torra tårar mor<br />
undrar barnet?<br />
Måste ög<strong>on</strong>en<br />
alltid bli våta<br />
när man är ledsen?<br />
Modern svarar:<br />
Ja – man kan gråta<br />
med torra ög<strong>on</strong><br />
därför att<br />
sorgen är så tung<br />
att den binder tårarna<br />
som kan lindra<br />
Med svidande ög<strong>on</strong><br />
måste du då gråta<br />
den bittraste sorgen<br />
Men jag önskar dig inte<br />
den sorgen barnet mitt<br />
ty för den finns ingen bot<br />
Solveig Almqvist<br />
101
102<br />
Nattetid fanns där en oro du aldrig kunnat översätta.<br />
Om du rör litet på dig i sömnen kan språket rymmas.<br />
Då fäster de små tunna barnen vid din bröstkorg,<br />
för att öva på ditt allra mjukaste uttal.<br />
Som en förberedan.<br />
Anette Göranz<strong>on</strong>
Jag är långsam och snabb<br />
både och<br />
som sparven,<br />
den är snabb när den är sparv<br />
men inte som ägg<br />
När jag sitter i soffan är jag som sparvens ägg<br />
när jag leker flyger jag som sparven<br />
Orm Linhult<br />
103
104<br />
Vila<br />
Viila, viiila,<br />
På maten,<br />
Njut,<br />
Och låt kroppen<br />
Ta hand om den.<br />
Alla däggdjur<br />
Vilar på maten.<br />
När man jobbade,<br />
Verkligen jobbade,<br />
I jord och skog,<br />
Vid matrasten,<br />
Var det tjugo minuter<br />
På rygg,<br />
Och mössan<br />
Över ansiktet.<br />
Njut av maten,<br />
Njut av vilan,<br />
Av att ha tid,<br />
Av att ha möjligheten,<br />
Att njuta.<br />
Oktober 2008, Henrik Brolin
Sol och vår<br />
Kvällen var magisk när du kom in.<br />
Och satte klorna djupt i mitt skinn.<br />
Släppte ej taget fast jag sa nej.<br />
Pengarna rulla’ blixtsnabbt för dig.<br />
Du har mig bedragit, på förmögenhet.<br />
Gigolo som varit, i min lägenhet.<br />
Kärleken den är, som ett gevär.<br />
Slår dig med en kraft, du ej kände till.<br />
Kärleken kan va’, så söt och god.<br />
Du bestämmer ej, när den drabbar dig!<br />
Carina Leijd<br />
Skriven 1983 till minne av den svarte<br />
saxof<strong>on</strong>isten Maurice Sim<strong>on</strong> från USA.<br />
105
106<br />
Ärrvävnad finns alltid, resor till trots<br />
hyndor och horor ska bändas med skohorn<br />
ja<br />
det är där jag landar när jag bygger mitt babels torn<br />
när jag sitter kvar på min offer-tr<strong>on</strong><br />
då är jag inte rädd alls för att bränna br<strong>on</strong><br />
efter min frammarch bland arslen och trasor<br />
bland hopbitna tänder och tigande fasor<br />
då när käkarna spänns gör jag om alla till fiskrens<br />
och hoppas bittert att mina ord bränns<br />
som en lödkolv precis där kvinnor har mens<br />
ja<br />
föraktet flammar upp ibland<br />
och lämnar mig ensam på en öde strand<br />
det är när jag morrar högst jag mest<br />
behöver en klappande hand<br />
och kliande fingrar i min spända nacke<br />
fast jag då lätt ser det som dolda attacker<br />
och du får vara hur vacker du vill<br />
jag kan ändå inte stå still<br />
utan skuttar och hoppar hotfullt<br />
(men innerst inne hoppfullt)
ja<br />
jag gör det inte lätt för dig eller mig<br />
säger ja men menar nej<br />
skriker nej men menar ja<br />
vad menar jag med att vela med min vilja<br />
jag vill skilja mig från mig själv<br />
förlora hoppet som Lilja<br />
så jag slipper det <strong>on</strong>da<br />
jag vet jag hysteri-lyssnar på Fr<strong>on</strong>da<br />
så kanske ingen mår som bra som jag<br />
ingen står som jag på egna tår<br />
