Download (PDF, 1.46MB) - KRISTEN GEMENSKAP

6
Gunnels under
Tanzaniamissionären Fred Nyman har gett ut en
spännande självbiografi som samtidigt i viss mening
är dokumentär. I ett avsnitt i boken under
rubriken BÖNESVAR OCH UNDER finns ett starkt
vittnesbörd om Guds omsorg och mirakulösa
kraft. Vi låter er här få del av det avsnittet direkt
hämtat ur boken: FRED – från Rörsby till Afrika.
Vid Mikaels födelse mådde Gunnel inte bra under några
månaders tid. Hon hade regelbundna blödningar och kände
sig allmänt ”vissen”. Titus Johnson, läkare på Nkinga sjukhus
konsulterades. Han kom underfund med att det enda som
skulle hjälpa var en operation i underlivet. Vi bestämde att
han skulle få operera.
Mikael och jag stannande kvar i Nkinga medan Gunnel
opererades, men några dagar därefter måste vi resa hem
till Mbogwe, de 300 kilometrarna, för att se till byggen och
annat på stationen. Gunnel kände sig inte i skick för en så
lång resa, så vi beslöt att hon skulle stanna kvar tills såret läkt.
”Men” sade hon, ”jag känner att allt inte står rätt till. Det känns
som om något underligt finns inne i mig”. Vi talade med sköterskorna
på sjukhuset, som lugnade med att säga, att man
kan känna det så, men det går säkert över…
Mikael och jag åkte hem och väntan tog vid. När skulle
Gunnel komma hem? Hur mådde hon? Hade de glömt något
kvar i hennes underliv, efter som hon kände sig så illamående?
Vi bad och vi undrade.
En kväll kände jag mig väldigt orolig och ville veta hur
Gunnel hade det. Den enda möjligheten var att fråga Gud!
Jag satte mig på en stol och talade med Herren: ”Herre, jag
vill veta hur min hustru mår. – Kommer hon hem snart? Herre
ge mig en hälsning från Gunnel och från dig.” Då jag satt där
inför Herren, kände jag en säregen ljuvlighet och vila komma
över mig, och jag tog det som ett tecken, att jag inte skulle
vara orolig. Herren hade allt under kontroll.
Efter tre veckor på sjukhuset, kom Gunnel hem. Två sköterskor
från Nkinga skjutsade henne till Mbogwe och fick samtidigt
litet ledigt från jobbet. De upplyste mig om att Gunnel
inte mår så bra men ”det är troligtvis på det psykiska planet.
Hon blir nog bra, nu då hon fått komma hem.” Det var den
tröst vi fick.
En och en halv månad efter operationen, mådde Gunnel
ännu inte bra. Hon hade ständig värk.
En natt väckte hon mig, då hon kröp omkring i sängen och
formligen stönade och sa: ”Om det inte slutar värka nu, så
orkar jag inte längre.” Jag såg att hon hade väldigt ont, så jag
blev orolig och frågade om vi skulle be. ”Ja, gör vad du vill, jag
orkar ingenting”, svarade hon.
Jag gick då ut till badrummet och tog en liten oljeflaska,
böjde mig vid Gunnels säng, smorde hennes panna med olja
och bad: ”Herre, du vet att jag älskar Gunnel och jag vill så
gärna behålla henne, men du älskar henne bättre och mer än
jag kan älska, så du har rätt att göra med henne vad du vill,
men jag ber, Herre grip in, hela Gunnel, i Jesu namn, Amen!”
När nöden är stor, blir bönen kort!
Jag lade mig på nytt och somnade. I sömnen upplevde jag
något liknande, som Jesu lärjungar upplevde, då de var rädda
för stormen och vågorna, då de var i båten och Jesus kom
till dem, gående på vattnet. – Jesus kom till mig och sa´: ”Det
är jag, var inte rädd!” Jag sov lugnt resten av natten. Gunnel
fick också några timmars sömn och följande dag var alla i
gång igen som vanligt.
På eftermiddagen kommer en pojke springande och säger
andfådd, ”Mama (mamma) säger att du måste komma
hem – genast!” Jag anade oråd och tänkte att kanske något
hänt med Gunnels hälsa, så jag skyndade mig hem och finner
Gunnel stående på gården. I handen håller hon en pinne
och på pinnen hänger en trasa. ”Ser du, det var det här som
gjorde att jag hade så ont,” säger Gunnel och skrattar. Det
var en s.k. tork, som man använder vid operationer för att
torka blod. Man hade glömt den inne i Gunnel och det förvånade
inte någon, att hon inte hade mått bra.
Maini, sjuksköterska och barnmorska, som vi samarbetade
med, sa: ”Ja, nog har man talat om under, och inte har jag
sett något under förut, men nu har jag sett det. Det här ÄR
ett under!”
Det har senare bekräftats av läkare, att detta var ett ingripande
av Gud, som inte kan betecknas som något annat
än ett under. Gud förde ”torken”, först GENOM bukhinnan
in bland tarmarna, sedan perforerades tarmen,
utan att tarminnehållet läckte ut i buken och därifrån
fördes torken ut på naturlig väg.
Vilken tur, eller Herrens ledning, att Gunnel vid detta tillfälle
fick för sig att inte gå ut på vårt dass på gården där duken
skulle ha fallit ca: 7 meter och försvunnit. Nu använde
hon nattkärlet och kunde ta vara på torken, som ett bevis på
Guds makt.
Vi har behållit torken, 60 x 30 cm som ett bevis på Guds
nåd och godhet mot oss. ”
Läs mer om Gunnel och Fred Nymans omväxlande
och spännande liv som missionärer i Tanzania
i Freds självbiografi; FRED – från Rörsby till Afrika.
Boken kostar 130:- + porto och du kan beställa den
direkt: Fred Nyman, Snödroppsg. 2, 521 30 FALKÖPING.
Tel. 0708- 485549. Mailadress: fred.nyman@telia.com