ingen når som jag in dit ingen annan når<br />
ingen går ifrån sig så som jag går<br />
så jag går<br />
Ulf Hässelbäck<br />
107
108<br />
Degrees of light<br />
I do not like the full-blown summer<br />
nor the bloated buzz of flies;<br />
The feisty gaudiness of stifling days<br />
or burning skies.<br />
Give me the subtleties of filtered light:<br />
of mottled shading cool <strong>on</strong> beaded lawn;<br />
The pale sharp smouldering shafts<br />
that come at dawn;<br />
Surprising tints and tinctures <strong>on</strong> the page<br />
And filigree <strong>on</strong> walls;<br />
The scintillati<strong>on</strong>s, sparks through lace<br />
or trembling tracery as illuminati<strong>on</strong> falls<br />
As, now, strange twisted bands of<br />
Rippling, liquid light<br />
Reflect through muslin scrolls and columns.<br />
Quaint incandescencies,<br />
Full blooms of bobbing light.<br />
Angela Adegren<br />
(Nana Eden)
<str<strong>on</strong>g>Poesi</str<strong>on</strong>g>ns kretslopp<br />
När var poet sig själv ser som den bästa<br />
är det ej lätt att uthärda kritiken.<br />
Man slås till slant, blir ohyggligt besviken<br />
att inte vinna gunsten hos de flesta.<br />
En kvadrenár och två terziner restar<br />
tills min s<strong>on</strong>ett kan njutas av publiken<br />
på poesiplank, fäst med sista spiken,<br />
till läsning innan folket går och festar.<br />
I bästa fall blir den antagen, bunden<br />
till nån slags bok, en diktsamling, på stunden,<br />
ihop med material av högsta certen.<br />
Och detta som bort hamna på parnassen<br />
till slut finner sin plats på utedassen<br />
till bruk för var och en att torka stjärten …<br />
Paul Grundin<br />
109
110<br />
Metanenergi i Sverige? Redan nästa<br />
sommar? Och en möjlig problemlösning?<br />
Denna höst läste jag om »palsar» i Dagens Nyheter. Ordet<br />
»pals» var helt nytt för mig, och visade sig betyda små bottenfrusna<br />
sjöar eller myrar, och i nordligaste Norrland, i<br />
fjällvärlden, finns det några. Dessa har börjat tina och pysa<br />
metan, som är en avsevärt farligare gas än koldioxid.<br />
Min fantasi och mitt intresse för metan väcktes ursprungligen<br />
av ett uppslag i Dagens Nyheter från slutet av november<br />
2007.<br />
Där fanns en i mitt tycke skräckinjagande bild av en man<br />
som satt i snön och hade en brinnande vattenpöl framför sig.<br />
Det syntes inget virke, intet föremål, ingenting som kunde ge<br />
upphov till en låga över huvud taget. Men elden flammade<br />
meterhög och vattenpölen var lika bred som brasan. Bilden var<br />
fotograferad, och tagen av en rysk vetenskapsman i Sibiriens<br />
jedomamarker, som den töande tundran kallas där. Problemet<br />
med befintlig metangas är därför avsevärt större än hos oss.<br />
En möjlighet vore att göra som bryggeriet i Rwanda hade gjort<br />
i 40 år, innan det lades ned. Tekniken redovisas i nr 11 år 2008<br />
av Illustrerad Vetenskap, sidan 56–58.<br />
Rwanda och K<strong>on</strong>go har två pi<strong>on</strong>järanläggningar, som tas<br />
i drift under år 2008. De hoppas få energi för fyrahundra år<br />
framåt nästan gratis, om inte Kivusjön exploderar innan.<br />
Sugrör tar upp gasen ur djupet, flytande anläggningar renar<br />
metanet från koldioxid och skickar det vidare till kraftverk på<br />
land, där metanet förbränns och producerar elektricitet.<br />
Den 31 oktober 2008, läste jag i Dagens Nyheter att idrottsförvaltningen<br />
behövde spara energi. En del av besparingarna blir<br />
plastis på till exempel skridsko- och boulebanor, inom- och<br />
utomhusrinkar och Zinkensdamms idrottsplats.<br />
Plastisen kan användas år efter år, och gör då all istillverkning<br />
<strong>on</strong>ödig. De maskiner, röranläggningar med mera, som
använts, kunde förflyttas över till Sveriges fåtaliga palsar och<br />
frysa ner solbelysta ytor så snart solen börjat värma, med<br />
temperaturk<strong>on</strong>troll, förstås. Det skulle ge oss tid att bygga små<br />
kraftverk invid, förhoppningsvis, varje liten pals eller pysande<br />
myr. Och då kan vi utnyttja kommande vinter 2008 / 2009 till<br />
planering.<br />
Det första vi bör göra är att placera ismaskineriet där. Det<br />
kostar bensin, till dess någ<strong>on</strong> kemist eller annan kunnig pers<strong>on</strong><br />
kan k<strong>on</strong>vertera metan till el; borde bli bra även för bilar.<br />
Kanske någ<strong>on</strong> måste resa till Rwanda eller K<strong>on</strong>go och studera<br />
kraftverksanläggningarna på plats. Bra vore, om palsarnas<br />
kraftverk vore färdigbyggda innan maj -09.<br />
Distributi<strong>on</strong>en av energi från metan löser sig självt när den<br />
väl påbörjats.<br />
Vi minskar beroendet av olja, och vi hindrar en liten del av<br />
planeten Jordens uppvärmning, och föregår med uppfinningar<br />
och gott exempel för Ryssland, Alaska med flera med metan-<br />
och brandbekymmer.<br />
Änkefru Johanss<strong>on</strong><br />
111
112<br />
Huomista emme tunne<br />
Puhu kanssani tänä päivänä<br />
ja Anna minun puhu sinulle<br />
sillä huomisesta emme tiedä mitään<br />
Anna minun katsella<br />
av<strong>on</strong>aisia kasvojasi<br />
ja minä avaan kasv<strong>on</strong>i<br />
sinun katseltaviksi<br />
Nauretaan molemmat tänään<br />
Naura sinä minun naurulleni<br />
ja salli minun nauraa sinun naurullesi<br />
Anna minun kuivata kyyneleen<br />
joka vieri poskellesi<br />
Kuivaa sinä minun kyyneleeni<br />
Ei itketä huomisen itkuja<br />
sillä huominen ei vielä ole tullut<br />
Jaa kanssani ateriani tänä päivänä<br />
ja salli minun juoda lasil<strong>line</strong>n<br />
sinun vesiastiastasi<br />
ettei kumpaisenkaan tarvitse<br />
käydä levolle janoisena<br />
tai nälkäisin vatsoin<br />
Anna minum sanoa sanottavani sinulle<br />
ja sano sinä minulle tänään kaiken<br />
mikä mieltäsi painaa<br />
Ei viedä niitä huomiseen<br />
sillä huomisen sanoista<br />
emme voi sanoa mitään
Tee kanssani matkaa tänään<br />
askeleen verran<br />
ja Anna minun kulkea kanssasi<br />
kaksikin askelta<br />
sillä huomisen matkanmäärää<br />
emme tunne<br />
Elä kanssani tänä päivänä<br />
Huomisesta emme tiedä mitään<br />
Marjatta Riski<br />
113
114<br />
Du<br />
Jag ville röra din själ<br />
Utan att andas<br />
Nära dig<br />
Jag ville röra din själ<br />
I drömmen<br />
Försiktigt svepandes utmed din hud<br />
Jag ville röra din själ<br />
Med mina läppar<br />
Där du är som bäst<br />
Det fick jag<br />
Med ett leende<br />
Jag ville röra din själ<br />
Till evigheten<br />
Det fick jag<br />
Utan protest<br />
Jag rörde din själ<br />
Din hud<br />
Ditt hjärta<br />
Glömmer mig aldrig<br />
Peter Edström
Under huden<br />
Under Fredrik Reinfeldts hud dansar ångesten tango<br />
Allt för att sänka fria själars önskan om en tid i lycka<br />
Bakom stängda dörrar skrattar hans kompanj<strong>on</strong>er<br />
njuggt när de sänker priset<br />
På en människa rättigheter<br />
Och kastar de svaga över ättestupan<br />
Peter Edström<br />
115
116<br />
Ög<strong>on</strong>maneten.<br />
ser mig inte<br />
morg<strong>on</strong>månen · genomskinerhimlen<br />
söndrigt hus sömnigt · ljus<br />
klockan fem på morg<strong>on</strong>en.<br />
»Hallå i dörren.<br />
.välkomna.»<br />
Säger h<strong>on</strong>. så<br />
Så säger h<strong>on</strong>.<br />
De förklädda ög<strong>on</strong>maneterna skakar av sig sina<br />
vinterkläder och ställer ifrån sig sina vita pinnar.<br />
– De liknar mjukt glas<br />
– Känns som diamanttemperatur<br />
– Luktar ruttet sjögräs<br />
– Begär att få blodpudding.<br />
H<strong>on</strong> är gravjord. ger dem<br />
blodet. rinner isär<br />
»Ni är verkligare än vad jag är»<br />
soffa · tyst · sång<br />
De låter som: – kylskåp<br />
– andningsbesvär<br />
– ljus som tänds<br />
H<strong>on</strong> säger »snart är det jul» och »vill herrarna ha<br />
påtår?» (reser sig)<br />
– »Nej, det börjar bli tidigt. Vi får nog gå nu.»<br />
Och så kommer ög<strong>on</strong>blicket när ög<strong>on</strong>maneterna tar på<br />
sig sina vinterkläder. tar sina vita pinnar.<br />
säger farväl<br />
Det gör <strong>on</strong>t och h<strong>on</strong> kan se deras hjärnaktivitet som<br />
strålar ut i deras tunna ben som också är en del av<br />
förklädnaden. H<strong>on</strong> glömmer säga något.<br />
och när de redan gått. föll meningen ut<br />
»Lämna mig inte.<br />
Jag är fortfarande blodfylld»<br />
Alexandra Emilia Lindh
Passi<strong>on</strong><br />
Som en brinnande fackla<br />
Springer jag i cirklar för att undvika<br />
Att bränna mig<br />
På dig<br />
Det är så varmt<br />
Men jag kommer inte undan<br />
Svetten i min panna,<br />
Hettan i min själ<br />
Kärleken till dig!<br />
Jag kan inte längre<br />
Förstår inte mer<br />
Har ingen kraft<br />
Ingen stabilitet<br />
Faller sönder i förkolnade bitar<br />
Om och om igen<br />
För att tvingas torka mina tårar<br />
Med svedda fingrar<br />
Ser på dig med förblindade ög<strong>on</strong>,<br />
Hatar dig intensivt<br />
Din makt, mitt begär<br />
Elden du tänt i mig<br />
Kärleken till dig!<br />
Denise Lundberg<br />
117
118<br />
Det är viskande sus av det vissnande löv.<br />
Det är prassel av skur faller ner utan löv.<br />
Det är en viskning av nätternas möte.<br />
Visst, det är våra livs vissa gyllene tid –<br />
våran höst vistas här mitt emellan vår gård,<br />
bakom den vistas tiden att vissna.<br />
Det är senkomna kärlekens drömliga fång.<br />
Det är hösten som väver en trollgobeläng,<br />
den som väverskor skulle missunna…<br />
Och en fläta av strålar som flätas av oss,<br />
ingenstans får du fly, till och med om du vill –<br />
den har bundit ihop alla trådar.<br />
Vår senhöst skapar det underverket för oss.<br />
Skogar prasslar och viskar och vissnar i sus<br />
av det fallande guldiga lövet.<br />
Höstens matta ska ej falla sönder i stoft.<br />
Vi är flätade in i en odödlig bild –<br />
in i prassel och viskning och susning.<br />
Rimma Markova
Flyga i frihet<br />
Måste vara i ensamhet<br />
Tänka klart utanför karusellen<br />
Vart går vägen nu?<br />
Tystnad i själen<br />
Nu<br />
Hand i hand med den totala sanningen<br />
Harm<strong>on</strong>in<br />
Jag är ute ur den mörka tunneln<br />
Hela mitt universum andas<br />
Frihet<br />
Jag flyger,<br />
ljus och lätt som en ängel<br />
Inifrån mitt inre kaleidoskop –<br />
i samarbete med Gud –<br />
skapar jag<br />
Maja Didriks<strong>on</strong><br />
119
120<br />
I min egen värld<br />
Ja, jag lever i min egen värld<br />
För i min värld får man vara som man är<br />
Ja här finns inga fördomar eller krav<br />
Här får man bara vara som man är<br />
För jag lever i min egen värld<br />
För i min värld får man vara som man är<br />
Å här finns det ingen jantelag<br />
Här får man bara vara som man är<br />
Så jag lever i min egen värld<br />
Robert Rebell
Ljuset<br />
Det flammar framför mig,<br />
ett ljus i het låga.<br />
Det blir blått<br />
där lågans värme<br />
är som värst.<br />
Det blå<br />
betecknar kallheten hos dig.<br />
Det gula<br />
det ljuvliga.<br />
När ljuset flammar rött,<br />
vet jag<br />
att du har kärleken mig bemött.<br />
När lågan t<strong>on</strong>ar bort<br />
är allt det goda borta.<br />
För en mun blåst det ut<br />
och med kärleken är det slut.<br />
Maria Thern<br />
121
122<br />
Länge tycktes mig livet som vinden<br />
Länge tycktes mig livet som vinden och vinden vände med<br />
sällsamma rytmer om sommaren<br />
Som om ingenting annat än sommaren talade om stillhetens<br />
gåtor, dom som stillades lika sällsamt som människans<br />
längtan, men som log, om människan kom ensam längs<br />
glömda vägar om kvällen, då tystnaden tycktes tala om<br />
skogsgläntan som en början, en början av ett annat land<br />
Och långt fram – inåt detta land där solen kastade ett ljus<br />
lika mjukt som en gång barndomens, där såg jag sagans<br />
egna antiloper beta bland vita liljor och än längre fram där<br />
vatten glittrade genom ett drömmande lövspel, där såg jag<br />
munkkåpor korsa flodådran, en solnedgång som föll med<br />
diktens egna rytmer<br />
Jag skall invänta den dan då hösten blivit till en svalkande<br />
spegelbild av sommaren och ljuset glimmar likt gåtan hos<br />
en bitterljuv dröm, då skall jag följa efter på en vandring<br />
som går under br<strong>on</strong>sfärgade träd,<br />
och en himmel som jag vet redan nu, blivit till en sprucken<br />
bild av hela mänsklighetens längtan efter en annan värld.<br />
Carl Uhnbom
Mystik<br />
I spegelbildens djup anar du någ<strong>on</strong> okänd,<br />
ett ansikte klarare och renare än alla du förut mött,<br />
en främling som talar till dig på ett hemligt modersmål.<br />
I ett ög<strong>on</strong>blick lyfts du ur tiden, som buren av ängeln<br />
i dig själv.<br />
Dagens och nattens krig målas plötsligt över av de 7 färgerna<br />
i människans samtal med Gud.<br />
Du märker hur bottensatsen växer, hur den ensamma rösten blir<br />
ett hav i vilket körens floder rinner ut.<br />
Tanken och hjärtat fylls av högre liv och i några svindlande<br />
sekunder omfamnar du ädelstenen under alla gråa ytor.<br />
Per-Magnus Eliaes<strong>on</strong><br />
123
124<br />
Ett ord på vägen: allvar<br />
Endast en drulle<br />
kör för full rulle.<br />
Men, en gentleman<br />
tar sig varligt fram.<br />
Arne Söderkvist
Drama episod party<br />
drama episod party<br />
släng in en boll så är vi i gång<br />
det lönar sig inte va´ artig<br />
när det är party på gång<br />
den där kaninen som skuttar och skrattar<br />
har bara tur när det är säs<strong>on</strong>g<br />
där du står på en gårdsplan och krattar<br />
och tänker rymma till Billab<strong>on</strong>g<br />
bland alla jordiska makter som studsar<br />
och bär sig åt som en skön elit<br />
kan de förlita sig lugnt att du skjutsar<br />
dem ut till havet och måsarnas skri<br />
ack, ni kaniner och alla med blåljus<br />
kom hit och kratta och greppa mitt skaft<br />
jag har stämt party med djur och med bråddjup<br />
och nu har jag serverat er saft<br />
men djupt i månsken vid vägarnas kanter<br />
där marodörerna vilar i frid<br />
ser jag små klungor av diktdilettanter<br />
när en tar stopp tar de andra snart vid<br />
ja, det är månsken och måsar och havsluft<br />
och alla sjunger sin sällsamma sång<br />
jag står med bilnycklar djupt i en havsbukt<br />
och tänker alltid på Billab<strong>on</strong>g<br />
Dennis Renfors<br />
125
126<br />
På tunnelbanan I<br />
En kvinna böjer sig ner över sitt<br />
barn,<br />
förklarar åter och åter.<br />
Den späda gömmer kunskapen<br />
längst inne i sin hjärna.<br />
Utan denna viskning<br />
skulle vi ingenting veta.<br />
På tunnelbanan II<br />
En kvinna böjer örat mot sin telef<strong>on</strong><br />
Förklarar åter och åter<br />
Barnet i vagnen<br />
betraktar sin mor<br />
med allvarliga ög<strong>on</strong><br />
Så mycket språk som går förlorat!<br />
Birgitta Granberg
Kassakassörerna blir automater<br />
Tiden är knapp<br />
Mot K<strong>on</strong>sums affären jag skyndar snabbt<br />
Letar bland varor, bröd och annat jag ska ha<br />
Går mot kassan att betala<br />
Då händer allt på momangen<br />
Automater har ramlat från himlen<br />
Två har stannat på Sveavägen<br />
Och kassakassörskan är jag själv<br />
J<strong>on</strong>-Sture Sigurdss<strong>on</strong><br />
127
128<br />
Elegi till ett hjärta<br />
På Karolinska opererades hjärtat<br />
hos en mig närstående pers<strong>on</strong> g två gånger<br />
Man sågade itu bröstbenet<br />
Bände upp bröstkorgen<br />
Tog ut hjärtat och opererade det på ett bord bredvid<br />
Man satte tillbaka hjärtat<br />
Tryckte ihop bröstkorgen<br />
Operati<strong>on</strong>stid fyra till sex timmar g gånger två<br />
Första gången sydde man ihop fel ådror<br />
Döm om min förvåning<br />
när kirurg nummer ett medgav<br />
att han klantat till det<br />
Mikael Möller
Flaskpost<br />
En köl vilar i natten<br />
Längre bort. En glaciär talar sakta<br />
Det är framåtskridandets bön. Längst bort<br />
Smuttande paniken häller upp ett leende<br />
och vänder sig mot vårt okrossbara haveri<br />
Klippornas åtrå sänker blicken<br />
Äntligen dricker ängen det stumma regnet<br />
I stora klunkar sväljer h<strong>on</strong> sorgens raseri<br />
med förbjudna tårar i profil<br />
Vassa vänner vinglar vigt genom mörkret<br />
och gryningen klipper bakom bergsryggen<br />
Vem vågar gräva ikväll?<br />
Det finns ett träd som inte vill tala<br />
och ett minne som fäller sina löv…<br />
Michael H<br />
129
130<br />
95 % av mitt liv<br />
runt omkring böljar<br />
mitt liv,<br />
elektromagnetiska vågor<br />
har hunnit långt borta<br />
i detta multiversum<br />
vågorna fortsätter vidare<br />
utan kroppens existens<br />
mitt liv är långt borta<br />
bakom Epsil<strong>on</strong> Eridani,<br />
bakom Sirius<br />
mörk materia med<br />
den 5-procentiga<br />
synliga rymden;<br />
glöm inte den mörka energin<br />
är min hjärnas nätverk<br />
av neur<strong>on</strong>er<br />
jag tror att inte<br />
vet någ<strong>on</strong>ting<br />
Raimo Sillanpää
Mamma tussilago,<br />
pappa harkål och jag<br />
Tänk om jag dör.<br />
Begravs, förmultnar och återföds.<br />
Som en blomma, kanske.<br />
Mamma Tussilago,<br />
pappa Harkål<br />
och jag.<br />
Benjamin<br />
131
Min bästa poesi<br />
är den<br />
där minst<br />
jag lagt mig i<br />
Åsa Freij
Medverkande<br />
Andreas Björsten 7<br />
Hans Eric Jarnbo 8<br />
Märta Peterss<strong>on</strong> 9<br />
Börje Cr<strong>on</strong>a 10<br />
Mary Lindkvist 11<br />
Agust 12<br />
Ted3la 13<br />
Maj Elofss<strong>on</strong> 14<br />
Sofia Orrebrink 16<br />
Thommy Sjöberg 17<br />
Linus Rispling 18<br />
David Uddenberg 19<br />
Yusuf Matti Ishaq 21<br />
Lisbeth Johanss<strong>on</strong> Ishaq 22<br />
Ryszard Golebiowski 23<br />
Arvid Svenske 24<br />
Karl Johan Rahm 25<br />
Victor Lindbom 26<br />
Elisabeth Gustafss<strong>on</strong> 27<br />
Chin Vary 28<br />
Chin Vary (övers. Karl Johan Rahm) 29<br />
Lena Janss<strong>on</strong> 30<br />
Christine Olss<strong>on</strong> D<strong>on</strong>tcheva 31<br />
Ignacio Sosa da Costa 32<br />
Lars Inge Widlund 34<br />
Gun Ståhl 35<br />
~Xx#~N~#xX~ 36<br />
Jimmy Granroth 37<br />
Lisbet Hemse 38<br />
Annika Helen Rätteli 40<br />
Helén Ögren 41<br />
Jane Baker 42<br />
Jan v<strong>on</strong> Hofsten 43<br />
Johan Nordgren 44<br />
Barbara Öberg-Sjögren 46<br />
Almuth Lundström 47
Janette D<strong>on</strong>tcheva 48<br />
M. Anttila 49<br />
Maria Matss<strong>on</strong> 50<br />
Hans Boij 51<br />
Evy Söderman 52<br />
Annika Nordvall 53<br />
Razak Aboud 54<br />
Zasso 55<br />
A. Rova Grip 56<br />
Olof Lagerhorn 57<br />
Birgitta Nohrstedt 58<br />
Ulf Bergström 59<br />
Vilhelm P K<strong>on</strong>stenius 60<br />
Eva Almlund 62<br />
Robert Hamilt<strong>on</strong><br />
(övers. Liv-Karin Sigurdss<strong>on</strong>) 63<br />
Mahla Janani 64<br />
Jan Eje Ferling 65<br />
Per Jenelius 66<br />
Daniel Nunez 67<br />
Ele<strong>on</strong>ora Luthander 68<br />
Robab Moheb 69<br />
Dana Wahll 70<br />
Raili Rautio 71<br />
Åsa Nordén 72<br />
Edvin Svenske 74<br />
Claes Wiberg 75<br />
Gärd Oj<strong>on</strong> 76<br />
Lisa Sandberg 77<br />
Bo Göran Nilss<strong>on</strong> 78<br />
Lars Ranold 80<br />
Helena Leijd 82<br />
István Molnár 83<br />
Alexander Bascur 84<br />
Robert Anderss<strong>on</strong> 85<br />
Claes Fredelius 86<br />
Gerd Karin Nordlund 87<br />
Peter Beskow 88
Deéjín Sulivani 89<br />
Helena Jernberg 90<br />
Raimo Sillanpää 91<br />
Pia Isakss<strong>on</strong> 93<br />
Esther Callmer 94<br />
Lars Johanss<strong>on</strong> 95<br />
Hanna Sijaric 96<br />
Ilene Stens<strong>on</strong> 97<br />
Per Gunnars<strong>on</strong> 98<br />
P<strong>on</strong>tus Ahlkvist 100<br />
Solveig Almqvist 101<br />
Anette Göranz<strong>on</strong> 102<br />
Orm Linhult 103<br />
Henrik Brolin 104<br />
Carina Leijd 105<br />
Ulf Hässelbäck 106<br />
Angela Adegren (Nana Eden) 108<br />
Paul Grundin 109<br />
Änkefru Johanss<strong>on</strong> 110<br />
Marjatta Riski 112<br />
Peter Edström 114<br />
Alexandra Emilia Lindh 116<br />
Denise Lundberg 117<br />
Rimma Markova 118<br />
Maja Didriks<strong>on</strong> 119<br />
Robert Rebell 120<br />
Maria Thern 121<br />
Carl Uhnbom 122<br />
Per-Magnus Eliaes<strong>on</strong> 123<br />
Arne Söderkvist 124<br />
Dennis Renfors 125<br />
Birgitta Granberg 126<br />
J<strong>on</strong>-Sture Sigurdss<strong>on</strong> 127<br />
Mikael Möller 128<br />
Mikael H 129<br />
Raimo Sillanpää 130<br />
Benjamin Larss<strong>on</strong> 131<br />
Åsa Freij 132